Vad beslöts på senaste UK? Eller på UK för 10 år sedan? Vad var temat? I över 50 år har ungdomar samlats för att diskutera för dem viktiga ärenden, allt från mindre saker kring UK:s arrangemang till stora världsvida frågor. Besluten har handlat om allt från att ta med sig en egen kaffekopp till kyrkkaffet till att skicka brev till USA:s och Rysslands presidenter. Läs tidigare protokoll för att fräscha upp minnet eller hitta idéer för vilka motioner och initiativ som borde behandlas på följande UK.
Här kan du läsa protokollet och en sammanfattningen av besluten från UK 2026.
Här kan du läsa hela protokollet för UK 2026:
UK Protokoll 2026 (pdf)
1) UK beslutar att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att förbättra kommunikationen kring UK:s beslut genom att vidareutveckla HjälpisPoolen till att även fungera som ett forum för material och information om ungdomsarbete. Detta ska innefatta att HjälpisPoolen innehåller en särskild flik eller motsvarande översikt där samtliga beslut fattade på UK samlas, tillsammans med information om vilka resultat besluten lett till samt hur arbetet med respektive beslut framskrider. Arbetsgruppen ska bestå av fyra (4) representanter utsedda av UK, den sakkunniga för ungdomsarbete i Borgå stift samt vid behov andra anställda inom stiftet, utsedda av arbetsgruppen i samråd med KCSA. Informationen om UK:s beslut ska vara lättillgänglig även för alla: hjälpisar, delegater och anställda inom ungdomsarbetet.
2) UK uppmanar KCSA att utreda möjliga budgetramar för arbetet.
3) Arbetsgruppen ges en tidsram på ett (1) år för att genomföra sitt uppdrag. UK 2027 tar ställning till och utvärderar arbetsgruppens arbete samt beslutar om hur arbetet ska fortsätta.
Ian Westerlund, Ivar Boström och (S1) Natanael Lindholm reserverade sig mot beslutet.
Den av UK 2026 godkända arbetsordningen för påverkansgrupper
Att få sin röst hörd och åsikter delade med andra är något de allra flesta av oss vill åstadkomma. Påverkansgrupper för unga har möjliggjort detta redan i några år i varierande skala, och nu vill vi erbjuda ännu bättre utgångsläge för alla unga att vara med och påverka.
I nuläget ser verksamheten i påverkansgrupper i Borgå Stift väldigt varierande ut. I någon församling har verksamheten rullat på väldigt bra och i andra har det varit många problem som hindrat verksamheten.
Därför bestämde UK 2025 att ett dokument med riktlinjer för en arbetsordning är ytterst viktigt och behöver skapas. Detta dokument skall vara flexibelt för våra mångsidiga och varierande församlingar, men ändå ha tillräckligt med innehåll för att vara till någon nytta. Detta dokument skulle ge en god grund till alla församlingar för utvecklingen av påverkansgrupper.
På uppdrag av UK 2025 har vi nu i samarbete med KCSA arbetat fram ett dokument som vi anser vara ändamålsenligt. Dokumentet finns bifogat.
Förslag till beslut:
Ungdomens Kyrkodagar skickar dokumentet till församlingarna i Borgå Stift. Dokumentet kan användas som stöd för verksamheten i församlingarnas påverkansgrupper.
UK uppmanar KCSA och församlingarna i Borgå Stift att ge tydlig information om valet i god tid på webb och sociala medier. Vi uppmanar även KCSA och församlingarna i Borgå stift att beakta den låga röstnings åldern samt att det är många väljares och kandidaters första val. Informationen bör därmed vara ytterst lättförstådd och tydlig.
Information som vi vill se är bland annat:
Samma information för stiftsfullmäktigeval samt kyrkomötesval och när dessa val ordnas borde finnas tydligt och lättillgängligt på webbplatserna. Utöver att informationen skall vara tydlig och lättillgänglig, vill vi att församlingarna marknadsför informationen till olika målgrupper i församlingen så att församlingsmedlemmar hittar informationen.
Frågan om samkönade äktenskap har nu diskuterats under flera år på UK, och motioner eller initiativ om det har skickats in för diskussion upprepade gånger. Att samma fråga återkommer kan ses som ett tecken på att den fortfarande är viktig för unga i kyrkan, och att engagemanget inte har försvunnit, trots att samhället i stort har förändrats. Vi vill därför föreslå att följande två brev skickas ut, ett till det nyvalda församlingsråden/kyrkoråden och ett till alla församlingar i Borgåstift.
Samhället förändras ständigt, men kyrkan följer inte med i samma takt. Det är också viktigt att lyfta fram att frågan inte bara engagerar unga i kyrkan. Biskoparna har nyligen skrivit en anvisning om hur man ska förhålla sig till situationen, där en inkluderande syn på samkönade äktenskap kommer till uttryck. Det visar att det redan finns stöd inom kyrkan för uppfattningen att alla ska ha möjlighet att gifta sig i kyrkan.
