Ålderskategorier och teman

Svarta fotsteg i mitten. Vid sidan av pratbubblor med text och symboler som beskriver de olika ålderskategorierna på Stigen.

Ålderskategoriernas teman är rotade i livet och tron

Varje ålderskategori har tilldelats ett tema. Syftet med temat är att lyfta fram byggstenar ur kristendomen till stöd för varje ålderskategori och det utvecklingsskede den är förknippad med. I alla ålderskategorier är målet att stärka barnens och de ungas upplevelse av att just jag är Guds avbild och älskad av Gud – och att just mitt liv är ett liv inför Guds ansikte. I de olika temana beaktas också föräldrarna och hela familjen, oberoende av familjeform.

Den övergripande Stigen-planen är en modell som är tänkt att fungera som exempel. När en församling utarbetar sin egen Stig kan man titta på förslagen och göra de val och prioriteringar som passar den lokala kontexten. Vi samlar material och tips på ett ställe.

…”den som dricker av det vatten jag ger honom blir aldrig mer törstig. Det vatten jag ger blir en källa i honom, med ett flöde som ger evigt liv.” (Joh. 4:14)

Församlingen lever och verkar i vardagen, finns med i människors verklighet just nu. Samtidigt har vi en outsinlig, evig källa ur vilken vi ska och bör ösa innehåll och kraft för all verksamhet. Med källan avses tron på Gud den treenige och alla kyrkans skatter som stärker den tron.

Ur källan hämtar vi kraft, glädje och mod för varje ålder och för att växa som kristna. När vi bjuder in till källan ställer vi till exempel följande frågor:

  • Vad hjälper och stöder barn, unga och familjer att bli stärkta i sin relation till Gud och att uppleva gemenskap, glädje och trygghet i församlingen?
  • Hurdana frågor är aktuella just nu?
  • Vad väcker förundran och intresse för vidare utforskning?
  • Vilken plats har dopet och nattvarden i den här åldersgruppens liv?
  • Hurdana teman och berättelser ur Bibeln och tron skulle det vara naturligt och viktigt att stanna upp inför?
  • Hurdan musik och hurdant gudstjänst- och böneliv passar den här åldern?
  • Hur omvandlas den tro som springer upp ur källan till liv och handling i den här åldern?
  • Hurdana konkreta former får kärleken till nästan, diakonin, missionen, ekumeniken eller ett ekologiskt ansvar vid källan?

Stigen-planen finns beskrivningar på drömmar att försöka uppnå för varje ålderskategori. Där finns också formulerat vad man kan fokusera på i den kristna tron i de olika livsskedena. Målen har formulerats utifrån barnens och de ungas perspektiv. Ett stort under – plan för konfirmandarbetet 2017 har fungerat som förebild för beskrivningarna. De skissar upp ett ideal som man i församlingen kan ta sikte på tillsammans. Församlingen kan formulera drömmarna och målen på ett sätt som passar den lokala kontexten.

Varje ålderskategori bjuds in till källan. Inbjudan ges till alla församlingsmedlemmar i en viss ålder, till exempel alla 10-åringar. Det centrala målet med källan är att stödja livet som kristen. Där konkretiseras såväl församlingens drömmar som de mål som formulerats utifrån barnens och de ungas perspektiv på sätt som är lämpliga för ålderskategorin. Det kan också vara överraskande hur det berikar församlingen när medlemmar i olika åldrar blir delaktiga. Barn och unga bidrar med glädje i församlingen.

Alla bjuds in till källan

En tecknad bild av en källa. Under den står "Den kristna tron som livets källa" och på vattnet "Stigen kallar till källan på ett sätt som är typiskt för åldern". Fem element runtomkring beskriver olika sidor av det här. De listas också i texten nedan..

Källan är inte en plats man besöker tillfälligt, utan ett paket av mer långsiktiga möten, evenemang och kommunikation som stöder respektive utvecklingsskede. Vi rekommenderar att källan knyts till :

  • En serie av möten
  • Kanaler för att göra källan tillgänglig hemma och på nätet
  • En höjdpunktsupplevelse (t.ex. dop, födelsedagskalas, välsignelse inför skolstarten, Natt i kyrkan eller konfirmation)
  • Församlingens gemensamma nattvardsmässa
  • Stöd för föräldraskapet
  • Inbjudan till konkret verksamhet och hjälpverksamhet

När man planerar hur källan ska läggas upp är det bra att fundera på hur man bjuder in även barn, unga och familjer som inte hör till kyrkan – i synnerhet odöpta barn till församlingsmedlemmar.

