Vi utvecklar vår webbplats evl.fi och hoppas att du kan besvara vår enkät. Det tar några minuter att besvara frågorna. Svaren behandlas anonymt.
Många drömmer om vila, om stunder fria från stress och krav. De kyrkliga helgdagarna bjuder på sådana stunder. Vi kan göra något vi tycker om, samla nya krafter inför vardagen. Helgdagarna ger oss också tid för stillhet och eftertanke.
Dagens bibeltext berättar om när Jesus tillsammans med tre av sina lärjungar gick upp på ett berg för att be. Där förvandlades Jesus plötsligt: hans ansikte sken som solen och hans kläder blev vita som ljuset.
Vem firar vi på Mikaelidagen? Är midsommar en kyrklig helg? Varför kallas tiden före påsken för fastan?
Ta del av helgens budskap via gudstjänster och andakter i radio, tv och på nätet – just där du befinner dig.
Kyrkoåret
Sanning och sken. Vi människor måste kämpa för att skilja på sanning och lögn, på rätt och orätt. Den som känner Gud och frågar efter hans vilja leds fram till sanningen.
På alla helgons dag kommer vi ihåg våra nära som lämnat livet på jorden och tänder ljus på gravarna.
Under adventstiden förbereder vi oss inför julen. Och inte bara med att baka, städa och skaffa julklappar.
Julens budskap berör mitt och ditt liv. Gud blir människa och känner med oss i våra vardagsbekymmer.
Tillsammans bildar helgdagarna kyrkoåret. Ett nytt kyrkoår börjar den första dagen i advent.
Kyrkoårets höjdpunkt och kristenhetens största fest är påsken. Många andra helger under året firas också till minne av olika skeden i Jesu liv. Under ett år firas ungefär sextio kyrkliga helgdagar, de flesta på söndagar men några på andra veckodagar.
Under århundradenas lopp har de kyrkliga helgdagarna blivit en del av den europeiska kalendern och kulturen. De gemensamma högtiderna förenar kristna över gränser mellan länder och kyrkor. De påminner oss om vikten vila och gemenskap och ger en dos av helighet i vardagen.
Matt 7:21