Coronapandemin, kriget i Ukraina, klimatkrisen och naturförlusten samt det försämrade ekonomiska läget har fört oss som samhälle till de grundläggande mänskliga och samhälleliga frågorna. Tron på en bra framtid sätts på prov när grunderna för vår hälsa, säkerhet och ekonomi är hotade. Våra värderingar och val ställs inför utmaningar.
Den viktigaste uppgiften under följande valperiod är att stärka människornas tillit och framtidstro. Vi måste ta rygg på ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där vi tar hand om alla som behöver hjälp och bär ansvar för vår gemensamma skapelse.
Kyrkan skapar genom sitt arbete trygghet, hopp och tillit i finländarnas vardag. Detta framhävs särskilt i krissituationer i samhället. Att stärka den psykiska kriståligheten hör till församlingarnas grundläggande arbete. Dess betydelse har också beaktats i säkerhetsstrategin för samhället.
Nivån på grundskyddet ska höjas i samband med totalreformen av den sociala tryggheten. Systemet för social trygghet måste göras enklare, beakta olika slags livssituationer på ett bättre sätt och sporra till aktivitet.
De stigande konsumentpriserna och räntenivån påverkar särskilt de mindre bemedlade hushållen. Behovet av olika typer av ekonomiskt stöd förväntas öka.
För att förebygga problem med psykisk hälsa och överskuldsättning ska det gå snabbt att söka och få hjälp. Servicesystemet måste förtydligas och nivån på grundskyddet höjas. Möjligheten att få sektorövergripande hjälp från en och samma lucka ska vidareutvecklas.
En del av befolkningen i vårt land faller utanför grundskyddet. Papperslösa som vistas länge i Finland utan uppehållstillstånd tvingas leva i samhällets skugga, eftersom det inte finns möjligheter att integreras i det finländska samhället.
Alla äldre förtjänar en trygg ålderdom och ett tryggt åldrande. Största delen av de äldre bor hemma. Parallellt med dygnetruntvården ska hemvårdens resurser och kvalitet stärkas och närståendevården utvecklas.
Personer med funktionsnedsättning upplever olika slags diskriminering i det finländska samhället. Rättigheterna för personer med funktionsnedsättning beaktas inte alltid. Fattigdomen och risken för marginalisering är stor.
För att utveckla mentalvårdstjänsterna för unga i varje kommun ska de unga ha möjlighet till terapeutiskt stöd med låg tröskel.
Den trippelkris som coronapandemin, klimatförändringen och kriget har gett upphov till har påverkat barns och ungas liv på ett oroväckande sätt. Allt fler riskerar att bli ensamma och utanför. Behovet av mentalvårdstjänster ökar.
Barnens och de ungas välbefinnande utgår från familjerna och fungerande parförhållanden. I samhället måste man öka åtgärder som stärker föräldrarnas framtidstro. Familjerna ska ha möjlighet till det stöd de behöver. Vid sidan av hemmet utgör skolan, goda fritidsintressen och kompisar grunden för vardagen och utvecklingen.
I synnerhet bör man satsa mer på de första åren av skolgången, så att alla barn och unga tillägnar sig tillräckliga grundläggande färdigheter. Vid sidan av en bra skolgång ska alla barn och unga ha möjlighet till en bra och meningsfull hobby, oberoende av bakgrund och föräldrarnas ekonomiska ställning.
De unga ska i varje situation ha möjlighet till stöd med låg tröskel. Ett exempel på en sådan tjänst med låg tröskel för unga som utvecklats av kyrkan är walk in-terapin, som startats i församlingarna. Unga erbjuds lösningsorienterad korttidsterapi utan separat tidsbokning.
Regeringen utarbetar en strategi för regional utveckling som möjliggör tillgodogörande av styrkorna i olika delar av landet. Samtidigt finns det behov att utreda vilken nivå av infrastruktur och basservice som behövs för att trygga medborgarnas jämlikhet.
För att minska ojämlikheten är det viktigt att ingripa i skillnaderna som ökar mellan olika regioner i Finland och i städerna. En fungerande basservice och tillräcklig infrastruktur ska säkerställas i hela landet. För att skapa ny tillväxt och livskraft måste man stödja utnyttjandet av regionala styrkor i olika delar av landet. Det förändrade internationella säkerhetsläget och kriget i Ukraina har skapat problem i synnerhet i östra Finland.
Den pågående social- och hälsovårdsreformen stärker det regionala beslutsfattandet. Det viktigaste målet för genomförandet av reformen bör vara att stärka basservicen med låg tröskel och att påskynda tillgången till vård. Säkerställandet av en högklassig vård och omsorg förutsätter att bristen på arbetskraft inom social- och hälsovårdssektorn åtgärdas.