Stigen strukturerar helheten

Tanken bakom Stigen är inte i första hand att hitta på nya verksamheter i församlingarna, utan modellen är tänkt att vara ett verktyg för att strukturera existerande helheter och stärka medlemmarnas kontakt till församlingen. Den övergripande Stigen-beskrivningen hjälper till att skapa en bild av vad som redan fungerar bra, vad man ska skala bort och vad det lönar sig att utveckla. Strukturen i Stigen bygger på fem aspekter som återkommer i varje ålderskategori.

Församlingen lever och andas hela tiden där människor finns. I bästa fall uppfattar människor församlingen som sin egen gemenskap i alla livsskeden och medlemskapet som en del av sin identitet också när de inte deltar aktivt i verksamheten. Det är viktigt att församlingen stärker den identiteten och upplevelsen av delaktighet och tar den på allvar i sin verksamhet och kommunikation. Det finns många alternativ för hurdant Stigen-material som kan skickas ut till hemmen, till exempel traditionella brev, tips och material, besök av församlingens medarbetare eller frivilliga, digitala möten eller något som ordnas tillsammans med andra aktörer på orten.

    • På vilka sätt håller församlingen kontakt med hemmen?

    • Hur har Stigens kommunikation planerats, testats och förberetts tillsammans med församlingsmedlemmar som hör till ålderskategorin och deras familjer?

    • Vem kommunicerar? Vem riktar sig kommunikationen till? Hur mångsidig och koncis är den? Vilka kanaler används?

    • Finns församlingen där människor samlas och rör sig, också på mötesplatser på sociala medier?

    • Hur ser man till att inte utestänga en del av familjerna i någon verksamhet eller formulering?

 

Församlingen blir ofta synlig via den samlande verksamheten. Där gäller det att balansera mellan utbud och efterfrågan. Antalet deltagare kan variera mycket mellan olika verksamheter och ålders- eller målgrupper. Det behövs mycket resurser av olika slag för den samlande verksamheten. Det är bra att tillsammans i församlingen se över och bedöma den här typen av verksamhet, hurdan helhet den bildar och vilken betydelse den har.

    • Hurdan verksamhet önskar eller behöver folk?

    • På vems villkor eller tillsammans med vem planeras den samlande verksamheten?

    • Vilka nås av den samlande verksamheten? Vilka nås inte?

    • Är det någon åldersgrupp som tvingas välja bland ett överflöd?

    • Vad erbjuds för hela familjen?

    • Hur beaktas olika typer av familjer?

    • På vilket sätt har familjerna chans att själva hjälpa andra?

    • Vilken församlingsverksamhet kan barn och unga i en viss ålder och deras föräldrar ge idéer till, planera och genomföra?

    • Hur kan man uppmuntra församlingsmedlemmar att ta en aktivare roll i Stigen?

    • Fördelas personal och övriga resurser på rätt sätt i förhållande till verksamheten?

    • Hurdant gudstjänstliv behövs för att det ska vara meningsfullt för ålderskategorin att delta?

    • Hur kan musiken, missionen, ekumeniken, internationalismen och diakonin vara en del av Stigens samlande verksamhet?

    • Vad borde vi prioritera?

Stigen är hela familjens gemensamma resa. Samtidigt som barnen och de unga alla har sin egen individuella stig vandrar också föräldrarna och andra vårdnadshavare, syskon, mor- och farföräldrar, faddrar, vänner och andra närstående bredvid dem. Stigens källor ger församlingarna material för att stödja föräldraskapet och hemmens kristna fostran under barnets olika åldersstadier.

Föräldraskap i alla dess olika former kan stödjas på många sätt i olika skeden av barnens och de ungas liv. Ofta är upplevelsen att man inte är ensam mitt i allt det som sker det allra viktigaste. Församlingen kan vara ett viktigt stöd för föräldraskapet och parrelationen genom att både dela vardagen och hjälpa vid svårigheter i livet. Det är bra om församlingen tar reda på och beaktar familjernas särskilda behov och skapar strukturer som förhindrar utanförskap. Det är viktigt att församlingen är en trygg och trösterik plats för dem som just nu eller mer långsiktigt upplever svårigheter i livet, till exempel fattigdom och olika slags problem.

