Mänskliga rättigheter = alla barns rättigheter. FN:s konvention om barnets rättigheter är den människorättskonvention som ratificerats i störst utsträckning i världen. Flera artiklar i konventionen tangerar religionsfrihet.
Konventionen om barnets rättigheter som även kallas barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 20.11.1989 och trädde i kraft år 1990. I Finland trädde konventionen i kraft år 1991. Då en internationell konvention ratificeras, ändrar Finland sin nationella lagstiftning så att landets lagstiftning motsvarar den internationella.
Det handlar inte om en deklaration eller ett ställningstagande, utan om en juridiskt bindande och förpliktande människorättskonvention. Då den godkändes utgjorde det en viktig milstolpe, eftersom detta innebar att man internationellt erkände att barndomen i sig är viktig.
Konventionen utgör en gemensam uppfattning om vad ett gott liv innebär oavsett barnets ”ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning för övrigt” (Barnkonventionens artikel 2).
Enligt konventionen är varje människa under 18 år ett barn. När det gäller barn är det staten som har ansvar för att barnkonventionens rättigheter efterföljs. Internationella barndagen firas den 20 november.
FN:s kommitté för barnets rättigheter konstaterade år 2011 att Finland saknar en övergripande policy och handlingsplan för ett fullständigt genomförande av konventionen – det vill säga en nationell barnstrategi. Därför utarbetades det i vårt land en nationell barnstrategi som lanserades 2021. Läs mera om barnstrategin. Utgående från den har kyrkan utarbetat ett handlingsprogram för barnstrategin.
Barnet har rätt att fritt utrycka egna åsikter i alla frågor som rör honom/henne. Barnets åsikter ska beaktas med hänsyn till dess ålder och mognadsgrad.
Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Barnet har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Den vägledning föräldrarna ger barnet i detta sammanhang ska respekteras.
Utbildningen ska utveckla barnets individuella färdigheter, respekt för de mänskliga rättigheterna, för barnets föräldrar, den egna kulturen och för andra kulturer.
Ett barn som tillhör en minoritet eller urbefolkning har rätt till sitt eget språk, sin egen kultur och religion.
I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör ett urfolk ska ett barn som tillhör en sådan minoritet eller ett sådant urfolk inte förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.
Ett barn har rätt till lek, vila och fritid, samt till att delta i konst- och kulturaktiviteter.