Genom att återigen lyfta denna fråga vill vi markera att unga inom kyrkan inte har släppt detta krav, utan fortsätter att stå upp för inkludering, jämlikhet och kärlek.
Till församlingsråd/kyrkoråd
Ärade församlingsråd/kyrkoråd inom Borgåstift, Ärendet om samkönat äktenskap har vi på Ungdomens kyrkodagar diskuterat under flera år och vi önskar att också församlingsråden/kyrkoråden skulle arbeta för en församling som är mer inkluderande av och tillgänglig för samkönade par. Vi hoppas att kandidater i fortsättningen skulle vara öppna som sina åsikter gällande samkönade äktenskap. Därför uppmanar vi alla invalda att uppfylla sina vallöften samt fatta beslut de anser vara för allas bästa.
Till församlingarna (och församlingarnas kandidater)
Ärade församlingar inom Borgåstift, Ärendet om samkönat äktenskap har vi på Ungdomens kyrkodagar diskuterat under flera år och vi vill nu vända oss direkt till församlingarna gällande det här. Väldigt få församlingar i har officiellt utrymmen där samkönade par kan viga sig och vi på UK skulle vilja att fler församlingar öppnar sina utrymmen och är tydliga om det. För att ta i beaktande både prästernas och samkönade vigselpars religionsfrihet tycker vi att församlingar ansvarar för att hitta en präst som är villig att viga samkönade par. Prästen behöver inte vara från samma församling men det ligger på församlingens ansvar att se till att paret kan vigas. Eftersom fråga blir viktigare och viktigare för unga i kyrkan tycker vi också att kandidaterna i församlingsvalet kunde vara tydligare men sin åsikt på samkönat äktenskap så at alla som röstar faktiskt vet vad de röstar på. Sateenkaripapit är en nätsida där präster som är villiga att viga samkönade par kan lämna sina kontaktuppgifter. Sidan är på finska men präster kan specificera vilka språk de talar och vi skulle vilja se fler svenskspråkiga där.
Korintierbrevet 13:13 lyder “Så består nu tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken,” vilket vi önskar att alla håller i sinnet då denna frågan diskuteras. Alla är lika inför Gud och alla församlingsmedlemmar betalar samma kyrkoskatt så de borde ha samma rättigheter.
Kort och gott uppmuntrar vi:
– att alla församlingar att tydligt öppna sina utrymmen för samkönad vigsel samt vid behov hitta en präst villig att viga samkönade, oavsett om prästen ifråga är från den egna församlingen eller inte.
– att präster som är villiga att viga samkönade par att registrera sig till Saatenkari papit där det just nu finns en brist på svenskspråkiga präster.
– att kandidaterna från församlingarna att vara tydliga med sin syn på samkönat äktenskap så de röstberättigade kan bättre veta vad kandidaterna de röstar på står för.
UK skickar följande brev till församlingarna i Borgå stift:
”Till församlingar och ungdomsarbetare i Borgå stift.
Under de senaste åren har frågan om hjälpisars utbildning och kompetens diskuterats inom Borgå stift. Erfarenheter från flera församlingar visar att innehåll och nivå på hjälpisutbildningen i nuläget varierar mellan olika församlingar.
För att stärka hjälpisarnas grundkompetens och skapa tydligare gemensamma förväntningar inom stiftet vill vi uppmuntra er att ta del av och arbeta enligt dokumenten
”Rekommendationer för hjälpledarutbildningen i Borgå stifts församlingar”, som presenterades vid UK 2024, samt ”Underbara hjälpledare” som ett stöd i hjälpisutbildningen.
Syftet med detta är:
– att jämna ut nivån på hjälpisars grundkunskaper inom stiftet
– att stärka kvaliteten på hjälpisutbildningen
– att på sikt underlätta samarbete och utbyte av hjälpisar mellan församlingar
Vi är medvetna om att församlingarnas resurser och förutsättningar varierar, och rekommendationerna är tänkta som ett stöd och en riktning – inte som ett krav. Vår förhoppning är att materialet kan fungera som en gemensam grund att bygga vidare på lokalt.
Vi tackar för ert arbete med ungdomar och hjälpisar och för ert engagemang i att utveckla hjälpisutbildningen i Borgå stift.
Med vänlig hälsning,
Ungdomens Kyrkodagar 2026”
Vi upplever att andra trossamfund inom kristendomen har ofta många fördomar kring varandra. Man har ofta förutfattade meningar, splittrade åsikter, kring vad och hur de andra tror. Vi glömmer ofta grunden, det viktigaste – vår tro för gud. I slutändan är det den samma gud vi ändå tror på.
