Religion och kultur: gränser och gråzoner

Huruvida skarpa gränser kan dras är en central fråga i mitt doktorandprojekt Religionsläs(o)kunnighet? En analys av förhållandet mellan religion och kultur i verksamhetskulturen i högstadieskolor i Svenskfinland.

Religion och kultur: gränser och gråzoner

I boken Samhällsvetenskapens idé och dess relation till filosofin diskuterar filosofen Peter Winch (1926–1997) skiljelinjer och hur dessa kan förstås. För att illustrera hur en skarp skiljelinje kan se ut ger han ett exempel som handlar om vatten som fryser till is. Frågan som ställs i exemplet är följande: ”Hur många grader måste man sänka temperaturen i en skål med vatten för att det skall ska frysa?” (Winch 1994: 75). Svaret kan i detta fall fastställas med ett experiment. Enligt Winch finns det dock inte alltid skarpa skiljelinjer som i detta exempel. Alla frågor kan inte heller besvaras med hjälp av experiment. Som exempel på en fråga som inte går att fastställa med ett experiment nämner han följande: ”Hur många vetekorn måste man lägga samman innan det blir en hög?” Ett experiment skulle inte fungera i detta fall i och med att kriterierna är vaga för vad en hög är i jämförelse med vad som inte är en hög. (Winch 1994: 75)

Huruvida skarpa gränser kan dras är en central fråga i mitt doktorandprojekt Religionsläs(o)kunnighet? En analys av förhållandet mellan religion och kultur i verksamhetskulturen i högstadieskolor i Svenskfinland. I projektet analyserar jag förhållandet mellan religion och kultur. Detta förhållande är inte bara centralt i min avhandling utan figurerar också i aktuella samhällsdiskussioner. Ett exempel är skolkonserten Messias som inhiberades i november 2024 på grund av att den ansågs ha religiösa element (Kyrkslätt 2024). Händelsen resulterade i en stor diskussion i media, bland annat om vad som är religion och vad som är kultur (se Helenius 2024). Sakkunniga på ämnet rådfrågades – exempelvis professorn i religionsvetenskap vid Helsingfors universitet Titus Hjelm och direktör vid Utbildningsstyrelsen Jarkko Niiranen (A-studio 2024). Också undervisningsminister Anders Adlercreutz blev intervjuad (Fagerström & Torvalds 2024). Utgående från bland annat den här händelsen och den diskussion som följde kan det konstateras att det verkar finnas en viss press på att skolan ska kunna dra skarpa gränser mellan religion och kultur – för att på så vis också kunna avgöra vad som är ”tillåtet” och vad som ”inte är det”.

De gemensamma festerna får också ha religiösa inslag. Enligt grundlagsutskottet är sådana festtraditioner en del av den finländska kulturen. Enligt utskottets betänkande kan en fest som eventuellt inkluderar någon enstaka psalm i den religiösa toleransens namn inte betraktas som en tillställning för utövning av religion. Grundlagsutskottet anser att också andra motsvarande traditioner som i sig har religiöst ursprung får ingå i skolans traditionella fester. (Grundlagsutskottets betänkande 10/2002 rd, 2/2014 rd och 16/2021 rd) (UBS 2022: 6)

Utifrån de riktlinjer som getts av grundlagsutskottet och riksdagens biträdande justitieombudsman är det inte möjligt att sätta en exakt gräns för antalet religiösa inslag i skolans gemensamma fester – det är en fråga som utbildningsanordnaren eller skolan måste överväga. Vid övervägandet bör uppmärksamhet fästas vid den helhet som festen bildar och de religiösa inslagens andel i den. (UBS 2022: 7)

