År 1876 hölls det första kyrkomötets sammanträde torsdagen den 1 juni. Detta firas med att årets vårsession i maj inleds med en högtidsgudstjänst i Mikaelskyrkan i Åbo den 4 maj kl. 13.00. Därefter samlas inbjudna gäster och kyrkomötets ombud i Akademihuset för festligheter. Festdeltagarna förflyttar sig i en högtidlig procession från kyrkan till Akademihuset cirka kl. 14.15–15.00. Festligheterna i Akademihuset kan följas via direktsändning eller ses som inspelning senare.
Länk: Kyrkomötets 150‑årsjubileumsfest i Akademihuset i Åbo den 4 maj 2026 med början kl. 15.30
Finlands första allmänna församlingsmöte, det vill säga kyrkomötet
Evangelisk‑lutherska kyrkan i Finland arrangerade sitt första kyrkomöte i Åbo 1876. Åttiofyra delegater från olika håll i landet var på plats för att besluta om förslag till kyrkolag och diskutera kyrkans verksamhet.
Kyrkomötets rötter går tillbaka på lantdagen 1863 och kyrkolagen 1869 som gav kyrkan rätt att besluta i sina egna interna ärenden. Kyrkomötet blev kyrkans högsta beslutande organ, kyrkans riksdag.
På öppningsdagen den 1 juni 1876 möttes delegaterna i Akademihuset för att lägga fram sina fullmakter. Klockan 10 hölls en festgudstjänst i Åbo domkyrka dit man tågade i en högtidlig procession. Processionen leddes av ärkebiskop Edvard Bergenheim, biskop Frans Ludvig Schauman och domprosten Aron Gustaf Borg, som var ersättare för biskopen i Kuopio. De åtföljdes av representanter för senaten, hovrätterna, universiteten och stiftens delegater. Gudstjänsten hölls på finska och svenska.
Mötesförloppet
Mötet räckte hela juni månad och arbetstakten var i början intensiv. De tre första dagarna pågick arbetet utan uppehåll, varefter man höll paus under pingsten. Den 14 juni blev tidtabellen återigen stramare och mötena blev allt längre. Den längsta dagen inföll den 29 juni och räckte från morgonen nästan till midnatt, uppdelad i två sessioner. Söndagarna, pingsten och midsommaren var mötesfria dagar.
Redan första dagen behandlades arbetsordningen och frågor som gällde mötets gång. På kvällen utsåg mötet ett organisationsutskott som sammanställde ett förslag till arbetsordning som stod klart följande dag.
Förutom i stora salen arbetade man i nio utskott som beredde ärenden till plenum. Utskotten bestod av bland andra kyrkolagsutskottet, dissenterutskottet, utskotten för psalmboksförslagen, ekonomiutskottet och besvärsutskottet. Utskottsmöten hölls huvudsakligen i början av juni när den stora salen inte sammanträdde.
Mötets avslutning
Den månadslånga intensiva arbetsperioden fick en högtidlig avslutning, men ännu in i det sista arbetade man för fullt. Den sista mötesdagen, 30 juni 1876, var inte endast en formalitet, utan innehöll ännu diskussioner och beslut innan ärkebiskop Bergenheim avslutade diskussionen och höll ett långt och känslofyllt avslutningstal.
I sitt tal tackade ärkebiskop Bergenheim delegaterna för deras arbetsinsats och betonade det naturliga i att ha olika åsikter i det offentliga samtalet. Han kände stor tacksamhet för att ha fått leda ett så viktigt möte och konstaterade att detta med tanke på hans höga ålder troligen var hans sista kyrkomöte.
Borgåbiskopen Frans Schauman framförde sedan sitt tack till ärkebiskopen, varefter delegaterna förflyttade sig till domkyrkan för en avslutande gudstjänst kl. 18. Avslutningsgudstjänsten utgjorde en värdig, andlig avslutning på den månadslånga processen.
Läs mer:
Topi Artukka, forskardoktor vid Turun yliopisto:
Kyrkomötesombudens inkvartering i Åbo
Kyrkomötets festmiddag 28.6.1876