Vi har kommit fram till förslag, för att få fram ett sätt att få fram ekumenik mellan trossamfund. Vi önskar att KSCA kontaktar svenska ekumeniska rådet, för att tillsammans kunna komma fram till större beslut, metoder, evenemang som skulle gynna det ekumeniska samarbetet mellan olika trossamfund.
Vi vill även uppmuntra trossamfund att samarbeta tillsammans med låg tröskel. Redan små möten kan göra stor skillnad och skapa mindre splittring.
För att lägga detta mera svart på vitt:
UK besluter att KSCA skulle kontakta ekumeniska svenska rådet och ordna möte, samt att kristna trossamfund skulle ta mera initiativ inom ekumenik.
Här kan du läsa protokollet och en sammanfattningen av besluten från UK 2025.
Här kan du läsa hela protokollet för UK 2025:
UK Protokoll 2025 (pdf)
UK genomför en stadgeändring gällande sluten omröstning. Ändringen gäller § 12 punkt 4 d. Paragraf 12, punkt 4 d), lyder nu enligt följande: ” d: genom sluten omröstning med röstsedlar. Sluten omröstning vid motioner förutsätter att en femtedel av ombuden kräver det.”
Förändringarna av stadgarna trädde i kraft under UK 2025 och således är UK:s stadgar uppdaterade med denna förändring.
UK uppmanar KCSA att tillsammans med tre representanter valda av UK 2025 utarbeta ett botten med riktlinjer till arbetsordning för påverkansgrupperna. Detta botten kan församlingarna sedan tillämpa i sina egna omständigheter. Utarbetningen av bottnet får gärna ske i samarbete med NAVI.
Arbetsordningsbottnet bör ta ställning till åtminstone följande frågor:
Arbetsordningsbottnet bör även innehålla följande punkter:
“Walk in-terapi är en kostnadsfri terapimottagning med låg tröskel för 16–29-åringar. Du kan komma till mottagningen utan tidsbeställning och vara anonym under besöket.
Walk in-terapi är samtalsstöd med lösningsfokuserad kortterapi som grund. Samtalet utgår från det ämne du vill tala om. Tillsammans med terapeuten ringar ni in och avgränsa ditt problem, hittar olika alternativ till lösningar och funderar på hur du kan använda dina styrkor.
Konceptet bygger på engångsbesök. Vid behov kan du komma på ett nytt besök. Du kan komma till mottagningen även om du har vårdkontakter på annat håll eller står i kö för terapi.
Kortterapi använder metoder som bygger på lösningsfokuserad psykologi. Terapeuterna vid Walk in-mottagningarna har en lämplig grundutbildning samt terapiutbildning (kortterapi eller psykoterapi). Också studerande som har avlagt minst 20 studiepoäng psykoterapi eller korttidsterapi kan joura.” –https://evl.fi/sv/stod-och-hjalp/psykiskt-valmaende/walk-in-terapi-for-unga/
UK uppmanar församlingar:
Ungdomens Kyrkodagar skickar följande utlåtande till kyrkomötesombuden samt uppmanar vår stifts biskop Bo-Göran Åstrand att läsa följande utlåtande på uppdrag av Ungdomens Kyrkodagar offentligt på kyrkomötet:
“Till Kyrkomötesombuden.
Ungdomens Kyrkodagar har beslutat att kyrkomötet borde godkänna biskopsmötets förslag att utvidga äktenskapssynen till att inkludera samkönade äktenskap. Vi uppmanar var och en av er att djupt överväga ärendet och undvika polariseringen i kyrkan samt låta kärleken segra över hat och oenigheter. Varje människa har ett lika och odelbart människovärde och vi uppmuntrar er att låta var och en få jämlika möjligheter att offentligt inför Gud och församlingen bekräfta sin kärlek mot sin partner oavsett kön. Kärlek och sexualitet är en god och fin del av Guds goda skapelse, och vi uppmuntrar er att låta alla fira sin kärlek offentligt i kyrkan. Som det står i 1 Kor 13:13: ‘Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.’ Samtidigt vill UK att man tar i beaktande prästen som individ och deras synvinklar. Att viga samkönade par är en möjlighet, inte ett krav.”
UK 2025 uppmanar
Här kan du läsa protokollet och en sammanfattning av de beslut som fattades på UK 2024.
Protokoll UK 2024 klart
Klicka på länken ovan för att läsa protokollet från UK 2024 i sin helhet. Protokollet skickas per e-post till församlingarna, KCSA, stiftsfullmäktige och Borgå stifts ombud i kyrkomötet.
UK vill att KCSA tillsätter en arbetsgrupp med representanter från UK som skulle arbeta med skapandet av en hjälpledarpool. Vid väljandet av representanter bör man beakta den regionala spridningen.
