Kyrkoåret

Kyrkans gudstjänstliv får sin rytm och sitt innehåll från kyrkoåret, vars centrum är påsken. Varje helgdag har egna texter och böner som i regel används under den följande veckan.

Kyrkoåret börjar med advent och dess höjdpunkt är påsken. De flesta andra helgdagar fastställs så att man antingen räknar bakåt eller framåt från påsken.

Påsk firas den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen (tidigast den 22 mars och senast den 25 april).

Påsken föregås av fastetiden, som alltid är lika lång (40 vardagar) oberoende av när påsken infaller. Fastetiden börjar från askonsdagen, som följer på fastlagssöndagen. Fastetiden har sex söndagar (söndagarna 1–5 i fastetiden och palmsöndagen). Palmsöndagen inleder stilla veckan, som innehåller bland annat skärtorsdagen och långfredagen.

Fastetiden föregås av förfastan som alltid är lika lång: tredje söndagen före fastetiden (Septuagesima), andra söndagen före fastetiden (Sexagesima) och fastlagssöndagen.

När kyrkoårets kalender görs upp räknar man helgerna bakåt från påskdagen till första söndagen i förfastan (septuagesima). Kyrkoårets början räknas från första söndagen i advent.

Adventstiden består av de fyra adventssöndagar som föregår juldagen.

Trettondagen infaller alltid den 6 januari. Den föregås av en eller två söndagar efter jul.  Från trettondagen börjar trettondagstiden, då antalet söndagar (2–6 räknat från trettondagen) bestäms utifrån tidpunkten för Septuagesima.

Påsktiden är alltid lika lång: den omfattar de sex söndagar som följer efter påsk. Kristi himmelsfärdsdag infaller alltid mellan den 5:e och den 6:e söndagen efter påsk. Efter den sjätte söndagen efter påsk följer pingstdagen.

Antalet helger efter pingst bestäms enligt hur många som får plats mellan pingstdagen och första advent (23–28). Söndagen efter pingstdagen är alltid Treenighetssöndagen. Första söndagen i advent föregås av två helger, Uppbrottets söndag och Domsöndagen. Även vissa andra högtider efter pingst har ett eget namn: Apostladagen (6:e söndagen efter pingst), Kristi förklaringsdag (8:e söndagen efter pingst) och Reformationsdagen (22:a söndagen efter pingst).

Särskilda helger

Kyndelsmässodagen infaller den 2 februari eller därpå följande söndag, men om kyndelsmässodagen infaller på fastlagssöndagen firas den en vecka tidigare.

Marie bebådelsedag infaller den 25 mars men firas söndagen mellan den 22 och 28 mars. Om denna råkar vara palmsöndag eller påsk firas Marie bebådelsedag en vecka före palmsöndag.

Midsommardagen firas den lördag som följer på den 19 juni.

Mikaelidagen firas den 29 september, eller om det är en vardag, därpå följande söndag.

Alla helgons dag firas den lördag som följer på den 30 oktober.

Nyårsdagen infaller alltid den 1 januari.

Skapelsens söndag firas någon söndag under tiden maj–oktober och Familjens söndag någon söndag under tiden maj–november.

Böndagar

18.1. Böndagen för kristen enhet

24.10. Böndagen för fred, mänskliga rättigheter och internationellt ansvar

De gånger då en böndag infaller på en söndag är det tänkt att den som regel inte firas i samband med gudstjänsten utan på något annat sätt som församlingen väljer.

Mera information om böndagarna: Ekumeniska rådet i Finland

Redigerad