Hyppää sisältöön

Till dig som leder Stigen-processen i församlingen

Här följer några synpunkter på hur Stigen-verksamheten borde ledas för att de mål som ställts ska kunna uppnås.

Innan man tar itu med Stigen-arbetet kan det vara nyttigt att stanna upp och begrunda några fördjupande aspekter:  

1. Precisera för vilket ändamål Stigen-modellen ska användas i vår församling 

Utforma utgångsläget så att det utgör en startpunkt för en växande process som ständigt preciseras under processens gång.  

  • Vilket är vårt specifika sätt att använda Stigen?  
  • Vilka ambitioner har vi för Stigen?  
  • Hur ska vi komma igång? 

2. Att möta människorna i församlingen

 

Det är bäst att stanna upp mitt i församlingen för att församlingsmedlemmarnas andel genast från början ska bli stark, och arbetsprocessen ska kunna klarläggas också för dem i ett så tidigt skede som möjligt. Ambitionen är att skapa en församlingsgemenskap där församlingsmedlemmarna oavsett olika ålder och livsstil kan verka som kristna så att det är meningsfullt för dem själva. 

  • Vilka människor bor i området? 
  • Vilka värderingar och vilken livsstil har de? 
  • Vilken slags församling vill de skapa kontakt till? Hur? 
  • Vilka olika roller i församlingen vore naturliga för människor i olika ålder och med olika livsstil? 

Vilka mål vill man nå med Stigen-modellen i den här gemenskapen? 

Ledningen måste tydligt ge uttryck för sådana riktlinjer som gör Stigen-arbetet möjligt.  

  • På vilket sätt och med vilka ambitioner bygger vi Stigen i församlingen?  
  • Vem eller vilka ansvarar för handledningen och ledningen av arbetet? 

I Stigen-modellen kan särskiljas tre huvudriktningar i fråga om hur modellen används och vilka mål som ställs. Fokuserar er församling på en enda riktning eller har ni för avsikt att rikta in er på flera mål? 

Mål 1: Att förstärka församlingsmedlemmarnas roll 

Stigen-modellen förutsätter att församlingsmedlemmarna får en starkare roll. Ambitionen är att för församlingsmedlemmarna skapa nya roller i församlingen så att de är med och påverkar och strukturerar samt deltar i allt från planering till komplex implementering och utvärdering. Även olika sätt att bli hörda ingår som en integrerad del av verksamhetskulturen. 

Mål 2: Nyriktning och val i resursfördelningen  

I samband med att Stigen-arbetet startas upp är det nyttigt att utforma konkreta beskrivningar av olika former av verksamhet, närvaro, kontakt och mening i församlingen.  

  • Hur ser Stigen ut just nu?  
  • Vilka ålderskategorier/medlemsprofiler beaktar vi/har vi beslutat att särskilt beakta i vår församling? 
  • På vilket sätt syns de strukturerande elementen inom de olika ålderskategorierna/medlemsprofilerna?  

Med hjälp av dessa beskrivningar ser man hur resurserna fördelas mellan olika församlingsmedlemmar. Beskrivningarna av Stigen kan också genomföras så att de visar stigen för vissa grupper av församlingsmedlemmar – eller exempelvis stigarna för alla andra arbetsområden än fostran. Om beskrivningarna visar på en ojämn fördelning av funktioner, resurser och kontakter mellan församlingsmedlemmar ter det sig naturligt att fortsätta med beslut om vilka kategorier de ska satsa på. Vilka av församlingens element i Stigen vill vi åtminstone säkra för att Stigen ska bli enhetlig och fortlöpande och resurserna svarar mot behoven? Dessa val förutsätter ofta också tydliga beslut om att avstå från någonting. 

Mål 3: Innehållsmässig fördjupning i de ålderskategorier, medlemsprofiler eller synvinklar som valts  

Inom Stigen-arbetet väljs vissa ålderskategorier eller medlemsprofiler som man särskilt vill fokusera på innehållsmässigt. Barn, unga och vuxna kallas för att bygga upp kontakten till den kristna tron och församlingen. Ambitionen är att tillsammans med dem fördjupa de frågor som är betydelsefulla för respektive ålderskategori eller medlemsprofil. Vilka är de naturliga sätten att ansluta sig och uppleva enhet? Vad upplever de som viktigt och verkningsfullt, vad är kärnan i församlingen?   

De tre ovan beskrivna målriktlinjerna är alternativa infallsvinklar för hur Stigen-modellen kan utnyttjas. Det optimala är att alla målriktlinjer kan beaktas samtidigt. Då bygger Stigen upp församlingens verksamhet utgående från människan, med stöd av församlingsmedlemmarna, men undviker samtidigt att belasta organisationen med ständigt nya uppgiftshelheter. Stigen är alltså i många avseenden ett verktyg för förändring och förändringsledarskap samt ett tänkesätt. 

Stigen fungerar som ett verktyg för förändring

Stigen-modellen främjar förändring. Stigen byggs upp till en organisationsmodell där gränsen mellan församlingsmedlemmarna och dem som arbetar inom församlingen försvinner, de anställdas arbetsroll förändras eller åtminstone får en annan betoning. Arbetet i församlingen styrs då allt mer av intentionen att göra församlingsmedlemmarna delaktiga, och den anställda får allt oftare rollen av möjliggörare, facilitator. 