Arbetsgruppen bör beakta följande:
KCSA får två år på sig att förverkliga arbetet. Sedan testas systemet i 2-3 år och utvärderas av UK.
Vi uppmuntrar domkapitlet i Borgå stift att utreda möjligheten till att skapa ett special lov för personer som bor på fel sida av en församlingsgräns.
Domkapitlet får ett år tid på sig och ska presentera resultatet av utredningen på UK 2025.
Ärendet var ursprungligen ett initiativ till diskussion.
Sedan 2017 är det tillåtet för samkönade par att ingå äktenskap, även om det var galet sent så släpar kyrkan ändå efter. Det är fortfarande inte officiellt tillåtet att viga samkönade par i vår kyrka. UK har tidigare tagit ställning för könsneutrala äktenskap men nu är det dags att göra det igen. Vi kan inte acceptera att det ska ta så här lång tid för vår kyrka att acceptera kärlek. Under 2024 väljs ett nytt kyrkomöte. Kyrkomötet är det organ som kan bestämma att det ska vara tillåtet att viga samkönade par i kyrkan.
UK uppmanar de röstberättigade att beakta frågan om samkönade äktenskap när de röstar samt att UK ska skicka en hälsning till alla nyvalda kyrkomötesdelegater att vi önskar få igenom en ny syn på äktenskapet och tillåta samkönade äktenskap så fort som möjligt.
Dessutom uppmanar UK alla församlingar i Borgå Stift att öppna sina kyrkorum för samkönade vigslar och välsignelse.
12 delegater reserverade sig mot beslutet.
Sedan 2017 är det tillåtet för samkönade par att ingå äktenskap. Även om det var galet sent så släpar kyrkan ändå efter. Det är fortfarande inte officiellt tillåtet att viga samkönade par i vår kyrka. UK har tidigare tagit ställning för könsneutrala äktenskap men nu är det dags att göra det igen. Vi kan inte acceptera att det ska ta så här lång tid för vår kyrka att acceptera kärlek.
UK uppmanar de röstberättigade i kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalet att beakta frågan om samkönade äktenskap när de röstar.
(Tio delegater reserverade sig mot beslutet att skicka denna uppmaning.)
Vuodesta 2017 lähtien samaa sukupuolta olevien parien on ollut sallittua solmia avioliitto. Vaikka sekin päätös tuli erittäin myöhään, kirkko on silti jäänyt jälkeen. Samaa sukupuolta olevien parien vihkiminen ei ole edelleenkään virallisesti sallittua kirkossamme. UK (Ungdomens Kyrkodagar) on aikaisemmin ottanut kantaa sukupuolineutraaleihin avioliittoihin, mutta nyt on aika tehdä se uudelleen. Emme voi hyväksyä, että kirkollamme kestää näin kauan hyväksyä rakkautta.
UK kehottaa äänioikeutettuja kirkolliskokous- sekä hiippakuntaneuvostovaalissa huomioimaan kannanottomme kysymykseen koskien saman sukupuolen avioliittoja äänestäessään.
Lisäksi UK kehottaa kaikkia Porvoon hiippakunnan seurakuntia avaamaan kirkkotilansa saman sukupuolen avioliittojen vihkimisille ja siunauksille.
(Kymmenen edustajaa esitti varauman.)
UK uppmanar domkapitlet att utreda hur och utveckla sätt privatpersoner kan stöda kyrkan med större ekonomiska medel än endast kyrkoskatten. UK uppmanar också församlingarna att tydligt informera och marknadsföra till vilka konton ekonomiska medel kan betalas in för den egna verksamheten.
UK uppmanar församlingarna i Borgå stift och utbildningsanordnarna för kyrkliga yrken att synas mer i marknadsföringen av de kyrkliga utbildningarna.
UK uppmanar domkapitlet och KCSA att utreda och leda frågan om fler möjligheter för att lättare komplettera en redan existerande examen och räkna tidigare studier och erfarenheter till godo för att bli behörig för ett kyrkligt yrke.
Vi som unga vuxna ser att världen sätter höga krav på att vi ska ha en så bred utbildning som möjligt och då faller det kyrkliga arbetet lätt bort. Detta trots att många kan tänka sig att jobba inom kyrkan, men det kräver både tid och pengar vilket inte finns när världen springer ifrån en.
UK uppmanar även kyrkomötet att se över arbetsfördelningen mellan de kyrkliga yrkesrollerna. Kunde man utveckla möjligheterna för icke präster att få större ansvarsuppgifter i församlingen och kyrkan? Kunde kyrkoherde rollen göras om så att det praktiska arbetsledarskapet, administrationen och det andliga ledarskapet kan fördelas mellan flera personer? Detta för att ingen skall bli utbränd men också för att möjliggöra attraktivare löner för fler.