Stigen anknyter till de tankar och perspektiv som lyfts fram i dokumentet Riktlinjer för en familjecentrerad församling: familjen som resurs, närvarande växelverkan, kunskap om omvärlden och multiprofessionellt samarbete. Kyrkans uppfattning om familjen är bred. Varje familj är unik och varje människa avgör själv vilka som hör till hennes familj. I en familjecentrerad församling stöds människans förhållande till sig själv, till andra, till skapelsen och till Gud. Samarbete bedrivs mellan församlingens medarbetare, familjeaktörer på orten och familjerna själva.

Församlingens stöd för föräldraskapet under olika åldersperioder kan struktureras till exempel med hjälp av följande frågor:

    • Hurdan familj har den nyfödda/barnet/den unga omkring sig?

    • Hur hittar och utvecklar man föräldrarollen vartefter barnet växer?

    • Vad behöver en förälder för att kunna vara en god förälder för sitt barn?

    • Hur kan man stödja barnens inbördes förhållanden i en familj?

    • Hur tar man hand om parrelationen?

    • Hur kan man stödja båda föräldrarna och samarbetet och informationsgången mellan dem också när de inte bor tillsammans?

    • Hur kan man beakta far- och morföräldrar, faddrar och andra viktiga vuxna som är en del av familjen?

    • Hur kan man stödja föräldrarnas uppgift som kristna rollmodeller och kristna fostrare?

    • Hur kan man stödja föräldrarna när de hör till olika kyrkor eller det finns flera religioner i familjen?

    • Vad stärker föräldrarnas egen andlighet och utveckling?

    • Hur kan man hjälpa familjerna få tillgång till sina egna resurser?

    • Var får man praktisk hjälp i hemmet så att familjen orkar med vardagen?

    • Hur kan man skapa en trygg plats i församlingen där olika slags familjer kan mötas och stödja varandra?

 

Stigen följer också årets förlopp. Ett kristet liv levs till vardags och fest och också under de kyrkliga helgerna – hur syns helheten i församlingen och i olika ålderskategorier? Hur bjuds barn, unga och deras familjer in som aktiva deltagare i kyrkoårets fester, till exempel för att ordna gudstjänster och gemensamma evenemang? På vilket sätt kan kärnteman och symboliken hos kyrkoårets stora högtider vara en del av barnens, de ungas och familjernas eget liv och av familjernas viktiga fester? Hur kan man samarbeta med andra kristna kyrkor och grupper på orten? Hur kan vi berikas av varandras kristna traditioner?

Till Stigen-materialet hör en årsklocka. Där placeras källorna in vid olika tider under året parallellt med det innehåll, den verksamhet och den kommunikation som församlingen riktar till olika ålderskategoriers familjer vid stora högtider.

Församlingen är församlingsmedlemmarnas gemenskap som de anställda betjänar. De olika verksamhetsområdena, fostran, mission, förkunnelse och tjänster utgör en helhet där man möter familjerna utifrån olika perspektiv och bygger församlingen tillsammans med dem. Alla i församlingen kan vara med och bygga upp Stigen.

Stigen byggs upp i församlingen. Men människor lever inte enbart i kyrkan och församlingsgemenskapen. I barnens, de ungas och familjernas liv finns beröringsytor till många olika grupper och sammanhang. Daghem, skolor samt hobby- och kulturverksamhet har en mycket stor betydelse under alla åldrar, liksom även andra kyrkor och samfund på orten. I takt med att man blir äldre vidgas kontaktytorna. Nationella och internationella nätverk kan vara viktiga miljöer i ungas och vuxnas kristna liv. Det är viktigt att församlingen hittar naturliga samarbetsformer på bred front med olika aktörer. Allt det här stöder Stigen.

I Stigens källor kan ingå samarbete som riktar sig till hela åldersklasser. Sådant samarbete planeras och genomförs tillsammans med andra aktörer på orten och följer gemensamt överenskomna principer. Till exempel följer man korgmodellen i samarbetet med småbarnspedagogiken och skolorna

Tillbaka till toppen