Ryska ortodoxa kyrkan

Ärkebiskop Martti Simojoki tog initiativ i de teologiska samtalen med Ryska ortodoxa kyrkan som började 1970. Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 lades de officiella relationerna mellan kyrkorna på is.

Samtalen har ända från början varit uttryckligen teologiska samtal och över hela linjen förts på hög nivå. De finska delegationerna har anförts av ärkebiskoparna Martti Simojoki, Mikko Juva, John Vikström, Jukka Paarma och Kari Mäkinen. De ryska delegationerna har anförts bl.a. av metropoliten av Minsk, Filaret; Leningradmetropoliterna Antoni och Aleksi (därefter Patriarken av Moskva); metropoliten av Kiev, Vladimir samt metropoliten av S:t Petersburg och Ladoga, Vladimir. De alla har varit medlemmar i den Heliga synoden.

Fotokavalkad av samtalen: VOK-SELK 1970-2005 foton s. 1-107, s. 108-199 (pdf på finska).

De 15:e teologiska samtalen hölls 6-11.9.2011 i Siikaniemi i Lahtis. Temat var ”Kyrkan som samfund; kristen identitet och medlemskapet i kyrkan” (En film av Heikki Repo).

En teologiska dialog var planerad att hållas i Moskva hösten 2014 men inställdes och dialogen var för en tid avbruten. En teologisk konferens mellan de två kyrkorna hölls i Helsingfors februari 2016. Följande lärosamtal planerades i maj 2020 i Åbo, då det gått 50 år sedan lärosamtalen inleddes. På grund av coronaviruspandemin måste lärosamtal ändå uppskjutas. Efter Rysslands invasion av Ukraina 24.2.2022 och patriarken Kirills uttalande om sitt stöd för statens aktioner lades de officiella relationerna mellan kyrkorna på is. Enligt ärkebiskop Luoma är Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland öppen för samarbete med alla aktörer som vill främja en rättvis fred i Ukraina. (7.3.2022)

Betydelsen av samtalen sammanfattades år 2002 i följande punkter:

  • Kunskapen om de båda kyrkornas dogmer och andliga liv har ökat.
  • Läröavtal mellan kyrkorna har inte åstadkommits – och har inte ens varit ett direkt syfte – men det har skett ett närmande i lärofrågor. Speciellt inom frälsningsläran har olika dogmatiska traditioner kunnat närma sig varandra.
  • Samtalen har medverkat till självförståelsen inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och därigenom påverkat också andra dialoger indirekt.
  • Den ryska parten har lärt sig att förstå den särprägel Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har i egenskap av luthersk folkkyrka och att man inte kan sätta likhetstecken mellan protestantism och lutherdom.
  • Samtalen har medverkat till återuppbyggandet av den evangelisk-lutherska kyrkan i Ingermanland.
  • Samtalen har främjat stipendiatutbyte mellan våra kyrkor.

Om bedömningen av samtalen, se också docent Juhani Forsbergs artikel i tidning Reseptio 1/09 (pdf) (s. 182-190, på engelska).

Dokumentation

De finska föredragen från samtalen har publicerats på finska och svenska i Teologisk Tidskrift.

  • Senap 1970: TA 1970, 5, 321-371; 431-434
  • Zagorsk 1971: TA 1972, 4, 283-327
  • Träskända I: 1974: TA 1975, 1,29-38
  • Kiev 1977: TA 1977, 6, 483-566
  • Åbo 1980: TA 1980, 6, 439-503; 514-522
  • Leningrad 1983: TA 1984, 3, 157-180; 191-195
  • St. Michel 1986: TA 1986, 6, 541-565; 611-617
  • Pyhtitsa 1989: TA 1990, 1, 1-20; 46-54
  • Träskända II 1992: TA 1993, 1, 1-36; 62-65

I informationstidning Reseptio, som Utrikesavdelningens byrå för teologiska frågor utger, har texter från följande samtal publicerats på finska:

Vårt arkivmaterial är inte tillgängligt. Ifall du behöver mer information om materialet, vänligen kontakta Kyrkostyrelsens enhet för teologiska frågor.

Tillbaka till toppen