UK kräver att alla församlingar i Borgå stift kommer ihåg följande saker inför läger:
Dessa saker anser vi skapar trygghet och bättre gemenskap på läger.
Här kan du läsa protokollet och en sammanfattning av de beslut som fattades på UK 2023.
Klicka här för att läsa hela protokollet från UK 2023.
Protokollet skickas i sin helhet till församlingarna i Borgå stift, stiftsfullmäktige, KCSA och Borgå stifts ombud i kyrkomötet.
Delegaterna från Johannes, Matteus och Petrus församlingar hade lämnat in följande initiativ till diskussion:
Vi undertecknade har konstaterat att det varierar väldigt mycket vilka sånger som används i de olika församlingarna i Borgå stift. I gemensamma sammanhang kan det vara svårt att hitta sånger som känns igen av alla. Det är förstås en rikedom med många olika sånger, men skulle också kännas viktigt att man skulle känna igen sig i olika kyrkliga sammanhang man deltar i. De flesta hittar sina favoritsånger under de första åren i ungdomsverksamheten, så det kunde vara viktigt att i ett tidigt skede sjunga gemensamma sånger. Finns det sätt hur alla skulle känna till alla sånger? Borde det finnas en sånglista? Vi föreslår att UK skulle diskutera vad som kunde göras för att sångvalet skulle bli åtminstone lite mera enhetligt i våra församlingar.
Som representanter valdes Mezmur Holmström och Blenda Forsell.
Delegaterna från Helsingfors prosteri hade lämnat in följande motion:
I församlingsvalet 2022 röstade bara 12,7 procent av alla röstberättigade och endast 6,6 procent av alla unga röstberättigade (16-17 åringar) använde sin röst. Hur kan vi få folk mera engagerade i församlingsvalet?
Saker som kan ha bidragit till den låga röstningsprocenten är att folk var omotiverade på grund av att man inte vet vad valet handlar om, att kandidaterna var okända och gjorde lite reklam för sig, det var invecklat att rösta eftersom man inte visste var man kan göra det och hur. Att det var dubbelval i samfälligheter gjorde det även mer invecklat. Valkompassen var väldigt “inside kyrklig” och för att kunna svara på frågorna krävdes det att man är väldigt insatt i kyrkofrågor för att förstå vad allt handlade om. Folk tyckte också röstandet var invecklat då det inte hade berättats tillräckligt om vad kyrkorådet och gemensamma kyrkofullmäktige gör. Valkompassens frågor gav en missvisande bild av vad församlingsråden får besluta om.
Vi anser att flera människor skulle rösta i valet om det skulle finnas en möjlighet att rösta elektroniskt med hjälp av bankkoder. Live röstning kunde erbjudas under valdagen. Detta skulle göra rösträkningen lättare och allas röster skulle hitta rätt i tid då man inte skulle behöva använda posten. I valet 2022 gick många röster förlorade på grund av postens långsamma service vilket inte skulle få hända då ett par röster kan göra skillnad.
Onlineröstning skulle också möjliggöra informationslänkar till sådant som kan behöva förklaras. Vidare borde kyrkan fundera på hur förhandsinformationen och reklamen kunde göras mera servicedesignad (utgå från målgruppen/röstarna). Församlingarna och kandidaterna borde också ta ett större ansvar i marknadsföringen.
Valet skulle vara enklare om man bara hade ett val också i kyrkliga samfälligheter. Kunde inte församlingsråden utse representanter för kyrkofullmäktige på samma sätt som de utser kyrkomötets delegater?
Vi föreslår att UK formulerar ett brev om detta och att brevet skickas till Stiftsfullmäktige och Kyrkostyrelsen.
Följande brev skickas till stiftsfullmäktige i Borgå stift och Kyrkostyrelsen:
UK föreslår att man inför nästa församlingsval 2026 gör följande:
1. Inför elektronisk röstning. Elektronisk röstning med bankkoder skulle förenkla röstningen och flera församlingsmedlemmar skulle rösta. Speciellt unga är vana att göra saker via nätet. Också de som bor långt från något röstningsställe gynnas av elektronisk röstning.
2. För att höja intresset för församlingsvalet borde församlingen göra mera reklam för det i olika skolor. Församlingen borde också ge mera information i skolorna om hur man röstar och vilka uppgifter gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet har.
3. Församlingen borde informera och göra mera reklam för församlingsvalet. Reklamen borde finnas på sociala medier som t.ex. Instagram och Tiktok som ungdomar använder mest. Det är också viktigt att informera tydligt om att det är två val så att församlingsmedlemmarna vet om det här innan de skall rösta.
