Vissa arbetsuppgifter i församlingen omfattar ett hot om våld. Med våld avses i detta sammanhang att en person utsätts för fysiskt våld eller hot om våld när han eller hon utför sina arbetsuppgifter. Våld och hotfulla situationer har stor inverkan på arbetstagarens välbefinnande, ork och arbetsförmåga, även om endast en liten del av situationerna leder till fysiska skador. Att vara förberedd på våld ökar säkerheten, vilket i sin tur ökar välbefinnandet i arbetet och samtidigt arbetets resultat. Ett hot om våld kan kontrolleras när man blir medveten om hotet och förutser det genom att vidta nödvändiga åtgärder. Arbetarskyddslagen kräver att arbetsgivaren planerar, väljer, dimensionerar och genomför de åtgärder som behövs för att förbättra arbetsförhållandena på så sätt att uppkomsten av farliga situationer i arbetet förhindras och de befintliga riskerna undanröjs. Lagen förutsätter att arbetstagaren för sin egen del bidrar till att arbetarskyddet förverkligas, till exempel genom att följa de anvisningar som arbetsgivaren har gett samt anmäla fel och brister som rör ett hot om våld till arbetsgivaren.
Hotet om våld varierar beroende på arbetsenhet och våldsriskerna måste alltid identifieras och bedömas på den enskilda arbetsplatsen för att rätt riktade och effektiva åtgärder ska kunna planeras och genomföras.
Riskerna som gäller våld i arbetsuppgifterna, arbetsmiljön och arbetsarrangemangen måste identifieras och redas ut särskilt i de verksamhetsfält där hotet om våld är uppenbart. Situationer där det har konstaterats råda ett hot om våld undanröjs på förhand i den mån det är möjligt. De återstående farornas betydelse bedöms. Utredningen och bedömningen görs av arbetsgivaren och personalen tillsammans eller som en del av företagshälsovårdens arbetsplatsutredning. Vid bedömningen av riskerna för våld kan även sakkunniga i säkerhetsbranschen och inom arbetarskyddet anlitas. Identifieringen av risker för våld börjar med en kartläggning och en bedömning.
Planeringen, inredningen och utrustningen i arbetsmiljön har stor betydelse när det gäller att skapa en trygg arbetsmiljö och förebygga hotfulla situationer eller våldssituationer. I planeringsskedet bör lokalens användningssyfte samt klienternas särskilda behov beaktas. Förutom övervakningen av lokalerna och larmanordningarna inverkar också rummens placering och inredning på säkerheten. Inredningen ska vara planerad så att arbetstagaren i hotfulla situationer kan avlägsna sig ur rummet. Belysningen ska planeras så att det inte finns mörka områden i lokalerna. Välplanerade lokaler och aktivt iakttagande av omgivningen utgör grunden för säkerhet i arbetet. Utrymmesbrist, opraktiska lokaler och bristen på en privat sfär kan öka de aggressiva känslorna.
Det är bra att ha säkra och tydliga passager både för anställda och deltagare. In- och utfarterna ska vara i skick, fria från snö och upplysta. Arbetsgivaren ska försäkra sig om att inga obehöriga har tillträde till lokalerna särskilt kvälls- och nattetid. Detta kan säkerställas till exempel genom att avgränsa lokaler där man fritt kan röra sig och genom att ordna övervakning. På arbetsplatserna borde det finnas tydliga anvisningar om nyckelsäkerhet, upprätthållande av ordningen, larm, användning av apparater, hantering av pengar, förfaringssätt i krävande klientsituationer, rån- och stöldsituationer och anvisningar vid bombhot och exponering för blod samt rapportering om hot- och våldsfall och eftervård.