Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är ett offentligrättsligt samfund, som är bundet inte bara av nationell lagstiftning utan också av internationella människorättskonventioner. Förverkligandet av likabehandling och bekämpandet av diskriminering grundar sig inte bara i speciallagar utan också i bestämmelserna om de grundläggande fri- och rättigheterna, de internationella människorättskonventionerna och rättsstatsprincipen, vilka är bindande för kyrkan som en utövare av offentlig makt.
Bestämmelserna om de grundläggande fri- och rättigheterna finns i 2 kap. i grundlagen. De tryggar de medborgerliga fri- och rättigheterna och de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna samt religionsfriheten, inom ramen för vilka människorna kan uppnå sina mål, utöva sin religion och delta i samhällets verksamhet.
De internationella människorättskonventionerna (FN:s människorättskonventioner och Europeiska människorättskonventionen) är avtal som Finland undertecknat och som styr de finländska lagstiftningsprinciperna.
Rättsstatsprincipen innebär att all offentlig maktutövning måste grunda sig i lag och att de som utövar offentlig makt i sin verksamhet måste följa lagen. Till rättsstatsprincipen hör likaså en skyldighet att respektera demokratin och de grundläggande rättigheterna.
Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män 7 §: Förbud mot diskriminering
Med direkt diskriminering på grund av kön avses i denna lag atti. kvinnor och män försätts i olika ställning på grund av kön,ii. kvinnor sinsemellan försätts i olika ställning av orsaker som beror på graviditet eller förlossning,iii. personer försätts i olika ställning på grund av könsidentitet eller könsuttryck.
Diskrimineringslagen 3 kap: 8 § Förbud mot diskriminering
Ingen får diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller av någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Diskriminering är förbjuden oberoende av om den grundar sig på ett faktum eller ett antagande i fråga om personen själv eller någon annan.
I religionsfrihetslagen föreskrivs att ett religionssamfund ska förverkliga sitt syfte med respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.
I lagen om tjänsteinnehavare i evangelisk-lutherska kyrkan ingår ett diskrimineringsförbud, se 18 § i denna lag Opartiskt bemötande och diskrimineringsförbud. Kravet på opartiskt bemötande är till sin natur en allmän princip som finns inskriven i de gällande anställningslagarna. Diskrimineringsförbuden enligt diskrimineringslagen och jämställdhetslagen gäller i sin tur endast vissa orsaker som specificeras i lagen och andra orsaker som gäller personen. Kravet på opartiskt bemötande är alltså mer omfattande och allmänt.
De mänskliga rättigheterna skyddar vars och ens människovärde. De medborgerliga rättigheterna tryggar möjligheten att agera ensam och tillsammans med andra i samhället.
De ekonomiska, hälsomässiga och kulturella rättigheterna skapar de materiella, hälsomässiga och utbildningsmässiga förutsättningarna för att leva ett människovärdigt liv och tillägna sig de färdigheter som behövs för att delta i samhällets verksamhet.
Grupprättigheterna tryggar de nationella minoriteternas rätt att upprätthålla och leva ut sin kultur och identitet.
Demokratin garanterar alla medborgare rätten att delta och påverka i samhället.
Enligt rättsstatsprincipen ska all samhällelig verksamhet och samhälleligt beslutsfattande bygga på lag och i all offentlig verksamhet ska lagen noggrant iakttas.
Myndigheternas verksamhet ska vara ansvarsfull, öppen och effektiv. Myndighetsverksamheten övervakas och utvecklas kontinuerligt. På så sätt förhindras slöseri med och missbruk av resurser.
Välfärdssamhällets ideal innebär att alla som befinner sig i landet garanteras grundläggande fri- och rättigheter, de materiella förutsättningarna för försörjning, social- och hälsovård och möjlighet att få undervisning.
Till de ideal som präglar rättsstaten, välfärdssamhället och demokratin samt de människorättsliga idealen hör att medborgarna deltar i skötseln av de gemensamma ärendena och bidrar med sin kreativa och kritiska insats.
De olika parterna måste följa lagen men också förbinda sig att agera i enlighet med de moraliska kraven. Att de grundläggande fri- och rättigheterna tillgodoses i praktiken beror på medborgarmoralen. De mänskliga rättigheterna förverkligas enbart när medborgarna i sitt eget agerande förbinder sig att respektera varandras rättigheter.
Tillbaka till ingångssidan Öppna dörrar för alla