Konfirmandundervisning för alla

Skriban är för alla!

Konfirmandundervisningen är en viktig hållplats i en människas andliga mognadsprocess. Det är viktigt att alla får gå i skriftskola på egna villkor. Därför finns det olika former av skriftskola. Konfirmandundervisning för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är en utmaning för den traditionella konfirmandundervisningen. Under många år har det därför ordnats skriftskolor för unga människor med speciella utmaningar. Vi talar om specialskriftskola, upplevelseskriftsola, omsorgsskriftskola eller anpassad skriftskola. Alla dessa namn passar bra in på grundidén för denna form av skriftskola: den är anpassad till de förutsättningar och möjligheter som konfirmanden har. Den fokuserar t ex mera på upplevelsen och på learning by doing i stället för verbal inlärning. Målet är att lyckas som den speciella människa man är. Och för det krävs det ibland lite extra stöd och omsorg.

Konfirmandundervisningen arrangeras för det mesta som läger på en lägergård, men också i skolor eller som dagskriftskolor. Vi tar hänsyn till de specialbehov som finns, behovet av handikapvänlighet, behovet av assistent, förmågan att inhämta kunskap, och andra specialarrangemang. Vi strävar efter en trygg och tillåtande miljö med element som upprepas varje dag på samma sätt, som t.ex. firandet av nattvard. Eftersom konfirmanderna kan ha mycket olika behov, varierar innehåll och metoder i specialskriftskolan mycket. Kontakten med vårdnadshavaren, diskussion och stöd hemifrån är också viktiga.
Vi strävar till att omsorgsskriftskolan trots behov av extra arbetskraft inte skall bli dyrare för deltagarna än en vanlig skriftskola. Här spelar hemförsamlingarna en viktig roll. I mån av möjlighet skall konfirmanden också delta i sin hemförsamlings evenemang.
Målet med skriftskolan är konfirmation. Konfirmation är ingen “sluttent” utan en livets fest. Konfirmation är uttryck för den bekräftelse, det Guds “ja” till sin skapelse som hela kyrkan har som sitt centrum.

Kontakta omsorgspräst Claus Terlinden, claus.terlinden@evl.fi för mera information!

Varje år deltar cirka 1000 personer över 17 år i konfirmandundervising för vuxna. Antalet vuxna som inte deltagit i konfirmandundervisning har aldrig varit så högt som det är i dag. Speciellt yngre vuxna har av en eller annan orsak inte deltagit i konfirmandundervisningen. En vuxen konfirmand erbjuder många möjligheter till meningsfulla möten och samtal om grundfrågorna i den kristna tron.
Många vuxna som tar del av konfirmandundervisningen gör det utifrån ett genuint intresse för en kristen livssyn och ett sökande efter en ny inriktning i livet.

Konfirmandundervisningen för vuxna omfattar minst 20 timmar. Vuxnas livssituationer och behov av lärande är olika och därför kan lärandeprocessen omfatta mer än 20 timmar. Det är viktigt att reservera tillräckligt mycket tid för samtal om personens livssituation, önskemål och behov.

Det finns inget enhetligt specifikt material för konfirmandundervisning för vuxna. Ett stort under – plan för konfirmandarbetet 2017 utgör en gemensam grund även för konfirmandundervisningen för vuxna. Samtalsgrupper av olika slag kan också användas i konfirmandundervisningen för vuxna.

Anvisningen Ett stort under – konfirmandarbete på distans utarbetades under undantagsförhållandena i anslutning till COVID-19-pandemin, när det inte var möjligt att samla konfirmanderna under trygga förhållanden i samma rum. Materialet kan också användas i andra situationer då det krävs speciella lösningar.

Anvisningen behandlar hur en del av konfirmandarbetet kan förverkligas på distans. Oberoende hur stor del av konfirmandarbetet som görs på distans så understryker biskoparna att man innan konfirmationen bör hålla någon form av läger (t.ex. veckoslutsläger eller dagläger). Distansarbetet ska endast fungera som komplement och stöd och får inte ersätta hela intensivperioden eller konfirmandtiden. Utgångsläget är fortfarande att så mycket som möjligt hålls så att gruppen är fysiskt närvarande.

