Klimatförändringen är en världsomfattande kris som i allt större utsträckning påverkar skapelsens liv. Med hjälp av de konkreta målen i energi- och klimatstrategin förbinder sig Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland att bekämpa klimatförändringen och främja en hållbar livsstil.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland förbinder sig att nationellt och internationellt arbeta för att bekämpa klimatförändringen med målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.
Kyrkans energi- och klimatstrategi godkändes den 26 februari 2019.
Kyrkans energi- och klimatstrategi har beretts av en expertgrupp som tillsattes av Kyrkostyrelsens plenum den 30 januari 2018. Gruppens medlemmar räknas upp i slutet av strategin.
Det faktum att klimatet blir varmare, den biologiska mångfalden minskar och ekosystemen rubbas har en direkt koppling till vår livsstil. Vår livsstil baserar sig på vårt tänkesätt, som är kopplat till våra värderingar. Kyrkans speciella styrkor i klimatarbetet ligger i värderingarna och attityderna. Därför förbinder sig kyrkan och dess församlingar att vidta konkreta åtgärder för att minska sina egna utsläpp och dessutom att stödja sina medlemmar och även andra att ändra livsstil så att den blir hållbar med tanke på klimatet och miljön.
Kyrkan vill också uppmuntra människor att påverka i egenskap av aktiva medborgare, väljare och konsumenter. I församlingsvalet hösten 2018 fick kyrkans klimat- och miljöarbete enligt valkompassen ett starkt stöd av både de uppställda kandidaterna och de invalda. Omkring fyra miljoner finländare hör till kyrkan. Det är viktigt att medlemmarna är delaktiga och engagerade i det gemensamma klimattalkot för att vi ska nå målen för en tillräcklig minskning av växthusgasutsläpp.
Bakom kyrkans energi- och klimatstrategi ligger Kyrkans klimatprogram Tacksamhet, respekt, måttfullhet från 2008. Tacksamheten för livets gåvor som Gud ger oss genom skapelsen får oss att känna respekt, vilket i sin tur leder oss mot en måttfull livsstil. En livsstil som är anpassad till jordens resurser. Många människor måste minska sin konsumtion och leva ett mer måttfullt liv, medan många andra behöver mer än för närvarade. Måttfullhet betyder inte en grå vardag utan söker nya, kreativa och rika inslag. De kristna kyrkorna tillsammans med många andra religioner har under seklernas gång betonat att när vissa grundläggande behov är uppfyllda består den verkliga livsglädjen i våra nära och kära och i den rika skapelsen som omger oss.
I Finland har många aktörer de senaste åren utarbetat energi- och klimatstrategier. Till exempel de sex största städerna sett till invånarantalet och många kommuner har ställt upp mål för att bli kolneutrala mellan 2029 och 2040.
I verksamheten i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland orsakas klimatutsläppen av bland annat uppvärmningen av fastigheter, elförbrukningen, transporter och anskaffningar. Församlingarna äger också cirka 0,7 procent av de finländska skogarna. Skogarna fungerar som så kallade kolsänkor. Kyrkans utsläpp och kolsänkor har ännu inte kartlagts heltäckande.
Enligt arbetsgruppens bedömning står uppvärmningen av fastigheter och elförbrukningen för de största utsläppen i kyrkans verksamhet. I detta strategiarbete har vi utgått från att uppgifterna om byggnadernas energiförbrukning kan sammanställas med hjälp av uppgifterna i kyrkans eget fastighetsregister Basis och att man därefter kan följa upp energiförbrukningen och utarbeta en färdplan för att minska utsläppen så att kolneutralitet uppnås.
Kyrkan har sedan 2001 haft ett eget miljösystem som är skräddarsytt enligt församlingarnas behov, Kyrkans miljödiplom. Det har uppdaterats regelbundet och för närvarande utarbetas en reviderad upplaga av handboken. Kyrkans miljösystem används i rätt stor utsträckning i församlingarna. Miljödiplomet fungerar som ett verktyg för att uppnå målen i kyrkans energi- och klimatstrategi, och i det preciseras också många av målen i strategin.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland består av församlingar och kyrkliga samfälligheter som är självständiga i beslutsfattandet. Målen i strategin gäller både hela kyrkan och varje församling. Församlingarna bjuds in till Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands klimattalko: låt oss tillsammans göra kyrkan kolneutral senast 2030!