4. Tiden för förhandsröstningen borde förlängas. Det skulle ge möjlighet att ordna förhandsröstning på flera ställen och flera skulle rösta. Förhandsröstning kunde ordnas vid en ungdomssamling eller en hjälpledarutbildning.
Emilia Punsar, Rebecka Wikström och Sandra Häggblom hade lämnat in följande initiativ till diskussion:
Vi upplever att kyrkan inte har så mycket verksamhet för personer med funktionsvariationer. Hur ser det ut i församlingarna? Vi har sett i våra jobb att det finns intresse bland personer med funktionsvariationer men kyrkans verksamhet är inte anpassad för dem. Hur kan vi involvera och anpassa kyrkans verksamhet för alla?
UK uppmanar församlingarna att utreda möjligheten att bilda en arbetsgrupp som jobbar med och för personer med funktionsvariationer och för att stöda en inkluderande församlingskultur. Vi rekommenderar att arbetsgruppen involverar församlingsanställda och församlingsmedlemmar med och utan funktionsvariationer.
Sofia Palmén och Alina Granö hade lämnat in följande motion:
I Borgå stifts 45 församlingar ser konfirmandarbetet väldigt olika ut. De finlandssvenska ungdomarna får väldigt olika bild av kyrkan beroende på var de bor och i vilken församling de konfirmeras. Olikheter behöver i sig inte vara negativt, men grundupplevelsen borde vara samma för alla. Konfirmandarbetets riktlinjer ”Ett stort under” betonar att konfirmandarbetet ska vara framtidsorienterat – både gällande den ungas liv och kyrkans liv. Detta uppfylls långt ifrån alltid – många upplever kyrkan gammalmodig och att man är rädd för nytt. Att göra som man alltid gjort är tryggt, men är det meningsfullt?
UK har jobbat fram gemensamma riktlinjer för hjälpledarutbildningarna i Borgå stift. Vi önskar att UK på liknande sätt skulle diskutera konfirmandarbetets riktlinjer – utgående från den gällande planen för konfirmandarbete.
Följande 10 punkter ur konfirmandplanen Ett stort under önskar UK att skulle förverkligas i alla församlingar:
Jamika Sandbäck, Daniel Vuoristo och Karin Särs hade lämnat in följande initiativ till diskussion:
Är det sunt att ha en kyrka som vill bygga på bibeln men inte vill ge anvisningar för hur man tolkar den? Hade katekesen tidigare en viktig roll i kyrkan när det kom till att förklara bibeln? Hur är det med resten av våra bekännelseskrifter, varför vet så få att de finns? -Varför har vi dessa om vi inte lägger någon vikt vid dem? -Hur använder vi bibeln?
Andra Timotheosbrevet 3: 16–17
Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv, så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar.
– Hur praktiserar vi bibeln till ett rättfärdigt liv? Hur ska vi lära oss vad den säger? Kan vi läsa tillsammans och diskutera? I hurudana sammanhang och med vem som ledare?
UK uppmanar:
Sofia Palmén hade lämnat in följande initiativ till diskussion:
Hållbar utveckling är ett aktuellt tema inom samhället, och behöver därför vara aktuellt inom kyrkan. Under UK har vi tidigare diskuterat ekologisk hållbarhet, men det är viktigt att se på hållbar utveckling som en helhet. Att också tänka på den ekonomiska och sociala hållbara utvecklingen. Ekologisk hållbarhet beskriver hur man använder sig av naturresurser samt skyddar miljön. Social hållbarhet handlar om implementering av de mänskliga rättigheterna och jämlikhet. Ekonomisk hållbarhet handlar om produktion och konsumtionsmönster samt förebyggande av fattigdom.
Församlingarna behöver tänka hållbart och på framtiden. Inom församlingarna är det viktigt att verksamheterna och arbetskulturen är jämlik, utöver det behöver församlingarna arbeta på ett sätt som är hållbart med tanke på de anställdas mentala hälsa och ork. Ekonomisk hållbarhet syns inom det diakonala arbetet, men utöver det kan församlingarna fundera på de egna produktions- och konsumtionsmönster som finns till förfogande exempelvis uthyrande av tillgängliga lokaler. Alla enskilda församlingar behöver fundera på hur de kan ha en hållbar arbetskultur och verksamhet. Vi ber UK diskutera möjligheter för arbete inom de olika delarna av hållbar utveckling, samt sammanställa en lista på förslag församlingarna kan använda som inspiration eller välja att implementera.
