Sidans innehåll:
Med tillgänglighet avses att alla människor – oavsett egenskaper – ska kunna delta och vara delaktiga. Tillgänglighet betyder att man förbättrar jämlikheten. Församlingen ska alltid handla så att ingen diskrimineras i verksamheten. Det krävs systematiskt och kontinuerligt arbete för att identifiera och undanröja sådant som hindrar tillgänglighet. Tillgängligheten uppkommer ur kyrkans väsen och uppgift. Tillsammans men olika är vi Guds avbild. Vi blir äkta människor när vi möter andra. Kyrkan är trovärdig som Kristi kyrka endast om den är öppen för alla.
Fysisk tillgänglighet omfattar tillgänglighet i den byggda miljön, tillgänglig kommunikation och attitydmässig tillgänglighet. Fysisk tillgänglighet är ett villkor för den övriga tillgängligheten. Fysisk tillgänglighet nämns första gången som en mänsklig rättighet i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Fysisk tillgänglighet påverkar konkret hur smidig och säker vardagen är och vardagens val. Termen har olika innebörd för olika människor. Många lagar innehåller bestämmelser som gäller tillgänglighet.
Fysisk tillgänglighet gör det möjligt att röra sig hinderfritt, höra och se i en byggd miljö. Omgivningen eller en enskild byggnad är tillgänglig när den är funktionell, säker och bekväm för alla sina användare. En logiskt planerad helhet består bland annat av gångvägar som sandas vintertid, ledstänger, skyltar, dörrar som är lätta att öppna, räcken och ljushetskontraster. En tillräcklig och bländfri belysning, oskymd sikt och fungerande ljudåtergivning, inklusive en induktionsslinga, gör lokalen användbar för alla. Genom att ordna med viloplatser på begravningsplatsen, olika höga stolar och förstoringsglas tar man hänsyn till olika människor.
Assistenter och teckenspråkstolkar ska ges ändamålsenligt utrymme att arbeta. Ledarhundar måste få komma in och assistera den hjälpbehövande även i kyrkans lokaler och på kyrkans evenemang.
Tillgänglig kommunikation betyder att människor som kommunicerar på olika sätt kan få den information de behöver och bli förstådda i alla situationer. Med tanke på personens säkerhet är det viktigt att han eller hon når andra med sin kommunikation och att andra förstår vad han eller hon vill säga. Det är också viktigt att elektroniska kommunikationskanaler är anpassade så att de är förståeliga och lätta att använda. De ska också kunna användas bland annat med synskadades hjälpmedel.
Att genuint möta en människa som kanske kommunicerar eller rör sig på ett annat sätt skapar en grund för trygghet. Attityderna är ibland det största hindret för att alla människor ska kunna delta. Det behövs information och känsloupplevelser för att attityderna ska förändras.
Kyrkans tillgänglighetsprogram Kom (2012) omfattar de teologiska grunderna för delaktighet och likabehandling, synpunkter på undanröjande av hinder för tillgänglighet och konkreta åtgärdsförslag. Kyrkan har genom kyrkomötets beslut bundit sig till att främja tillgänglighet i all verksamhet.
Barnkonsekvensanalysen är ett verktyg och en metod för att bedöma beslut och verksamhet med tanke på barnets bästa. Med barn avses i detta sammanhang alla som inte har fyllt 18 år. Bestämmelsen om barnkonsekvensanalysen i kyrkoordningen gäller sedan 2015. Grunderna för barnkonsekvensanalysen bottnar såväl i FN:s konvention om barnets rättigheter som i kyrkans egen självförståelse. Barnkonsekvensanalysen stärker barns och ungas rättigheter, delaktighet och möjligheter att påverka i kyrkan. Den är också ett verktyg för planering och beslutsfattande och bidrar till att de lösningar som är bäst för barns och ungas välbefinnande kan hittas. I barnkonsekvensanalysen kan olika kontrollistor utnyttjas som innehåller många synpunkter som rör säkerheten. Uppdateringen av 20 kap. i sexualbrottslagen den 1 januari 2023 gäller församlingarnas verksamhet och arbetsgemenskaper.
Om tillgänglighet (Sacrista)
Om barnkonsekvensanalys (Sacrista)
Statsrådets förordning om byggnaders tillgänglighet
https://www.invalidiliitto.fi/esteettomyys/julkinen-rakennus
https://www.invalidiliitto.fi/esteettomyys/esteettomyyskeskus-eske/eskeh-kartoitusmenetelma
https://www.invalidiliitto.fi/sv/invalidforbundet
Det är viktigt att granska lokalerna och den omgivande miljön ur säkerhetssynvinkel. Säkerhets- och kemikalieverket Tukes uppdaterar regelbundet bestämmelserna som gäller den fysiska verksamhetsmiljön och kunskapen om risker och säkerhetsföreskrifter som gäller olika produkter. Därför är det viktigt att de säkerhetsansvariga regelbundet besöker Tukes webbplats.