Vid planeringen av hur Stigen-modellen kan utnyttjas är det bra att ta ställning till alla ändringsbehov. Råder det i församlingen redan en arbetskultur som möjliggör deltagande, eller behövs här en gemensam förändring, så att arbetsgemenskapen uppmuntras att ta tydliga steg mot att ge församlingsmedlemmarna större inflytande? Detta kan innebära såväl konkreta åtgärder, till exempel så att församlingsmedlemmarna får tillgång till kyrkorummet, eller mer bildligt som att de får tillstånd och uppmanas till en aktivare roll i fråga om att bygga upp församlingens funktioner och kommunikativa närvaro.  

Stigen ur ekonomilednings- och resurssynvinkel

En förutsättning för att Stigen-modellen ska kunna utnyttjas på bred bas är att den praxis som byggs upp har en nära koppling till planeringsmodellerna för ekonomi och verksamhet. När stigen byggs upp görs samtidigt val som kan vara synnerligen viktiga EVP-riktlinjer för prioriteringarna i resursanvändningen. Det är viktigt att aktörerna inom ekonomi och förvaltning deltar i Stigen-arbetet och i att fastställa målen för Stigen.  

Den anställdas förändrade roll: från evenemangsproducent till facilitator för möten mellan människor

Fokus i Stigen-verksamheten utgår från tanken att församlingen granskas och byggs upp med människan i centrum. Det som behövs är beredskap att lyssna på och beakta olika slags och även helt nya synvinklar. I stället för en etablerad organisation och dess verksamhet är det en levande kontakt mellan människor som står i centrum. För att möjliggöra en sådan kontakt förutsätts oftast rätt stora förändringar i arbetsorienteringen. Orden i inbjudan till nattvarden ”Kommen, ty allt är nu redo” har haft en stor inverkan på församlingarnas arbetskultur och arbetsorientering. När jag har planerat och förberett allting på bästa sätt har jag gjort precis som man ska, jag har gjort mitt arbete bra. De anställda har förberett såväl evenemangen som klubbprogrammen och har kunnat bjuda in alla och hälsa dem välkomna. Men tänk om människorna i området, församlingsborna, inte längre svarar på inbjudan utan förväntar sig något annat? Arbetsorienteringen kan förändras väldigt mycket när man till exempel med hjälp av metoder för servicedesign börjar ge arbetet en ny inriktning och öppnar församlingens arbetssätt för församlingsmedlemmarna redan i planeringsskedet. Vågar jag, går jag med på detta – och om den anställda ställer en sådan fråga, hur stödjer jag det i egenskap av chef.  
 
När Stigen inte granskas från arbetsorganisationens utan från församlingsmedlemmarnas synvinkel suddas gränserna mellan arbetsområdena oundvikligen ut. På vilket sätt kan församlingsmedlemmen uppleva att hen gör en meningsfull och nyttig insats i församlingens verksamhet?  Eller är hens liv nu i ett sådant skede att det som behövs just nu främst är hjälp, stöd och ett lyssnande öra? Det är omöjligt att på förhand säga i vilken utsträckning Stigen byggs upp exempelvis genom kyrkomusik eller en stark insats från diakonin. 

Församlingsmedlemmarnas roll i planeringen av Stigen

Församlingarnas arbetskultur har under tillväxtens decennier byggts upp främst med utgångspunkt i de anställda. Samtidigt har medarbetarna specialiserat sig och delats upp i arbetsområden. Den bakomliggande tanken i en organisation som bygger på arbetsområden är ofta att församlingsmedlemmarna har ett visst behov som församlingen sedan svarar på genom att utveckla verksamheten och servicen inom respektive arbetsområde. I detta avseende påminner organisationsmodellen relativt mycket om kommunernas modell. Medlemskapet i en församling är dock inte nödvändigtvis uppdelat i servicebehov eller i möten inom ett visst arbetsområde utan livssituationerna varierar. Relationen till församlingen lever, tidvis kan rollen vara aktivt deltagande, planering och uppbyggnad, tidvis kan rollen vara mer distanserad eller hjälpbehövande. För vissa är dessa roller mer bestående och för andra snabbt varierande enligt hur livet för utformar sig. 

När församlingen byggs upp med utgångspunkt i församlingsmedlemmarna finns det anledning att sudda ut arbetsområdena och deras gränser. Snarare består församlingens arbetsgemenskaper av en samling sakkunniga som med sina specialkunskaper skapar förutsättningar för individuell anslutning. När Stigen-modellen utnyttjas öppnar sig ett naturligt behov och möjligheter att öppna upp arbetsområdenas gränser och lyfta fram församlingen som helhet i förgrunden. 

Att bjuda in människorna och engagera dem i församlingen – för att bygga Stigen

Församlingen är en plats för möten och kontakt. Det är viktigt att varje församlingsmedlem själv kan avgöra sättet, avståndet och frekvensen för denna kontakt. Den anställdas uppgift är att bygga upp kommunikationskanalerna så att de stödjer detta. Grunden är ändå att efterstäva en interaktiv, individuell kommunikation. 

Med hjälp av kommunikation skapas förutsättningar för hörande. Hur bra känner vi människorna i vår församling? Vem bor i vårt område – finns det något som i vid bemärkelse förenar människornas värderingar och sätt att möta andlighet och rikta in sina tankar på församlingen? Hur upplever de församlingens väsen och kärna? 

Kommunikation förutsätter ett systematiskt tillvägagångssätt så att man kan nå ut till människorna i området. På vilka sätt kan man nå dem som gärna vill och kan dela med sig av sitt eget kunnande till församlingen? Hur når man ut till människorna i ett visst område eller en viss ålder? I vilken utsträckning är kommunikationen interaktiv? Vem känner vi och vem når vi ut till? Vem hamnar utanför? 

Församlingen byggs upp och samlas också i olika kommunikationskanaler. Församlingen är en församling också på webben.

Redigerad