UK uppmanar församlingarna att använda följande lista som inspiration eller välja att implementera den:
Ekologisk hållbar utveckling:
Ekonomisk hållbar utveckling:
Social hållbar utveckling:
Janina Fagerholm, Sanna Byskata och Tindra Forsell hade lämnat in följande motion:
I dokumentet ”Hur mår unga HBTQ-personer i församlingarna?” som publicerades 2021 av Ev.-luth. kyrkan så skrivs det mycket om att hbtqi+ personer oftare känner sig ensamma och kämpar mera med sin psykiska hälsa än heterosexuella gör. Vi vet även att det i dagens samhälle finns hbtqi+ ungdomar som också är kristna och därför tycker vi att man måste göra någonting för att de ska känna att de har en plats i församlingen. Det borde ordnas samlingar för hbtqi+ ungdomar för att de ska få en plats där de kan känna sig trygga och förstådda. Vi tycker också att stiftet borde ordna ett styrdokument som innehåller t.ex. vad bibeln säger om hbtqi+ personer som man kan diskutera under samlingarna, eftersom det är något kristna hbtqi+ ungdomar ofta funderar på.
Mona Nurmi, Amanda Ahlgren, Jamika Sandbäck och Daniel Vuoristo hade lämnat in följande motion:
I dagens läge mår unga dåligt. Kyrkan kommer i kontakt med bl.a. ungdomar som mår dåligt t.ex. i samband med skriftskolan. Därför funderar vi över ifall församlingarna skulle ha en utsedd person som har hand om frågor som berör ämnet. Detta eftersom psykiatrins köer är långa och många behöver stödet just nu. Därför skulle det vara bra att en person i församlingen har hand om dessa frågor och hjälper personer vidare till stöd.
Att få det kristna stödet är viktigt när man mår dåligt och det skulle vara bra att kunna vända sig till någon inom församlingen och dra illamåendet ut ur mörkret. “Gud möter dig där du är”. Det är även vanligt att konfirmander tar tag i en som hjälpledare och berättar tunga saker gällande mående mm. I dessa fall är det svårt som hjälpis utan hjälpis2:an att veta vad man ska göra, det kunde då stöda hjälpisen att kunna diskutera med en anställd i församlingen som har kunskap och kan antingen berätta mer om det eller helt konkret agera för att stöda personen i fråga.
Kunde det i finnas en eller flera personer i församlingen som fungerar som ett stöd för personer som mår dåligt? Är detta också möjligt i små församlingar? Kan själavård göras mer tillgänglig, t.ex. genom Walk-in terapi och närvaro där ungdomar rör sig, och kan man uppmuntra ungdomar till att utnyttja den? Kunde kyrkan samarbeta mer med andra aktörer så som kuratorer, folkhälsan, mental och missbrukarvården m.fl., så att kyrkan inte behöver täcka de aktörernas områden och på så sätt slösa resurser, istället för att fokusera på de tjänster som endast kyrkan kan erbjuda? Kan diakonerna ges mer resurser att engagera sig i ungdomar?
UK uppmanar församlingarna att:
Delegaterna från Johannes och Matteus församling hade lämnat in följande motion:
Kyrkan är ett samfund som behöver vara tillgängligt för alla under livets alla skeden, inte bara för barn, unga och äldre. Församlingarna behöver satsa på verksamhet för unga vuxna, att fortsättningsvis finnas till för de unga vuxna som blivit för gamla för verksamheten riktad till ungdomarna. Efter att församlingarna satsat på att bygga kontakt till barnet fram tills hen är ung vuxen, känns det osmart att abrupt bryta den kontakten på grund av brist på verksamhet. Verksamhet för unga vuxna har diskuterats i många sammanhang och konstaterats vara viktig, men trots det har det inte skett en förändring eller konkret satsning på förverkligandet av sådan verksamhet.
UK uppmuntrar församlingarna att göra följande:
Amanda Ahlgren, Jamika Sandbäck, Daniel Vuoristo och Karin Särs hade lämnat in följande motion:
Det är knappast något nytt att församlingarna har det knapert med pengar vilket innebär att vi som kyrka måste börja begränsa vad som är ekonomiskt möjligt. Därför borde även unga se över hurudan verksamhet som inom församlingen är viktigast för oss.
Därför önskar vi att UK diskuterar vad som är viktigast för oss som unga och skickar förslag till församlingarna vad det lönar sig att satsa på.
För oss motionsställare är hjälpisutbildningen viktig, men kunde hjälpis 2:an och vidare hållas som samarbete inom eller mellan prosterier? Ungdomssamlingar är viktiga för att få träffas och fundera över livet och tron. Det är viktigt att ungdomarna själva får forma verksamheten i den egna församlingen rent ekonomiskt och intressebaserat.
Sabina Lumivirta, Jakob Nylund, Cecilia Huhtala och Rebecka Stråhlman hade lämnat in följande motion:
På UK 2022 valdes medlemmar till en grupp som funderar på UK som helhet och dess framtid. Gruppen arbetar bl.a. med att revidera UK:s stadgar. Till UK 2023 vill gruppen föreslå några stadgeändringar i plenarordningen, valordningen och arbetsordningen för att förtydliga instruktionerna om hur olika saker fungerar på UK. Framtidsgruppen föreslår följande ändringar i stadgarna:
Nuvarande stadga lyder:
Personval sker genom sluten omröstning och majoritetsbeslut. Öppen omröstning kan förrättas vid personval om samtliga ombud godkänner det.