Dokumentet utgår från Ett stort under – Plan för konfirmandarbetet 2017 och är inte någon ny heltäckande plan. Det betyder att också i distansarbete ska konfirmandplanens utgångsläge, uppgifter och mål tas i beaktande. I konfirmandplanen är gemenskap, delaktighet och bönelivet röda trådar. Dessa behöver man ta i beaktande också när man planerar distansarbete.

För en del ungdomar kan det vara lättare att delta i konfirmandundervisningen på distans än ansikte mot ansikte. Dessutom kan man dra nytta av distansmöjligheterna till exempel för att ersätta frånvaro eller vid träffar under den inledande perioden. Materialet kan också användas i konfirmandundervisning för en enskild person.

Idéer och material för distansundervisning finns också på kyrkans intranät sacrista.

Glädje i konfirmandarbetet!

Konfirmandläger är fortfarande den vanligaste formen av konfirmandarbete. Det finns ändå många bra alternativ. Dag- och kvällsskriba är bra alternativ, liksom temaskriftskolor. På svenskt håll är alternativen färre, men på de finska finns det konfirmandarbete utgående till exempel från olika hobbyer.

Materialet Grön skriba finns också på svenska

Grön skriba är inte en skild temaskriftskola utan en naturlig del av konfirmandarbetet som helhet. Ett av målen i konfirmandplanen lyder: ”De unga bär ansvar för sig själva, andra människor och skapelsen.” Det är snarare fråga om ett övergripande tänkesätt där konfirmander och hjälpledare uppmuntras till en hållbar livsstil med respekt för skapelsen. Djupast sett handlar det om att bruka och beskydda den värld som Gud har skapat. I den världen har vi vår egen roll som individer men också som en del av samhället. Varje skriftskola kan vara en grön skriba.

Huvudmål: Stärka den kristna miljöfostran, ekoteologin och en hållbar livsstil i konfirmandundervisningen och hjälpledarverksamheten.

Vi vill

  • öka klimathoppet och stärka upplevelsen av att livet är betydelsefullt i klimatkrisen
  • förverkliga ett mångsidigt och ungdomsorienterat andligt levnadssätt med beaktande av de möjligheter som naturen och miljön ger
  • ge tillräckligt med tid för att bearbeta ungdomarnas klimatkänslor
  • stärka ledarnas och de ungas förhållande till naturen och uppfattningen om att människan är en del av skapelsen
  • använda naturen som en av lärmiljöerna
  • stärka tron på att en hållbar livsstil är vägen till en god och balanserad framtid

Kriterier:

  • Naturupplevelser. Vi förundras över naturen tillsammans. Vi är utomhus och inkluderar naturen i andakter och program.
  • Klimatkänslor. Vi söker hopp tillsammans och erbjuder en möjlighet att dela och bearbeta olika känslor som rör klimatfrågor.
  • Skapelsens helighet.  Vi lär oss att uppskatta skapelsens helighet och se vår egen roll som en del av den värld Gud skapat. Vi ger möjlighet att uppleva det heliga genom stillhet, meditation och vistelse i naturen.
  • Miljöpåverkan. Vi uppmuntrar de unga att påverka beslutsfattarna både i församlingen och i det övriga samhället till exempel med hjälp av konst eller sociala medier. Handling skapar hopp.
  • Hållbara val. Vi uppmuntrar till en hållbar livsstil och måttfullhet. Vi utarbetar miljöspelregler för konfirmandarbetet och beaktar hållbarhetsaspekter: ansvarstagande, måttfull konsumtion och återvinning. Om möjligt är varannan måltid vegetarisk.
  • Miljökunskap. Miljöfostran i konfirmandundervisningen baserar sig på evidensbaserad kunskap. Vi lär oss var vi kan hitta tillförlitlig information.

Eftersom det är en av ungdomstidens utvecklingsuppgifter att forma sin identitet är det naturligt och viktigt att de unga får tid att reflektera över vem de är. Det här gäller också den sexuella identiteten och inriktningen. Som vuxna kan vi skapa förutsättningar för det här.

