Med lärmiljö avses lokaler, platser, sammanhang, praxis, redskap och material som stöder barnens utveckling, lärande och växelverkan. I småbarnspedagogik fästs mer uppmärksamhet vid den lärmiljö där barnen verkar än vid enskilda verksamhetssituationer. Miljöerna fungerar som lärare på samma sätt som pedagogerna och de övriga barnen i gruppen. Detta är viktigt i församlingens småbarnspedagogik.
Fysiska lokaler som ökar delaktigheten hjälper barnen att vara aktiva i sin egen omgivning. De är inte färdigt planerade och definierade i alltför stor utsträckning, utan innehåller material som barnen kan använda för att skapa lämpliga utrymmen. I utrymmet kan man till exempel ha ett byggprojekt som får fortgå en längre tid, eller en rörelsebana där idrottsredskap och möbler kan förvandlas till ett djungeläventyr. Med hjälp av stora tygstycken blir borden snabbt kojor. I fönstren kan man göra konst i solljuset i naturens färger eller leka med ljus och skuggor.Lärmiljön ska kunna utvecklas fortlöpande och förändras enligt barnens och verksamhetens behov. Barnen och deras uppfattningar ska tas med i utvecklingen av lärmiljön. Att omforma de fysiska utrymmena utvecklar mångsidigt problemlösningsförmågan. Dessutom får barnen se resultatet av vad de själv planerat och gjort i samarbete med andra.
Församlingens småbarnspedagogik använder många olika slags utrymmen. Förutom i församlingens egna barnutrymmen samlas man i andra grupputrymmen och ibland hålls klubbarna i lånade utrymmen. Varje utrymme är unikt med begränsningar för hur det kan användas och omformas. Det är emellertid bra att komma ihåg att man redan med små medel kan utveckla lärmiljön och stöda barnens lärande. Den vuxna iakttar aktivt var barnen håller till med sin aktivitet, vad de behöver samt hur och när det lönar sig att styra dem till att göra egna insikter och lära sig. Välplanerade fysiska lärmiljöer kan ge barnen alternativ att göra trevliga saker, röra på sig mångsidigt och fartfyllt, leka och spela spel samt ta det lugnt och vila. Förutom den fysiska miljön inverkar även den psykiska och sociala lärmiljön på barnens välbefinnande. Då handlar det om den atmosfär som råder i gruppen.
Lärmiljön ska kunna utvecklas fortlöpande och förändras enligt barnens och verksamhetens behov. Barnen och deras uppfattningar ska tas med i utvecklingen av lärmiljön. När man planerar och funderar på lärmiljöer borde även andra än församlingens utrymmen utnyttjas. Såsom bibliotek, köpcenter, konstutställningar, närmiljön, bussresor och annat.
För att stöda delaktigheten kan man tänka följande åtgärder
Utvecklingen och regleringen av barnens emotionella färdigheter sker i den psykiska och sociala miljön. Gruppen utgör grunden för den sociala lärmiljön och att interagera i smågrupper är därför en pedagogiskt motiverad metod. Barnet läser noggrant av andras känslotillstånd, även när barnet till synes själv inte reagerar på det som sker. Barnet följer också interaktionen mellan pedagogerna och hur de reagerar på andra barn.
Det är viktigt att pedagogernas ord och handlingar inte står i konflikt med varandra i barnens ögon. En varm atmosfär och en fungerande och öppen verksamhetskultur i småbarnspedagogiken pedagogerna emellan är en grundsten för att barnet ska utvecklas tryggt i gruppen. De interaktionsformer som de vuxna skapar fungerar också som modell för barnen.
Barnet utvecklas i känslomässiga relationer och känner med sin kropp den emotionella atmosfären i omgivningen. Med tanke på trygghetskänslan är det viktigt hur barnet tas emot när det kommer och hur barnet uppmärksammas under verksamhetens gång. Beröringen, ögonkontakten och att fysiskt gå ner på barnets ögonnivå berättar att barnet är sett och att den vuxna är närvarande.
En sensitiv vuxen är varm och äkta i sin interaktion med barnet. En lätt beröring lugnar och frigör oxytocin som är avslappnande och lindrar stress. Ett barn som känner sig tryggt kan också mera rofyllt ta emot det som verksamheten i gruppen för med sig. I processen att skapa lärmiljöer är det viktigt att medvetet se över atmosfären inom småbarnspedagogiken och göra den transparent. Viktiga är också de värderingar, traditioner och seder som råder inom verksamhetskulturen. Regler och gemensamt överenskommen praxis, atmosfären och interaktionen bidrar till att skapa en öppen eller begränsad lärmiljö.