Gruppens ändringsförslag:
Personval sker genom sluten omröstning och majoritetsbeslut. Öppen omröstning kan förrättas vid personval om samtliga ombud godkänner det. Man nominerar personer genom att högt säga namnet på den person man vill nominera. Vid personförslag krävs inget understöd utöver den föreslagna personens eget godkännande.
Före en allmän diskussion i plenum angående en motion eller ett initiativ till diskussion yttrar sig arbetsutskottet i frågan, om sådant har utsetts. Därefter får motionsställaren eller initiativtagaren i ett (1) inlägg ge respons på utskottets arbete. Om det är fråga om en motion kan den ursprungliga motionsställaren hålla fast vid sitt förslag till beslut, detta behöver inget understöd, varvid två förslag till beslut föreligger. Utskottets beredning ligger alltid som grund för fortsatt diskussion.
Före en allmän diskussion i plenum angående en motion eller ett initiativ till diskussion yttrar sig arbetsutskottet i frågan, om sådant har utsetts. Därefter får motionsställaren eller initiativtagaren i ett (1) inlägg ge respons på utskottets arbete. Om det är fråga om en motion kan den ursprungliga motionsställaren hålla fast vid sitt förslag till beslut, detta behöver inget understöd, varvid två förslag till beslut föreligger. Ifall motionsställaren omfattar utskottets förslag till beslut förelägger endast ett förslag till beslut. Utskottets beredning ligger alltid som grund för fortsatt diskussion.
Endast ombuden har förslagsrätt. För motioner gäller att förslag till beslut skall inlämnas till presidiet skriftligen, innan ordförande drar streck i talarlistan. För andra ärenden beslutar presidiet hur förslag till beslut skall lämnas in. För att ett förslag skall bli beaktat krävs understöd av minst ett annat ombud. Vid personförslag krävs inget understöd utöver den föreslagna personens eget godkännande.
Endast ombuden har förslagsrätt. För motioner gäller att förslag till beslut skall inlämnas till presidiet skriftligen, innan ordförande drar streck i talarlistan. För andra ärenden beslutar presidiet hur förslag till beslut skall lämnas in. För att ett förslag skall bli beaktat krävs understöd av minst ett annat ombud. Personförslag och personval, se §3 i Valordningen.
Om ett ombud vill att det i protokollet skall nämnas att han eller hon motsätter sig plenums beslut kan han eller hon reservera sig mot beslutet. Anmälan om reservation bör göras omedelbart efter att beslutet fattats. Om man dessutom vill formulera sin reservation skriftligen bör den inlämnas senast en timme efter att beslutet fattats. Skriftliga reservationer fogas till protokollet.
Om ett ombud vill att det i protokollet skall nämnas att han eller hon motsätter sig plenums beslut kan han eller hon reservera sig mot beslutet. Anmälan om reservation bör göras omedelbart efter att beslutet fattats. Anmälan uttalas högt från egen plats. Om man dessutom vill formulera sin reservation skriftligen bör den inlämnas till presidiet senast en timme efter att beslutet fattats. Skriftliga reservationer fogas till protokollet.
UK:s beslut skickas för kännedom till alla församlingar samt till stiftsfullmäktige i Borgå stift och till KCSA. Det är önskvärt att åtminstone ett av församlingens ombud på kallelse av kyrkoherden senast två månader efter avslutat UK presenterar UK:s beslut för församlingsrådet/kyrkorådet.
UK:s beslut skickas för kännedom till alla församlingar, stiftsfullmäktige och domkapitlet i Borgå stift samt KCSA och Borgå stifts delegater i kyrkomötet. Det är önskvärt att åtminstone ett av församlingens ombud på kallelse av kyrkoherden senast två månader efter avslutat UK presenterar UK:s beslut för församlingsrådet/kyrkorådet.
Valordningen § 3, Plenarordningen § 3, 6 och 13, samt Arbetsordningen § 7 justeras enligt framtidsgruppens förslag.
Protokoll från UK 2022.
Protokoll från UK 2021.
Protokoll från UK 2020.
Protokoll från UK 2019.
Protokoll från UK 2018.
Protokoll från UK 2017.
Protokoll från UK 2016.
Protokoll från UK 2015.
Protokoll från UK 2014.
Protokoll från UK 2013.
Protokoll från UK 2012.
Protokoll från UK 2011.
Protokoll från UK 2010.
Protokoll från UK 2009.