Tystnadsplikt och bikthemlighet

Detaljerade bestämmelser om tystnadsplikt ingår i lagstiftningen som gäller kyrkan. En själavårdare iakttar den sekretess som lagen föreskriver. I vissa uppgifter gäller tystnadsplikten även volontärer. Exempel på sådana uppgifter är bl.a. väntjänsten och olika själavårdsuppgifter bland annat i förbönstjänsten, telefon- och nättjänsten eller i sjukhussjälavården. Då förbinder sig volontären som fått utbildning för uppgiften med sin underskrift till tystnadsplikt och att behålla ett förtroende. Denna förbindelse gäller även efter att uppgiften har slutförts.

En kyrkligt anställd bör kunna identifiera de situationer där en person är eller kan vara offer för psykiskt, andligt, fysiskt eller sexuellt våld. Det här är speciellt viktigt när det gäller barn och unga. Målet med den gällande barnskyddslagen är att öka beredskapen att snabbt anmäla ett behov av barnskydd. Enligt lagen är det skäl att göra en anmälan när man observerar tecken som gör det nödvändigt att reda ut ett eventuellt behov av barnskyddsåtgärder. Det räcker med enbart en misstanke om ett behov av barnskydd. Församlingens anställda samt förtroendevalda har lagstadgad skyldighet att informera de sociala myndigheterna i välfärdsområdet om de i sin uppgift fått vetskap om ett barn vars behov av vård och omsorg inte uppfylls, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller eget beteende förutsätter att behovet av barnskydd utreds.

Kyrkolagen innehåller bestämmelser om bikthemlighet för präster och lektorer. Bikthemligheten får aldrig brytas. Syftet är framför allt att skydda den person som har anförtrott sig åt prästen i samband med bikt eller själavårdssamtal. Bikthemligheten gäller inte andra än präster och lektorer. Allt som en präst eller lektor får höra i sitt arbete omfattas dock inte av bikthemligheten. I vissa situationer bör prästen eller lektorn anmäla brott eller brottsplaner trots bikthemligheten.

Övriga församlingsanställda och förtroendevalda är anmälningsskyldiga i barnskyddsfall även om tystnadsplikten också gäller dem i frågor som kommit fram i själavården och diakoniarbetet. Anmälningsskyldigheten enligt barnskyddslagen är primär i förhållande till tystnadsplikten. Detta gäller även när ett barn eller en ung särskilt ber den anställda att inte berätta för någon till exempel om våld i nära relationer som uppdagats.

När du misstänker att det finns ett behov av att göra en barnskyddsanmälan:

  • Diskutera behovet med din chef eller din arbetshandledare utan att avslöja parternas identitet.
  • Om det är möjligt ska du också samtala med barnets föräldrar om behovet att söka hjälp. I bästa fall kan ni söka hjälp tillsammans.
  • Ta kontakt med en socialarbetare i ditt välfärdsområde och i vissa föreskrivna fall även med polisen, 25 § 3 mom. i barnskyddslagen.
  • Lämna inte barn eller unga ensamma med sin situation utan var deras stöd ända tills de har fått ett tillräckligt stödnätverk runtomkring sig.

I en akut situation ska du ringa kommunens socialjour eller 112.

Tillbaka till toppen