Församlingen ska vara en trygg plats i alla tänkbara verksamhetsmiljöer. Gränsen mellan det digitala och det övriga livet är i synnerhet ur barns och ungas synvinkel ofta diffus, och frågan är om en sådan gräns ens existerar för alla de församlingsmedlemmar som har vuxit upp under den digitala tiden. Det är ändå värt att notera att barnen inte föds som färdiga digitala infödingar, och att de utan en vuxens handledning inte nödvändigtvis lär sig att skydda sig mot informationssäkerhetsrisker och andra skadliga företeelser i den digitala världen.
Genom att sörja för den digitala säkerheten skyddar man barns, ungas och vuxnas integritet i den digitala världen (på finska).
Också barnen har rätt att utforska nätet och olika slags telefonappar, för att inte tala om de unga och de vuxna. Via smarttelefonerna och surfplattorna öppnar sig dock en värld där i synnerhet barnen behöver information, kunskap och omdömesförmåga samt stöd och trygghet från en förälder. Inom församlingens verksamhet kan stödet, tryggheten och handledningen också behöva ges av en församlingsanställd eller frivillig. Det är viktigt att kunskaperna i digital säkerhet förankras som en del av vardagen och livet, för att barnet allt bättre ska kunna agera tryggt också på egen hand.
Exempel på åtgärder som vuxna kan vidta för att öka den digitala säkerheten som skydd för minderåriga. (Grundkälla: Telia, Digitalt föräldrapaket)
Trakasserier på nätet kan vara av många olika slag: mobbning, diskriminering, hatprat eller lockelser. På nätet är det lätt att agera anonymt eller under en fejkad profil, vilket till exempel en vuxen kan utnyttja för att nästla sig in i barnets eller den ungas liv.
Information som sammanställts av Rädda Barnen rf om nätbrott som riktar sig mot barn och hur man kan undgå dem:
I globala situationer eller kriser såsom krig, storolyckor, naturkatastrofer eller våldsbrott kan människor utsättas för ångestskapande nyhetsrapportering och diskussioner om händelserna, i synnerhet via smarttelefonen. Barn och unga är särskilt mottagliga för sådant innehåll, och kan bli oroade för sin egen eller sina närmastes säkerhet.
Tips om hur man pratar med barn om situationer och kriser ute i världen (video: Telia, Digitalt föräldrapaket, på finska):
En stor del av barnen och de unga spelar digitala spel. Genom spelandet kan man lära sig nya saker och färdigheter, och nätverka med likasinnade kompisar var som helst i världen. Spelandet kan till och med bli en karriär. ”För en del är spelen en viktig hobby, för någon annan betyder de tid med vännerna, för en tredje är de ett tidsfördriv” (citat från Telias Digitala föräldrapaket). Förståelsen för varför barnet eller den unga spelar ett visst spel är nyckeln till att kunna stödja hen i uppbyggnaden av den digitala tryggheten.
Guide för föräldrar om barns och ungas spelande: Barnen spelar (guiden har getts ut av Telia & Rädda Barnen rf, på finska)
”Barnen har rätt till integritet, information och delaktighet, hälsa och välbefinnande, lek och fritid samt skydd och lärande också i den digitala världen. De vuxnas uppgift är att sörja för barnens säkerhet på nätet och en balanserad nätvardag.” (Källa: Telia, Digitalt föräldrapaket)
Med teknologisk säkerhet avses apparaternas säkerhet och till exempel ett ändamålsenligt skydd mot virus och skadliga program. Beträffande församlingens egna apparater ska församlingens IT-enhets anvisningar följas. Församlingsmedlemmarnas egna apparater och deras digitala säkerhet är på ägarens eget ansvar även om anordningarna används i församlingens verksamhet. Vårdnadshavaren eller ägaren till apparaten/abonnemanget ansvarar alltid för dataskyddet och nödvändiga uppdateringar i minderårigas personliga smarttelefoner, surfplattor och andra apparater som de använder i församlingens verksamhet.
Församlingen kan – och ska helst – i sin egen mediefostran uppmana barn och unga att använda sina apparater på ett säkert sätt och för positiva ändamål. Församlingen kan också vara ett samfund som ger mediefostran. För barn och unga är apparaten ofta ett naturligt redskap för kreativitet. På läger och andra evenemang kan man till exempel genomföra fotograferingsrundor, digitala banor i terrängen och tillsammans med de anställda producera innehåll för församlingens kanaler i sociala medier.
Församlingens närvaro i tjänster och diskussioner i sociala medier ökar delaktigheten och stärker församlingens roll i människornas vardag. En viktig del av funktionerna i sociala medier är bilder och videor av olika händelser. Fotograferings- och videoinspelningspraxis som gäller församlingsmedlemmarna samt publiceringstillstånd ska överenskommas med personerna som deltar i evenemang, tillställningar eller grupper, särskilt när minderåriga syns på bilderna eller i publikationerna. Enligt personuppgiftslagen ska tillstånd alltid begäras av den berörda innan bilder publiceras. Beträffande personer under 18 år ska fotograferingstillstånd alltid begäras av vårdnadshavaren.
Fotograferingstillstånd som omfattar publiceringsrätt i församlingens alla kanaler i sociala medier och nättjänster är särskilt viktiga när barn och unga deltar. När vårdnadshavaren ger sitt tillstånd måste han eller hon vara medveten om i vilka kommunikationsmedel – och på vilket sätt – bilder, videor eller annat innehåll där barnet är med kan användas samt var och hur länge materialet sparas. Fotograferingstillstånden ska alltså helst uppdateras så att även alla digitala miljöer där församlingen kan använda materialet är inkluderade i tillstånden. Ett fotograferingstillstånd kan inkluderas i ett evenemangsspecifikt deltagarkort eller begäras separat, varvid det kan sparas längre än deltagarkortet.
I dagens digitala verklighet är mediefostran av hög kvalitet effektivare än förbud, såväl när det gäller vuxna som för barn och unga. När människan förstår att hen är unik (i detta är församlingarnas pedagoger redan utifrån värdegrunden skickliga och professionella) och har rätt till integritet, styrs det egna agerandet på ett naturligt sätt av ett sunt beteende även i den digitala världen. Människan avslöjar då till exempel inte detaljerade uppgifter om sig själv till en annan person som hen inte känner och publicerar inte känsligt innehåll om sig själv i digitala miljöer.
Den digitala världen är full av möjligheter och otaliga sätt att vara kreativ, uttrycka sig och umgås. Digital säkerhet förverkligas bäst genom attitydfostran och konkret mediefostran. När man talar om digital säkerhet är det viktigt att behandla temat på ett positivt sätt: vad allt man får och kan göra i sociala medier och digitala miljöer och vilken nytta och glädje man själv, kamraterna, de närstående och världen kan ha av det. Om frågan behandlas utifrån förbud och faror blir den digitala säkerheten lätt ett spöke som begränsar livet och den sociala gemenskapen, och kan också locka någon att pröva sina gränser på sätt som skadar hen själv och omgivningen. Förbud och begränsningar är en del av mediefostran, men de bästa resultaten fås när frågan lyfts fram på ett pedagogiskt inspirerande sätt.
Församlingsmedlemmarnas digitala trygghet kan säkerställas med samma principer som tryggheten i övrigt: genom att stödja församlingsmedlemmarnas jagbild och självkänsla, genom att uppmuntra dem att stödja och hjälpa andra samt genom att betona att mobbning och diskriminering är fel. Digitala miljöer utvidgar och fördjupar i bästa fall församlingsmedlemmarnas sociala gemenskap och gör församlingen mer tillgänglig.