Då det gäller sexuella minoriteter och könsminoriteter av olika slag är respekt det allra viktigaste. Oberoende av nivån av kunskaper om sexuella variationer och teologiska frågor har vi ansvar för att alla ungdomar bemöts med respekt.

TIPS FÖR BEMÖTANDE AV SEXUELLA MINORITETER I KONFIRMANDARBETET 

De här tipsen är sammanställda av en arbetsgrupp som bestod av ungdomsarbetsledare och teologer, som arbetar med konfirmander. Arbetsgruppen samlades under läsåret 2022- 2023.  

  • Frågor till alla i anmälningsskedet: önskemål gällande logi, bastubad, smeknamn  den unga kan välja ett könsneutralt namn om hen vill). 
  • För dem som ofta upplever minoritetsstress, kan det till och med vara en lättnad om någon frågar med vilket pronomen de vill att man ska tilltala dem och vilket namn de vill att man ska använda. 
  • Tips gällande bastubad: kort privat bastutur, bastutur i kompisgäng 
  • Ge alla rätt att definiera sig själva, eller låta bli att göra det. 
  • Anta så lite som möjligt, fråga eller låt personen få berätta i stället.  
  • Ordna med kamratstöd då det är möjligt.  
  • Försök ge korrigerande upplevelser av kyrkan åt dem som har tråkiga erfarenheter.  
  • Använd ett inkluderande språk.  
  • Gör gruppindelning utgående från något annat än kön. 
  • Respektfullt bemötandet är avgörande, på samma sätt som när det gäller handikap, fysisk eller psykisk sjukdom eller kognitiva funktionsnedsättning. Bemötande är inte en teologisk lärofråga så alla kan bemöta sexuella minoriteter med respekt, oberoende av åsikt.
  • Använd regnbågssymboler (på kalender, strumpor etc.) om du är bekväm med det. 
  • Försök ordna unisex toalett, t.ex. genom att sätta upp en lapp “WC”. 

 

Unga som har neuropsykiatriska funktionsvariationer eller utmaningar med den mentala hälsan har naturligtvis också rätt att få sådan konfirmandundervisning som passar dem. Då kan man fundera på undervisning i liten grupp, distansundervisning eller enskild konfirmandundervisning. Många unga väljer ändå “vanlig” konfirmandundervisning. Då kan tipsen nedan hjälpa de anställda och hjälpledarna att utforma konfirmandundervisningen så att den blir så bra som möjligt för ungdomarna och hanterbar för de anställda.

Neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) innebär till exempel ADHD, ADD, variationer på Aspergerspektret och läs-och skrivsvårigheter. För att församlingens anställda ska ha möjlighet att förbereda sig är det bra om de i god tid får veta om ungdomarnas utmaningar.

Då det gäller unga som har utmaningar med den mentala hälsan, men ändå kan tänka sig att delta i konfirmandundervisningen, handlar det främst om ångest, panikstörningar och lindrig depression. Då är det bra att vårdnadshavare och församlingens anställda diskuterar ungdomens lägerskick; Orkar den unga vara i stor grupp? Kan hen sova i en främmande omgivning och tillsammans med andra? Behöver hen en stödperson? Vilka situationer kan bli utmanande? Vad kan de anställda då göra?

TIPS FÖR ATT BEMÖTA KONFIRMANDER MED SÄRSKILDA BEHOV  

Konfirmandarbetet stöder på många sätt de ungas psykiska hälsa och ökar känslan av samhörighet och mening. Konfirmandarbetet ökar också ungdomarnas resiliens och utgör därför ett viktigt preventivt arbete. 

Alla människor har sina egna behov. En trygg grupp är bra för alla och det som hjälper unga med särskilda behov är också bra för alla andra.  

Det finns många grupper med särskilda behov och varje individ är unik. Tipsen nedan gäller många, men kanske inte alla – det är därför viktigt att kolla upp varje individs enskilda behov. 

