Psykosocialt stöd och tjänster

En person som blivit utsatt för våld, en uppskakande händelse eller någon annan hotfull situation kan behöva psykosocialt stöd. I alla situationer där det behövs psykosocialt stöd och krishjälp är det viktigt att stanna upp och fastställa hurdant stöd som behövs och vem som behöver stöd. Om offret eller den som varit med om någonting uppskakande hör till den egna arbetsgemenskapen eller om händelsen berör församlingen direkt kan stöd inte ges av den egna församlingens anställda eller medlemmar i församlingens krisgrupp, utan det är bra att de är utomstående experter från företagshälsovården eller den lokala hälso- och sjukvården eller socialjouren. Stiftens kontaktpersoner finns också till  för den som utsatts för sexuella trakasserier eller förföljelse på grund av kön eller sexualitet.

När en uppskakande händelse inträffar i församlingens verksamhet, till exempel på ett läger, är de anställda själva delaktiga. Det är viktigt att på förhand komma överens om vilken utomstående part som kontaktas i en krissituation. Det kan till exempel vara den lokala kriscentralen och kyrkoherden. Den hjälpande parten i en krissituation bör anteckna verksamheten eller händelsen i säkerhetsdokumentet. Det bör också antecknas vilka myndigheter som kontaktas och i vilken ordning.

Bedömningen av vårdbehovet kan endast göras av en utbildad person inom hälso- och sjukvården, även om en erfaren krismedarbetare inom kyrkan kan identifiera ett uppenbart behov. Akut krishjälp ges till offer för plötsliga traumatiska kriser. Utgångspunkten för krisarbetet är att psykisk första hjälpen och samtalshjälp i ett tidigt skede aktivt erbjuds alla som har varit med om en plötslig, uppskakande händelse eller oväntat förlorat en närstående. Syftet med krisarbete är att främja följande:

  • Att livet normaliseras och att personen kan återgå till den ”normala vardagen”.
  • Att ett posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) identifieras i ett så tidigt skede som möjligt och att personen hänvisas till vård och stöd ges till familjen/samfundet.
  • Att resiliens, dvs. psykisk motståndskraft, ”utvecklas”, ökar.
  • Uppföljning; vid behov hänvisning till fortsatt vård.
  • Förebyggande arbete (förebygga depression, ökad användning av rusmedel osv.).
  • Stöd för att gå igenom en uppskakande händelse > förebyggande av traumatisering.

En traumatiserande händelse är en situation av vilket slag som helst som individen upplevt som hotfull och som orsakar ovanligt kraftiga reaktioner som stör det normala livet. En traumatiserande händelse kan beröra en enskild person (en närståendes död, att bli offer för våld) eller en familj, en grupp eller ett samfund (beväpnat rån, olycksfall på arbetsplatsen, en arbetskamrats självmord eller en storolycka). En enskild traumatiserande händelse orsakar s.k. trauma av typ I. En återkommande traumatiserande faktor i människans liv (t.ex. familjevåld, incest, mobbning i skolan/på arbetsplatsen) orsakar s.k. trauma av typ II.

Vid en akut kris är det viktigt att psykosocialt stöd erbjuds aktivt till alla parter under de första dygnen. Det är då viktigt att säkerställa att människor som hamnat mitt i krisen inte lämnas ensamma i denna situation. Deras akuta behov beaktas och en bedömning av vårdbehovet görs. Under de första veckorna behandlas det som skett gemensamt, familjernas och individernas egna nätverk stärks, akut krisarbete görs och vårdbehovet bedöms ytterligare.

Det är ett långsiktigt arbete att gå igenom en uppskakande händelse. Därför följs situationen under en period på mellan tre och sex månader. Under denna period bedöms också vårdbehovet, stöd erbjuds och personen hänvisas till kamratstöd.

Tillbaka till toppen