Sjukhussjälavård

Sjukhussjälavård kan kallas existentiellt stöd i överensstämmelse med övertygelsen. Det betyder att man hjälper, stöder och tröstar en människa som genomgår någon av livets största förändringar, har drabbats av en allvarlig sjukdom och i anslutning till döden.

Inom social- och hälsovården arbetar cirka 130 sjukhuspräster. Deras uppgift är att stödja patienten och dennes anhöriga i kriser som beror på sjukdom eller sorg och hälsovårdspersonalen i det dagliga vårdarbetet och i krävande vårdsituationer. Sjukhussjälavårdarna arbetar som en del av ett multidisciplinärt team och som samtalspartner i existentiella, andliga, mentala och etiska frågor. Sjukhussjälavårdaren respekterar patientens eller klientens övertygelse.

Sjukhussjälavård kan kallas existentiellt stöd i överensstämmelse med övertygelsen. Det betyder att man hjälper, stöder och tröstar en människa som genomgår någon av livets största förändringar, har drabbats av en allvarlig sjukdom och i anslutning till döden (Principer för sjukhussjälavården 2011). Sjukhussjälavård är terapeutorienterat stöd vars uppgift är att hjälpa patienten att förstå sitt liv på ett djupare plan. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samarbetar med social- och hälsovården när det gäller sjukhussjälavården.

Den grundläggande uppgiften för kyrkans sjukhussjälavård

Sjukhussjälavården stöder patienten och dennas anhöriga i kriser som beror på sjukdom eller sorg: Den stöder också sjukvårdspersonalen i det dagliga vårdarbetet och i krävande vårdsituationer.

Kyrkans sjukhussjälavårds värderingar:

  • vördnad för det heliga
  • ansvar
  • rättvisa
  • sanning

Vi förmedlar ett budskap om det heligas närvaro i människans liv, vi handlar ansvarsfullt och professionellt. Vi respekterar patientens människovärde och övertygelse.

Vision

Vi sörjer för att människor får hjälp och stöd av sjukhussjälavården. Vi är lättillgängliga, vi handlar professionellt i samarbetsnätverk och uppmuntrar människor att hitta hoppet.

Sjukhussjälavården är professionell

  • Vi betjänar människor med yrkesskicklighet genom att säkerställa utbildning och upprätthålla yrkeskunskapen.
  • Vi idkar kollegialt samarbete och ordnar arbetshandledning.
  • Vi är sakkunniga och utbildare i existentiella, andliga, etiska och religiösa frågor.
  • Vi säkerställer arbetets kvalitet och utveckling genom att begära feedback av klienterna, göra oss förtrogna med klienternas specialfrågor, utnyttja och producera forskning som gäller arbetsområdet, dra nytta av digitaliseringen, följa diskussionen som gäller vård och välbefinnande och delta i denna diskussion.

Sjukhussjälavården uppmuntrar till hopp

  • Vi värnar om vår egen spiritualitet.
  • Vi identifierar sådant som ger människorna hopp.
  • Vi möter människor och är närvarande öppet och utan brådska.
  • Vi bemöter varje människa som en unik och värdefull individ.

Sjukhussjälavården är lättillgänglig

  • Vi handlar klientorienterat, utifrån människornas behov.
  • Vi anpassar arbetet till kraven i verksamhetsmiljön.
  • Vi bygger nätverk och idkar yrkesövergripande samarbete med olika aktörer.

Sjukhussjälavårdaren är präst eller lektor i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Hen är teologie magister och har specialutbildning för sjukhussjälavårdare 60 sp, ofta utbildning i arbetshandledning 60 sp och krisarbetsutbildning. En del sjukhussjälavårdare är också utbildade psykoterapeuter. Sjukhussjälavårdarens uppgift kan också skötas av en diakoniarbetare inom kyrkan som har fått specialutbildning för sjukhussjälavårdare. Sjukhussjälavårdaren arbetar som medlem i ett multidisciplinärt team.

Sjukhussjälavårdsarbetets ämnesområden

Kärnan i själavårdsarbetet är ett förtroligt samspel mellan sjukhussjälavårdaren och klienten där alla frågor som berör livet kan tas upp. I själavården ställer man sig vid den hjälpsökandes sida i hans eller hennes livssituation och stöder personens självförståelse och handlingskraft. Själavård ges som personliga samtal eller i form av olika grupper. Syftet med själavården är att hjälpa en människa att hålla hoppet vid liv även om det är skört.

Kyrkolagen innehåller detaljerade bestämmelser om sekretessplikt. Bikthemligheten gäller en präst eller en lektor. Han eller hon kan inte ens med personens samtycke röja innehållet i ett själavårdssamtal eller vem som deltagit i samtalet för någon utomstående. Syftet är framför allt att skydda den person som har anförtrott sig åt prästen. Övriga kyrkligt anställda är bundna av sekretessplikten som föreskrivs i lag.

Bikthemligheten gäller endast bikt och själavårdssamtal. En kyrkligt anställd bör kunna identifiera de fall där en person är offer för andligt, psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Bikthemligenheten utgör inte ett hinder att handla för en människa som befinner sig i en hotfull situation. Själavård ges utan ersättning. Själavårdaren tar varken emot ersättning i pengar eller någon annan form av ersättning.

Tillbaka till toppen