Kulturmiljöfostran främjar kulturarvet och att uppskatta och värdera miljöns kulturella betydelse. Finlands grundlag betonar ansvaret för miljön och kulturarvet.
Enligt målen i lagen om småbarnspedagogik är syftet att bedriva mångsidig pedagogisk verksamhet som bygger på konst och kulturarv samt förmåga att förstå och respektera den allmänna kulturtraditionen.
Den centrala utgångspunkten för UNESCO-konventionen är att kulturarv ska bevaras för kommande generationer. Immateriellt kulturarv är levande och kan förändras eller variera beroende på boningsort också inom det egna landet. Immateriellt kulturarv är traditioner, seder och bruk, som har överförts mellan generationer.
Det immateriella kulturarvet kan vara muntliga traditioner, sociala sedvänjor, kunskaper och färdigheter. Till exempel olika former av hantverk, ritualer, fester, musik och berättelser. Julfreden som förkunnas från Åbo och Valborgsfirande samt uppvaktning på hjältegravar är exempel på traditioner som lägger grunden för samhällets och folkets identitet.
Kompassen är ett verktyg för att undersöka teman inom hållbar utveckling ur konstens och kulturens perspektiv.
Ju mer autentiska lärmiljöer är, desto bättre möjligheter till att förstå sig själv och sin identitet. Kyrkliga byggnader och miljöer representerar kontinuiteten för den andliga och materiella kulturen från medeltid till nutid. Kyrkor är monument som tillhör den gemensamma nationella, kulturhistoriska egendomen.
Det är de lokala församlingarna som använder kyrkor och församlingens andra byggnader för sin verksamhet. Många kyrkliga byggnaderna, med sina fasta interiörer och konstverk, är skyddade byggnader.
Åskådningsfostran och samarbete i anslutning till den är att bygga ett kulturkapital. Barns kulturella och kommunikativa kompetens samt förmåga att tänka och lära sig är i förgrunden och metoderna är att utforska genom interaktion och mångsidiga uttrycksformer.
Pedagogisk utveckling, kreativitet och kommunikation som har med kulturarvet att göra stärker också tillgängligheten och öppenheten på många olika nivåer. Barn kan erbjudas möjligheter att förstå konstens och kulturarvets innebörd och värde.
Grunderna i planen för småbarnspedagogik har som mål att utveckla barns relation till kultur och kulturarv. Barnen får observera föremål i byggnader och i en naturlig miljö, undersöka från etiska och åskådningsmässiga perspektiv samt hur närmiljön är påverkad av det förflutna. Genom att fundera över närmiljöns förflutna, nutid och framtid riktas barnens intresse mot historiska frågor och byggandet av en hållbar framtid.
Den byggda miljön kommunicerar sin tids värderingar och sociala situation och har ett estetiskt värde (Kulturkalendern 2019).
Den äldsta kyrkan på Åland och samtidigt i Finland, är Jomala kyrka. Kyrkan byggdes troligen mellan 1270 och 1290 av kalksten. Den byggdes intill ett järnåldersgravfält och är tillägnad Sankt Olof.
Petäjävesi kyrka hör till Finlands världsarv. Den uppfördes av byggmästare Jacob Clementsson, Leppänen, 1764. Korskyrkorna är ett typiskt exempel på en arkitektonisk tradition som byggdes av nationella byggmästare som ärvde byggnadskunskapen av sina släktingar.
Trefaldighetskyrkan i Vasa är byggd år 1862. Den är ritad av C. A. Setterberg och representerar engelsk nygotik.
Tempelplatsens kyrka i Helsingfors öppnades 1969 och har ritats av arkitekterna Timo och Tuomo Suomalainen. Kyrkan är insprängd i berget. solljus kommer in genom takfönstren. Byggnaden används ofta som konsertsal tack vare den utomordentliga akustik som skapas av väggarnas skrovliga bergsyta. Som altartavla fungerar en spricka i bergväggen. Tempelplatsens kyrka hör till de populäraste sevärdheterna i Helsingfors och besöks årligen av cirka en halv miljon människor.
Sankt Henriks ekumeniska konstkapell i Hirvensalo i Åbo. Arkitekterna Matti Sanaksenaho, Pirjo Papunen och Enrico Garbin har planerat kapellet i trä så att det påminner om en fisk eller en upp och nedvänd båt, 2005. Konstkapellet är en helig byggnad som delas av flera kristna kyrkor och religioner. Därför finns det inga religiösa symboler i kapellet. Förutom kyrkliga evenemang arrangerar kapellet även konstutställningar och diktläsning.
Heliga, sakrala byggnader behövs för att påminna om att religioner är viktiga för människor. Det är ett konkret och ömsesidigt, observerbart utrymme, där barn får förundras och utforska i.
Under årtusenden har människor haft ett behov av att komma samman och skapa en ram för sammankomster. Redan atmosfären informerar om vad utrymmet betyder för de människor som samlas där. Det har funnits en önskan att investera i dessa byggnader, och det har gjorts extrema ansträngningar genom vetenskap och konst för människor att stanna till vid det estetiska och heliga.
Besök i religiösa helgedomar, kyrkor, kapell, tempel, moskéer, och synagogor bildar en förståelse för det behov många människor har. I de sakrala rummen kan man uppleva mysteriet tillsammans i livet. Symboler, konst och artefakter förkroppsligar behov av att dela erfarenheter.
För många skapar rymd och atmosfär, trygghet och möjliggör ett ögonblick av vila för själen där det heliga får finnas. I Helsingfors finns Stillhetens kapell som är ett utmärkt exempel på ett rum där man får vila i stillheten oavsett åskådning. Andra kan uppleva samma sak i naturen, kanske en vinterdag i skogen i det tysta suset från träden.
Besök i heliga rum ger en möjlighet att få uttrycka fenomen på många sätt och få uppleva tillsammans. Det erbjuder möjligheten att förstå en annans tro och åskådning och å andra sidan att identifiera mångfald.
Barnens naturliga nyfikenhet är värt att dra nytta av och bygga ett äventyr kring, tillsammans. Ett sätt att arbeta med barn är att information samlas in genom att fotografera, förundras, leka och prata om utrymmet. Samtidigt har vi att göra med de viktigaste frågorna i livet. Det finns inget korrekt svar på dessa frågor, men det är viktigt att göra det möjligt för även små barn att tänka på för dem viktiga iakttagelser. Det är barns rätt att vägledas genom ett brett spektrum av erfarenheter och förtrogenhet med dimensioner av olika övertygelser.
Vad upplever du i ett heligt rum?
Installation på Educamässan 2020. Foto: Mirva Sandén
Greta Muuri är en konstnär som skapat många konstprojekt av återvinningsmaterial. Hon har skapat en pedagogisk metod för att utforska upplevelser i ett heligt rum.
Deltagarna får delta i en installation om vad de upplever i ett heligt rum. Varje individs känsla i ett heligt rum symboliseras av ett handfärgat papper och en färg. Det finns också ett ord för varje färg. Installationen formas av att deltagarna placerar det färgade kortet i en trähylla. Därefter omformas installationen efterhand och ändrar form hela dagen. Det finns också möjlighet att rita eller skriva på kortet.
Olikfärgade papper symboliserar känslor. Foto: Mirva Sandén
Installationen vill inspirera deltagarna att lyfta fram tankar och samtal om heliga rum:
Mångsidig kompetens i Grunderna för planen för småbarnspedagogik är inspirationen till korten Lekfulla kort i utforska rummet-materialet. Materialet kan printas ut: http://www.pearltrees.com/uskonnonopetus/utforska-rummet/id23305405#l427