Byggnaderna som församlingen förvaltar och använder ska vara hållbara och säkra samt ändamålsenliga med tanke på verksamheten. När man bygger byggnader, till exempel inkvarterings- och samlingslokaler, samt lokaler som kan jämföras med byggnader, till exempel tält och grilltak, ska bestämmelserna i Finlands byggbestämmelsesamling och brandsäkerhetsbestämmelserna som följer räddningslagstiftningen beaktas. Inkvarteringslokaler som används tillfälligt ska förses med brandvarnare och primärsläckningsutrustning. Om en kamin eller någon motsvarande anordning används för att värma upp lokalerna ska brandsäkerheten säkerställas genom oavbruten övervakning. Personen som ansvarar för församlingens fastighetsservice ansvarar för säkerhetsfrågorna som gäller byggnaderna.
En ansvarig person ska utses för församlingens maskiner och anordningar. Maskinerna och anordningarna ska vara lämpliga för arbetet och ska granskas och underhållas regelbundet i enlighet med en underhållsplan. Man ska också föra bok över underhållet.
Lokalernas ändamålsenlighet bör bedömas och utvecklas med tanke på användarna. Byggnaderna och omgivningen kring dem bör vara tillgängliga och passagerna tydligt utmärkta. För att hjälpa syn- eller hörselskadade kan man använda orienteringsband eller ljudsignaler. Byggnaderna och områdena kring dessa bör ha tillräcklig belysning dygnet runt. Eftersom äldre och personer med funktionsnedsättningar ofta har nedsatt mörkerseende ska även gångvägarna vara upplysta. Det är viktigt att skotta snö och göra risken för halkning mindre. Finns det risk för att det faller snö eller is från taket?
I den mån det är möjligt ska till exempel rum där barnen samlas planeras utgående från barnen i fråga om storleken och innehållet. På motsvarande sätt är det viktigt att beakta ljudisoleringen i lokalerna på rätta ställen, tillräckliga passager och möbler som säkerställer den fysiska säkerheten.
Hur har det beaktats att lokalerna är lämpliga för barn? Är storleken på lokalerna anpassad till barn? Är lokalen säker för ett barn? Hurdana är dörrarna, fönstren, hyllorna, skåpen osv.? Kan barnet skada sig på dessa? Är möblerna och bruksföremålen planerade för barn?
Lokalen bestämmer i hög grad även innehållet i verksamheten. Trivs barnen i lokalerna? Hurdana möjligheter finns det att vistas utomhus? Är dessa platser barnvänliga och tillräckligt säkra med tanke på övervakningen? Hur säkerställer man att lokalen är en tillräckligt stimulerande inlärningsmiljö? Är lokalen tillräckligt stor i förhållande till gruppen?
Framsida – Miljöministeriet (ym.fi)https://ym.fi/sv/framsida
Handboken Suntion käsikirja
Eldsvådor skulle i de flesta fall kunna förhindras på förhand, eftersom människans eget felaktiga handlande vanligen bidrar till att en eldsvåda uppkommer. Det bästa sättet att skydda sig mot en eldsvåda är att använda elapparater, eldstäder och ljus på ett brandsäkert sätt. Dessutom är det viktigt att säkerställa följande:
Brandvarnaren upptäcker effektivt början till en brand endast om den är monterad i taket och har ett fungerande batteri. Även släckningsutrustningen ska vara i funktionsskick och underhållen. Handbrandsläckare ska granskas med två års intervall. Om släckaren utsätts för vibrationer, fukt eller växlingar i väderleken ska den granskas med ett års intervall. Service och granskningar får endast utföras av en serviceaffär för handsläckare som godkänts av Säkerhetsteknikcentralen. Snabbrandposter ska granskas varje år och tryckprov ska utföras i slangarna med fem års mellanrum.
Det är bra att öva utrymning med personalen och ibland även med personer som deltar i evenemang. Då är det lättare att komma i håg utrymningsvägarna. Fastighetsservicen ansvarar för att regelbundet ordna en säkerhetskontroll för att testa att brandvarnarna fungerar och att till exempel elapparater fungerar och är dammfria. Brandvarnarna ska helst testas en gång per månad.
Säkerhetskontrollen kan ibland ordnas som en säkerhetspromenad, ibland som en slags rollek till exempel tillsammans med en barn- eller ungdomsgrupp. Brandsäkerhetsföreskrifterna ska finnas till hands på nödvändiga språk och dessutom i bildform.
