Mod att vara den jag är. Mod att vara en bra kompis. Mod att vara kristen.
9–11-åringarna är mitt i barndomen. De är barn och följer fortfarande med familjen, men deras förmågor och eget tänkande utvecklas hela tiden. På tröskeln till sitt andra årtionde ökar barnets eget tänkande också på trons område. Barnets roll i församlingen kan utvecklas och medföra större ansvar.
I den här åldern blir det aktuellt att fundera på vad det är att vara människa och att leva som människa, kompis och kristen, när man redan är så stor att man når över tröskeln till sitt andra decennium. Barnets utökade livsmiljö skapar också ett behov att forma egna betydelsesammanhang: Vad tänker barnet kring födelse och död, vänskap och livet? Kompisarna och goda spelregler för kompisrelationer är också viktiga. Ur trons skattkista kan man ösa livsvisdom och mod att vara just den man är, en god och rejäl kompis och kristen.
Bildmaterial för Mod ålderskategorin hittar du i kyrkans mediebank under rubriken Grafiskt material under rubriken Du är en tia.
Hemförsamlingen uppmärksammar barnen och deras familjer med post eller meddelanden som stöder barnets övergång till sitt andra årtionde. För 9–11-åringar är det naturligt att leva ut det kristna livet på ett konkret sätt, t.ex. pyssel, matlagning, sånger, lek och spel. Gemensamma traditioner ger barnen en bild av vad det är att leva som kristen. Barnen hittar sin egen församlingsgemenskap och annan kristen gemenskap också via webben och kan delta till exempel i virtuella klubbar.
I den här åldern ökar barnens självständiga deltagande och de är också själva med om att planera och genomföra verksamheten. Vanliga verksamhetsformer är klubbar, körer, scouter, läger, utfärder, evenemang och program som ordnas i samråd med skolorna. Familjeverksamheten fortsätter till exempel i föräldra-barngrupper, läger, utfärder, evenemang och församlingens gemensamma gudstjänster.
I åldern 9–11 år söker barnen redan sin egen umgängeskrets med kompisarna, men följer ännu gärna med föräldrarna och berättar om sitt liv för dem. En utmaning i föräldraskapet är att vara intresserad av barnets liv och hitta modet att ge frihet och ansvar i den utsträckning som är lämplig för åldern, att älska och vid behov sätta gränser. En förälder kan stärka barnets kristna liv genom att diskutera och göra saker tillsammans med barnet. Kvällsrutiner eller högtidsförberedelser är meningsfull gemensam tid tillsammans med föräldrarna. Församlingen uppmuntrar föräldrar till barn i skolålder till exempel i form av föräldraprogram för barn som deltar i en klubb eller en träff för föräldrar till 10-åringar. När man ordnar gemensamma evenemang, läger eller utfärder beaktas också föräldrarnas behov och stödet för föräldraskapet.
Det kristna livet struktureras också av årets gång och högtider. För 9–11-åringar är det naturligt att delta genom konkreta aktiviteter, t.ex. pyssel, matlagning, sånger, lek och spel. Egenhändigt målade påskägg eller en egen julkrubba konkretiserar helgernas innehåll och ger barnen möjlighet att skapa något och få en relation till helgerna.
Viktiga samarbetspartner är skolor, kommunens ungdomsarbete, annan hobbyverksamhet på orten, organisationer samt kristna och religiösa samfund. Utöver regionala eller riksomfattande verksamhetsmodeller eller evenemang kan man hitta lokalt samarbete till exempel via stödtjänster som vänelevsverksamhet eller den nya Chatt- och telefonkalendern (unginfo.fi/chattkalender) samlar nationella stödtjänster för unga.
Inspireras av olika glasögon
I församlingen har barnen utrymme att fundera över livets stora frågor (födelse, liv, död, nåd och kärlek) och ösa tro och mod ur kristendomen. Att leva som kristen under sitt andra årtionde inverkar i allt högre grad också på ens handlingar.
I bibelberättelserna koncentrerar vi oss på Jesus död och uppståndelse och på människor och händelser i Bibelns historia som Gud har verkat genom och ingett mod. Kyrkans tro inkluderar de stora livsfrågorna: födelse och död, gott och ont, kärlek och hat, vänskap och svek är viktiga teman.
Barnet kan stilla sig och be. I bönen tar barnet in vanor och innehåll ur sitt eget liv. Barnet kan också be för andra, sina närstående och saker som ligger dem nära. Barnet kan allt fler psalmer och sånger och sjunger dem också på eget initiativ.