Med sina konkreta åtgärder för att bekämpa klimatförändringen förmedlar kyrkan hopp. Mitt i klimatångesten och pessimismen vill vi ingjuta hopp och inspirera kyrkans medlemmar och andra att arbeta för att hejda klimatförändringen. Vi hinner ännu agera, men ingen tid får förspillas!
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland förbinder sig att nationellt och internationellt arbeta för att bekämpa klimatförändringen med målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Kyrkan är kolneutral 2030. Då har växthusgasutsläppen minskat med 80 procent jämfört med idag och återstående 20 procent kompenseras så långt det är möjligt till exempel genom att man fäster uppmärksamhet vid kollagret i församlingarnas skogar.
För att nå målen kartläggs de kyrkliga fastigheternas klimatutsläpp med hjälp av uppgifterna i fastighetsregistret Basis. Kollagren och kolsänkorna i kyrkans skogar uppskattas på basis av uppgifterna om församlingarnas skogsresurser. Kyrkans kolneutralitet genomförs i lokalförsamlingarna specifikt för varje församlingsekonomi. Kyrkostyrelsen hjälper församlingarna genom att erbjuda rådgivning och stöd.
Kyrkan uppmuntrar och utmanar sina medlemmar, andra samhälleliga aktörer och beslutsfattare att engagera sig i klimatarbetet och arbeta för att nå målet om kolneutralitet. Kyrkan är en betydande klimatpåverkare i Finland och en del av den världsomspännande ekumeniska gemenskapen.
Oljeuppvärmningen frångås senast 2025.
Användningen av el som producerats med fossila bränslen frångås senast 2025.
Församlingarna utreder sina byggnaders energiförbrukning och för in den i Basis-systemet före utgången av 2020. Byggnadernas energieffektivitet förbättras.
Kyrkostyrelsen erbjuder församlingarna energirådgivning.
Kyrkan lämnar ifrån sig lokaler som används sällan och ökar den delade användningen av lokaler.
Kyrkan gör hållbara anskaffningar bland annat genom att delta i klimatvänlig gemensam upphandling.
I kyrkans verksamhet gynnas klimatvänlig mat. Matsvinnet minskas.
Kyrkan gynnar transportmedel med låg utsläppsnivå och utvecklar möjligheterna att delta i olika evenemang på distans. Flygresorna minskas och utsläppen av dem klimatkompenseras.
Det finns en laddningsstation för elbilar vid varje vägkyrka 2021.
Klimatmålen beaktas i kyrkans placeringsverksamhet. Kyrkan gör inga direkta placeringar i bolag som producerar fossila bränslen.
Kyrkan utreder möjligheten att klimatkompensera sådana utsläpp som inte kan minskas på annat tekniskt eller ekonomiskt ändamålsenligt sätt.
Kyrkan kartlägger tillståndet i kolsänkorna på sina marker (i synnerhet skogar och myrar) samt markernas värde som kolsänkor före utgången av 2020. Kyrkan gör upp en plan för och ger en rekommendation om hur församlingarnas skogar kan skötas på ett ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbart sätt så att deras tillstånd även som kollager förbättras och deras värde som kolsänkor höjs.
I sin kommunikation och verksamhet uppmuntrar och utmanar kyrkan sina medlemmar att engagera sig i klimatarbetet och arbeta för att nå målet om kolneutralitet.
De som deltagit i konfirmandundervisningen vet sitt miljöansvar. Konfirmandundervisningen genomförs miljövänligt (kriterierna för ”grönt konfirmandarbete”, Vihreät riparit).
Kyrkan kräver djärva klimatåtgärder av beslutsfattarna.
Församlingarna samarbetar med andra församlingar, kommuner, städer, organisationer och andra intressentgrupper för att nå klimatmålen.
Kyrkan främjar global klimaträttvisa.
Alla församlingar arbetar för målen i kyrkans energi- och klimatstrategi.
Kyrkostyrelsen anvisar tillräckliga resurser för uppföljningen av hur klimatmålen nås och till stöd för församlingarnas klimatarbete. Vid Kyrkostyrelsen utses en koordinator och arbetet anvisas tillräckliga ekonomiska resurser.
Kyrkostyrelsen tar fram en verksamhetsmodell där församlingsmedlemmarna och de lokala aktörerna kallas till att utveckla lokala lösningar för kolneutralitet.
Alla församlingar samt domkapitlen och Kyrkostyrelsen har Kyrkans miljödiplom 2025.
Uppnåendet av målen och deras tillräcklighet utvärderas varje år.