När hörselskadade personer deltar ska brandvarnaren varna både med en ljud- och en ljussignal i den mån detta är möjligt. Hörselskadade personer tar vanligen bort hörapparaten till natten och då hör de inte brandvarnarens larmsignal. All nödvändig information ska ges på ett sådant sätt att alla kan förstå den. Vid behov används punktskrift, illustrerade anvisningar, klarspråk eller teckenspråk.
Teckenspråkiga eller hörsel- och synskadade personers uppmärksamhet kan fås genom att röra vid deras axel eller arm. En del personer med funktionsvariationer tycker inte om beröring och detta måste beaktas i instruktionerna.
https://www.spek.fi/sv/sakerhet/raddningsplan/
Brandsäkerhetsvideor på olika språk t.ex. för asylsökande:
http://pirkanmaanpelastuslaitos.fi/Pirkanmaa-675
http://www.nuohoojat.fi/
Personlig skyddsutrustning som till exempel räddnings- och flytvästar samt klättringsutrustning ska granskas och underhållas med bestämda intervaller och en servicedagbok ska föras över granskningen. Redskapen och skyddsutrustningen ska förvaras och underhållas i enlighet med tillverkarens anvisningar. Trasig och oanvändbar utrustning ska slängas så att den inte under några omständigheter förväxlas med användbar utrustning.
Grenar där deltagarna måste ha en godkänd hjälm är bland annat cykling, rullskridskoåkning, ridning, forsränning, klättring samt aktiviteter där slag mot huvudet är möjliga. Säkerhetsredskapen och den personliga skyddsutrustningen bör vara lämplig för verksamheten och följa gällande bestämmelser i förordningen om personlig skyddsutrustning (EU) 2016/425). Personlig skyddsutrustning ska vara CE-märkt. Församlingen ska utse en person som ansvarar för säkerhetsredskap och personlig skyddsutrustning.
Om församlingen överlåter eller hyr ut sin utrustning ska redskapens skick kontrolleras och vid behov underhållas och rengöras. Kunderna ska ges instruktioner om rätt och säker användning av utrustningen och det bör säkerställas att kunden kan använda utrustningen. Kunden ska ges skriftliga bruksanvisningar och instruktioner för en nödsituation. Kundens ruttplan ska också begäras om kunden eventuellt förirrar sig. Den nödvändiga säkerhetsutrustningen (t.ex. hjälmar, flytvästar) ska automatiskt höra till utrustningen som hyrs ut. Viss säkerhetsutrustning ska helst inte hyras ut (t.ex. klätterlinor och -selar).
När underleverantörer anlitas ska församlingen säkerställa att tjänsten som helhet är säker. Likaså ska informationsgången i underleverantörskedjan säkras. Om en tjänst som beställts av en utomstående inte uppfyller säkerhetsbestämmelserna är den säkerhetsansvariga skyldig att avbryta aktiviteten. Denna anvisning gäller till exempel de transport- och programtjänster som församlingen använder i sin egen verksamhet. Kvaliteten på underleverantörstjänsterna omfattar bland annat en omfattande olycksfallsförsäkring.
https://tukes.fi/sv/produkter-och-tjanster/personlig-skyddsutrustning
Fastighetsväsendet ansvarar för säkerheten på församlingarnas lekplatser. Det måste finnas ritningar och hållfasthetsberäkningar för konstruktioner som används för specialaktiviteter, till exempel fasta äventyrsbanor och lekplatsredskap. Det rekommenderas att planeringen och det tekniska genomförandet av banor och lekplatser utförs av professionella aktörer. Det är bra att diskutera konstruktionernas säkerhet med kommunens byggnadsinspektör. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid säkringen av linbanor och andra motsvarande konstruktioner och vid markens säkerhet. Lekplatsredskapen ska uppfylla kraven i säkerhetsstandarderna SFS-EN 1176 och SFS-EN 1177 som gäller dessa.
Lekplatsredskapens konstruktiva säkerhet ska säkerställas under hela användningstiden bl.a. på följande sätt:
Om det konstateras att ett redskap inte är säkert ska barn och andra nekas tillträde till redskapet. På detta sätt går man till väga när monteringen av redskapet inte är klar, när ett stötdämpande underlag ännu saknas eller om en brist som medför fara har konstaterats i samband med en granskning.
Säkerhetsstandarderna ställer följande krav på lekplatsredskapen:
Bland annat följande faktorer inverkar på den allmänna säkerheten på lekplatsen:
Dessutom ska det beaktas att föremål som inte hör hemma på lekplatsen, till exempel omonterade delar av redskap, inte får förvaras på lekplatsen.
Lekplatsen ska inhägnas om det finns faror för barnen i omgivningen kring lekplatsen, till exempel trafikleder eller vattendrag.
Församlingen ska sörja för att säkerhetsrisker som gäller konstruktioner som anmälts via olycksfallsbokföringen eller på något annat sätt åtgärdas omedelbart.