Småbarnspedagogiken stöder en verksamhet där det är möjligt för alla att verka i en ostörd och koncentrationsfrämjande miljö.
Frågor som främjar deras välbefinnande diskuteras med barn, såsom vikten av vila, kost, fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande. Barn får hjälp med att uttrycka känslor och självreglering.
Lärande sker till exempel genom att observera och iaktta sin näromgivning. Det finns utrymme för barn att förundras, och diskutera med dem om frågor som berör dem i livet. Förmåga att lyssna, identifiera och förstå olika åsikter och förmågan att reflektera över sina egna värderingar och attityder ingår i verksamheten.
Åskådningsfostran stöder barns positiva inställning till framtiden. Barn erbjuds möjligheter att utveckla sina emotionella färdigheter och estetiskt tänkande. Tidigt lärda mångsidiga färdigheter kan vara att få uppleva tystnad och stilla sig.
Naturlig tystnad har kallats en av planetens hotade resurser.– Quin Li
En labyrint inomhus eller utomhus kan byggas på golvet av olika material eller printa ut labyrintbilden här och använd olika föremål eller naturföremål att “gå” med in i labyrinten. Små uppgifter att göra på olika platser i labyrinten kan inspirera barnet!
Tystnad i dess olika former är en gammal tradition, bekant i alla kristna kyrkor.– Elina Vuola
Närvaroövningar- och färdigheter har utövats av människor i alla tider. När du känner oro eller stress kan det hjälpa med att lugna ner sig och göra en övning för att uppnå en mer avslappnad känsla.
Många barn och ungdomar drar nytta av övningar. Det stärker koncentrationen och lugnar ner dem.
De tre övningarna nedan kan användas för att fira ett lyckligt ögonblick som delas av ett barn och en vuxen, för att stärka ditt eget arbetsbaserade arbete och för att visa medkänsla för medlemmarna i arbetsgemenskapen.
För att delta i övningen behöver du ett fotografi av en fin stund, evenemang eller utflykt ni haft tillsammans.
Sök upp ett tyst rum med behaglig belysning. Nu kan ni lägga er ner på golvet, på rygg bredvid varandra. Stäng ute allt annat ljud och vardagliga sysslor. Deras tid kommer senare.
Ta en stund tillsammans för att titta på bilden ni har valt av en bra stund tillsammans. Tänk på, var bilden togs och när det hände. Lägg bilden åt sidan, blunda och slappna av.
Ta några djupa andetag och låt kroppen vila. Återvänd en stund till bildens känsla och situation. Vad hände på bilden? Vem var där? Vad kändes bra då?
Ni kan öppna ögonen och tala om bildens tankar och känslor sinsemellan. Vad var gemensamt och vad var annorlunda? Varför är det viktigt att tillbringa tid tillsammans? Vilka bra stunder kan vi tillbringa tillsammans i framtiden?
Text: Sakkunnig, utbildare, dramapedagog Tiina Haapsalo, Lasten ja nuorten keskus
Du behöver ett lugnt utrymme. Stå upp eller sitt avslappnat och stadigt, båda fötterna stadigt mot marken.
Blunda om du vill. Känn igen takten i din egen andning och ta några djupa andetag in och ut.
Stanna ett tag och lyssna på din egen kropp och din närvaro här och nu. Föreställ dig en väg som öppnas framför dig. Det kan vara vägen du faktiskt gick just, eller en väg som föds med hjälp av din fantasi.
Börja gå på vägen. Känn hur dina fötter fortfarande är stadigt mot marken och samtidigt kommer stegen att driva dig framåt. När du går kommer du att stöta på skiftningarna under olika årstider, med regn, vind, slask, frost, sol och värme.
Inget av detta är ett hinder för din resa, din resa fortsätter. Din riktning är framåt, ett steg i taget. Även om dina tankar, oro och bekymmer är som de här årstidssvariationer under fantasiresan – håller du dig upprätt och rör dig stadigt framåt.
Under varje steg du tar kan du känna de tankar, oro och bekymmer som du bär på. Du känner av dem, men de är inget hinder för dig när du går. Du bär dem inte med dig. För varje steg du tar faller de till sidan av vägen.
För ett ögonblick kan du stanna på vägen, lyssna på hur din kropp känns. Låt dina tankar flöda, i tidigare utfört arbete, utförande och stress. Det är uppdrag och jobb du har gjort, men de är inte du. Du kan vara här och nu, fri och acceptera dig själv. Din resa har fortsatt till denna punkt, du kan känna dig lugn. Det finns ingen anledning att se tillbaka, allt det är erfarenheter.
Nu är det dags att stanna upp ett tag och fortsätta vidare. Ta några djupa andetag och öppna ögonen. Se dig omkring, slå dig till ro i den här verkligheten och tacka dig själv för resan du har gjort och för att din väg fortsättningsvis bär dig framåt!
Den här övningen kan ett arbetslag som jobbar tillsammans utföra för att identifiera gemensamma behov av stöd- och medkänsla.
Varje deltagare kan sitta på en lugn och trevlig plats. Börja med att ta några djupa andetag in och ut. Blunda och fokusera på dig själv och din inre värld.
Hur mår du idag, här och nu? Vad är du för dig själv och andra? Lyssna på dig själv ett ögonblick och låt din kropp och ditt inre genom en djup suck bli medveten om att du själv är precis som du är nu – ingenting behöver ändras, ingenting behöver tas bort. Säg ömt till dig själv att du är accepterad. Allt du behöver göra är att vara här. Allt är bra.
Kom sedan ihåg en av dina medarbetare som någon gång har varit där för att stödja dig och visade dig medkänsla. Tänk på en sådan situation. Låt den stunden komma till dig och stanna där ett tag. Hur berörde det, dig? På vilka sätt blev du bemött och hörd i den stunden? Vad fick dig att känna dig tacksam i det mötet? Tacka denna kollega i ditt sinne och önska hen allt gott.
Stanna ännu kvar en stund här och nu och tänk på dig själv. Vad känner du att händer i dig själv i den här övningen? Är ditt sinne lättare, känner du dig som en del av gemenskapen? Till vem kan Du visa stöd och medkänsla? Nu får alla öppna ögonen och låt blicken gå runt till varje medarbetare. Låt oss avsluta övningen med att tillsammans säga: Tack!