  • Respekt, förtroende, kommunikation, självbestämmande, frivillighet och inställning att mångfald berikar, flexibilitet, kreativitet. 
  • Försök få information om den ungas behov redan i anmälningsskedet (frågor i anmälningsblanketten t.ex. om ev. assistent i skolan, medicinering, önskemål i fråga om logi) 
  • Anta inte så mycket, fråga hellre “Hur går det?”, “Hur fungerar det bäst för dig?” 
  • Utgå från den ungas styrkor 
  • Använd ett respektfullt och inkluderande språk 
  • Anvisa ett lugnt ställe dit man kan gå “om det blir för mycket” (och kanske ett tecken för att visa om man vill vara ensam eller vill ha stöd?) 
  • Avslappningsövningar och möjlighet till återhämtning och lugn 
  • Kunskap ger förståelse och förmåga att hitta lämpliga lösningar 
  • Sträva till att “lära” de unga att det är ok att ha svårigheter och inte klara av saker, men att det är bra att säga till om dem i förväg så att “chefen” vet om det. 

Tipsen gällande NEPSY är utformade med hjälp av Anja Haavisto och Sonja Lindström-Winé, som båda har sakkunskap på området. Elina Malkamäki från Mieli rf har hjälpt till med tipsen för att stöda unga med mentala svårigheter. Ett stort tack för er hjälp!

FRÅGOR OM LÄGERSKICK till konfirmanden

Idag talar man mycket om lägerskick eftersom allt flera ungdomar har svårt att orka med lägerlivet. Att vara i lägerskick innebär att man vill, orkar och klarar av det intensiva lägerlivet.

Frågorna nedan kan hjälpa dig ifall du funderar på om lägerskriba passar dig! Du kan bli konfirmerad också om du inte väljer läger. Det finns flera olika sätt att få konfirmandundervisning.

Utmaningar behöver inte vara ett hinder för att delta, men det är bra att diskutera dem med församlingens anställda innan du åker på läger. I församlingen vill man hitta ett alternativ som passar dig så ta frimodigt kontakt med din hemförsamling!

  1. Kan du sova i samma rum som andra?
  2. Kan du vara i grupp? Äta i grupp? Delta i grupparbete?
  3. Kan du vara utan telefon en del av dagen?
  4. Lider du av någon sjukdom eller funktionsstörning (ex. ADHD) som kan påverka hur du orkar med lägerlivet? Har du ångest? Panikattacker? Är symtomen under kontroll? Har du mediciner (eller paus i medicineringen)?
  5. Hur klarar du av vardagen: Kan du hålla tider, ta hand om dina saker, följa regler?

FRÅGOR OM LÄGERSKICK till vårdnadshavarna

Ungdomarnas trygghet är det allra viktigaste under konfirmandläger. Ovanstående och följande frågor kan hjälpa er vårdnadshavare att stöda er ungdom i valet av lämplig form av konfirmandundervisning. Församlingarna gör sitt bästa för att stöda ungdomarna och behöver därför i förväg känna till utmaningar och svårigheter.

Församlingens anställda är utbildade professionella och har tystnadsplikt. Man behöver inte heller tala med hela lägerteamet, det räcker med att den säkerhetsansvariga och/eller lägerledaren blir informerad.

  • En ungdoms symtom får inte belasta ungdomen själv, de andra konfirmanderna eller lägerteamet för mycket så ibland är andra alternativ än läger bättre för allas trygghet och trivsel. Är ni redo att hämta hem er ungdom om det uppkommer problem under lägret?
  • Har er ungdom ångest, sociala svårigheter, självskadebeteende eller annat som gör att lägerlivet kan bli för tungt?
  • Är er ungdom beroende av rusmedel, telefon eller annat?
  • Har er ungdom ADHD eller andra neuropsykiatriska funktionsstörningar? Vad brukar hjälpa ungdomen? Har hen medicinering? Sköter den unga själv eventuella mediciner eller behöver hen hjälp med dem? Är medicineringen på paus under sommarlovet?
  • Har er ungdom assistent och/eller individuell läroplan i skolan?
  • Är er ungdom speciellt känslig för ljus, ljud eller liknande?
  • Har det nyligen hänt något svårt i ditt eller dina närståendes liv som kan göra det svårt att vara på läger?

I församlingarna försöker man hitta bra lösningar för alla unga så ta frimodigt kontakt med dem som jobbar med konfirmandarbete i er hemförsamling!

Tillbaka till toppen