I exemplet ovan är det ändå inte frågan om en gräns mellan vad som är kultur och vad som är religion, utan snarare hur många religiösa inslag som gör ett evenemang religiöst. Här dras inte en exakt gräns, men texten antyder ändå att en gräns mellan vad som är ”tillåtet” och ”inte tillåtet” existerar. I mitt doktorandprojekt går jag på djupet in på frågan om gråzoner mellan religion och kultur samt hur lärare och rektorer förhåller sig till dessa begrepp. Detta gör jag genom att intervjua lärare och rektorer i olika högstadieskolor i Svenskfinland. Vad är ”religion” och ”kultur” i skolan enligt dem? Jag går också in på frågan om kulturalisering (culturalization) och huruvida en sådan process går att skönja i skolor – det vill säga huruvida element med religiös karaktär placeras under kategorin ”kultur” eller ”vårt arv” för att fortsättningsvis få finnas kvar (Taira et al 2022: 194, 197). Då primärmaterialet är ihopsamlat analyserar jag det utgående från teorier om kulturarv, men också religionsläskunnighet – det vill säga en förmåga att kunna analysera de kontaktytor där religion och det sociala/politiska/kulturella livet möts (Moore 2007; se också Rissanen et al 2020; Ennis 2017; Linjakumpu et al 2023: 16–18). Religionsläskunnighet och kulturarv utgör således det teoretiska ramverk genom vilket jag strävar efter att kunna identifiera och analysera detta komplexa förhållande mellan religion och kultur.

Referenser

A-studio, ’Saako uskonto näkyä kouluissa?’, Yle, 11.11.2024.

<https://areena.yle.fi/1-66930254> 27.1.2025.

Ennis, Ariel, Teaching Religious Literacy: A Guide to Religious and Spiritual Diversity in Higher Education (Oxon: Routledge, 2017).

Fagerström, Niklas & Torvalds, Sara, ’Undervisningsministern: Barockkonsert med religiösa inslag är okej i skolan’, Yle, 9.11.2024.

<https://svenska.yle.fi/a/7-10067078> 4.2.2025.

Hackman, Milena,’HS: Skola ställde in barnens barockkonsert på grund av religiösa teman’ Yle, 9.11.2024.

<https://yle.fi/a/7-10067077> 27.1.2025.

Helenius, Ann-Charlotte, ’Upp till rektorerna att tolka vad som är religiöst, säger Utbildningsstyrelsen efter uppståndelse kring skolkonsert’. Yle, 11.11.2024.

<https://svenska.yle.fi/a/7-10067159> 21.11.2024.

Kyrkslätt, ’Barockkonsert på skola inställd – förhoppningen är att konserten kan ordnas vid ett nytt tillfälle’, publicerad 10.11.2024.

<https://kyrkslatt.fi/barockkonsert-pa-skola-installd-forhoppningen-ar-att-konserten-kan-ordnas-vid-ett-nytt-tillfalle/> 4.2.2025.

Linjakumpu, Aini, Sakaranaho, Tuula, Konttori, Johanna, Rissanen Inkeri, Illman Ruth, Ubani Martin & Tiilikainen, Marja, Uskontolukutaito suomalaisessa yhteiskunnassa (Helsingfors: Gaudeamus, 2023).

Moore, Diane L., Overcoming Religious Illiteracy: A Cultural Studies Approach to the Study of Religion in Secondary Education (New York: Palgrave Macmillan, 2007).

Rissanen, Inkeri, Ubani, Martin & Sakaranaho, Tuula, ”Challenges of Religious Literacy in Education: Islam and the Governance of Religious Diversity in Multi-faith Schools”, red. Tuula Sakaranho, Timo Aarrevaara & Johanna Konttori, The Challenges of Religious Literacy: The Case of Finland (Springer Link, 2020).

Taira, Teemu & Beaman, Lori G., ’Majoritarian Religion, Cultural Justification and Non-Religion: Finland in the International Context’, Temenos vol. 58 No. 2 (2022), s. 193–216. <https://doi.org/10.33356/temenos.113798> 20.3.2022.

Utbildningsstyrelsen, UBS, ’Anvisning om anordnande av undervisning i religion och livåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen och åskådsfostran i förskoleundervisningen samt om gemensamma fester och religiösa evenemang’, 19.9.2022.

Winch, Peter, Samhällsvetenskapens idé och dess relation till filosofin jämte fyra essäer, övers. Sandbacka, Carola & Torrkulla, Göran (Stockholm: Thales, 1994).

Skribent

Ada Elgabsi

Ada Elgabsi forskar i religionsläs(o)kunnighet vid Åbo Akademi. Hon har erhållit Kyrkans forsknings och utbildnings forskningsanslag.