Andlig trygghet

En trygg andlig gemenskap stärks genom att man upprätthåller och slår vakt om otvungenhet och en atmosfär som respekterar människorna. Här gäller de allmänna lagbundenheterna för själavård. I gudstjänster och kyrkliga förrättningar är det viktigt att handla sensitivt och undvika allt tal som gör att någon känner att de blir övergivna, dömda och avvisade. En trygg andlig tillställning är inkluderande: alla människor önskas välkomna, ingen fördöms eller överges ens passivt, dvs. genom att personen inte möts. Ett tryggt andligt sätt att tala betyder att man inte vet eller förmodar för någon annan utan lyssnar och ställer sig vid den andras sida.

En sammankomst blir tryggare när deltagarna tillräckligt länge på förhand får reda på vad som händer. Traditioner, bekanthet och upprepningar skapar ofta trygghet, men å andra sidan skapar variation och överraskningar glädje.

Hur identifierar jag andligt våld?

Andligt våld kan förekomma även i en församling. Uskontojen uhrien tuki ry nämner 16 kriterier som kan användas för att utvärdera ett religiöst samfund:

a) Intern kontroll: hur mycket samfundet bestämmer om sina medlemmars personliga angelägenheter, medlemmens skyldighet att rapportera om sina förehavanden till personer som har en högre ställning.

b) Ledningens maktfullkomlighet: hur ofelbara ska ledningens befallningar kunna betraktas, utesluts en person som kritiserar dem. Skyldigheten att lyda ledarens/ledarnas befallningar.

c) Lärans dogmatism: stela verklighetsuppfattningar och läror. Olika sätt att tänka tolereras inte. I hur hög grad läran tänker för medlemmen och erbjuder färdiga åsikter.

d) Skuldbeläggning: måste medlemmen alltid söka felet hos sig själv om han eller hon inte anpassar sig till gruppen.

e) Förföljelsemani: hur mycket skräms medlemmarna med verkliga eller imaginära fiender, till exempel olika myndigheter, den officiella (läkar)vetenskapen och framför allt medlemmar som lämnat samfundet och förhåller sig kritiska till det.

f) En negativ inställning till världen: ser samfundet det världsliga livet utanför samfundet som någonting helt värdelöst. Påstår samfundet att de som inte hör dit kommer till helvetet när de dör eller föds på nytt i dåliga förhållanden. Har samfundet en apokalyptisk syn där världens undergång är nära och endast medlemmarna som har bundit sig till samfundet räddas.

g) Censur: i vilken grad begränsar samfundet medlemmarnas möjlighet att ta del av utomstående synpunkter på samfundet. Förutom ett direkt förbud utgör censuren ofta ett indirekt grupptryck: en seriös medlem förväntas inte spilla tid på världsliga eller demoniska informationskällor.

h) Begränsning av mänskliga relationer: finns det ett tryck att överge oliktänkande vänner och släktingar, det tidigare livet med alla hobbyer och glädjeämnen.

i) Värvning av nya medlemmar: hur mycket betonas värvning av nya medlemmar och missionsarbete.

j) Kamouflagegrupper: ett hur stort antal grupper lyder under samfundet men har ett annat namn än samfundet, till exempel kamouflagebolag och ”välgörenhetsorganisationer” vars verkliga syfte är att utöka antalet supportrar och få mer pengar.

k) Förmögenhet: hur mycket pengar eller egendom har samfundet tillgång till eller försöker samfundet skaffa; hur mycket utövar samfundet påtryckning på medlemmarna att skänka egendom till samfundet (till exempel tionden av inkomsterna, särskilda kollekter, arv som testamenterats till samfundet).

l) Politiskt inflytande: hur mycket politiskt inflytande har samfundet eller har samfundet lyckats skaffa till exempel genom att ge sina medlemmar inflytelserika ställningar i samhället.

m) Sexuell manipulation: hur noga bestämmer ledarna om medlemmarnas sexliv.

n) Påtryckning på personer som överväger utträde: hur kraftigt försöker samfundet hindra medlemmarna från att lämna rörelsen eller hur aktivt försöker samfundet få tidigare medlemmar att komma tillbaka till exempel genom påringningar nattetid.

o) Godkännande av våld: när ledningen utövar det eller när det är fråga om rörelsens intresse.

p) Allvarsamhet: oförmåga att tåla skämt riktade mot gruppen, dess ledare eller läror.

Vid tecken på andligt våld är det nödvändigt att kontakta församlingens ansvariga personer, till exempel kyrkoherden eller de förtroendevalda. Dessutom kan frågan redas ut genom att kontakta stiftets domkapitel.

Föreningen Uskontojen uhrien tuki ry:s 16 kriterier för att utvärdera ett religiöst samfund.

Tillbaka till toppen