I samarbete med organisationer och andra samhälleliga aktörer deltar kyrkan i genomförandet och produktionen av tjänster och i stärkandet av välfärden. Kyrkan är en riksomfattande aktör som verkar i varje kommun i Finland. Fungerande samarbetsmodeller ska också stödas strukturellt.
Kyrkornas och de religiösa samfundens handlingsfrihet och handlingsmöjligheter måste tryggas också i framtiden.
Rätten att utöva religion är en central frihet i samhället. Religiositet och utövandet av religion skapar mening, trygghet och hopp i människors liv och främjar samtidigt stabiliteten och tryggheten i samhället.
I början av 2023 har det gått hundra år sedan religionsfrihetslagen trädde i kraft. Lagen som garanterade religionsfrihet gjorde Finland till en internationell föregångare på sin tid. Att bekänna, utöva och uttrycka sin egen tro och att höra till ett religionssamfund är grundläggande fri- och rättigheter som tryggas genom grundlagen. Religionen ska ha frihet att synas och finnas i det offentliga rummet.
Man måste fästa allt större uppmärksamhet vid religions- och samvetsfriheten i och med att religiositeten och andligheten i det finländska samhället har förändrats. Det är viktigt att mångfalden inom det religiösa fältet beaktas i samhällets lagstiftning och myndigheternas beslut. Detta förutsätter att kunnandet och expertisen i frågor som gäller religion och religionsfrihet stärks i beslutsfattandet.
Skolans religionsundervisning och åskådningsfostran inom småbarnspedagogiken ska utvecklas och stärkas. Den finländska skolan ska också i fortsättningen ha allmänbildande undervisning som ger barn och ungdomar möjlighet att förstå sin egen religion och lära sig om andra religioner och åskådningar.
Betydelsen av religiös läskunnighet och dialogfärdigheter framhävs när samhället blir allt mer mångfacetterat och världen globaliseras. Kännedomen om de kristna rötterna i den finländska kulturen och samhället samt kännedom om andra religioner hör till de viktigaste medborgarfärdigheterna i dagens värld och är nyckeln till att förstå olika kulturer. Undervisningen i religion och åskådningsämnen har en central betydelse när det gäller att stärka medborgarnas religiösa läskunnighet.
Skolans och kyrkans samarbetsmöjligheter ska säkerställas även i framtiden. Församlingarna är familjernas och skolans största pedagogiska partner. Barnets bästa är rättesnöret och grunden i kyrkans fostran.
Anslagen för utvecklingssamarbete måste höjas så att man når en trovärdig väg mot en nivå på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten före år 2030 på det sätt som anges i den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna. Samtidigt måste Finland öka sitt stöd till de minst utvecklade länderna.
Epidemier, naturkatastrofer, krig och hunger har förorsakat lidande och desperation i många människors liv. Vår tids gissel drabbar de allra fattigaste och mest utsatta hårdast, men skonar inte heller den rika norden. Vi lever i en gemensam värld, där problem som känns avlägsna snabbt också blir våra problem.
I denna situation måste Finland också särskilt sörja för egen säkerhet och för att varje finländare har skäl att uppleva det finländska samhället som värt att försvara.
Kriget i Ukraina kastar en skugga över vårt liv på många sätt. Dessutom finns det många långvariga militära kriser och konflikter i världen som behöver det internationella samfundets uppmärksamhet, stöd för fredsbyggande och konkret hjälp till nödställda. Det mänskliga lidande som människor från krigsområden upplevt är ofantligt stort.
I en värld med ömsesidigt beroende ser vi krigens spår i hela världen. Kriget i Ukraina hotar att leda till en global livsmedelskris. Mitt i den globala osäkerheten måste rika länder som Finland bära sitt ansvar.
Anslagen för utvecklingssamarbete ska höjas i enlighet med Finlands internationella åtaganden.
Begränsningen av klimatförändringen och anpassningen till den ska ske på ett socialt rättvist sätt. Också kostnaderna för att stävja klimatförändringen ska fördelas på ett socialt rättvist sätt både i Finland och globalt.
Skapelsen hotas av en accelererande klimatkris och naturförlust. Vår livsföring står inte i balans med jordens bärkraft. Finland ska vara en internationell vägvisare i klimat- och miljöpolitiken och fortsätta vidta målmedvetna åtgärder för att uppnå kolneutralitet före 2035. Kyrkan eftersträvar klimatneutralitet i sin egen verksamhet senast 2030. Kyrkan uppmuntrar också människor till en hållbar och måttfull livsstil.
Ett viktigt rättesnöre för Finlands ekonomi- och samhällspolitik ska anses vara ekologisk hållbarhet, som är en förutsättning också för samhällets ekonomiska och sociala hållbarhet – också ur det globala syds synvinkel. Faktorer som hänför sig till social välfärd och ekologisk hållbarhet ska vid sidan av bruttonationalprodukten och sysselsättningen lyftas fram som indikatorer för en framgångsrik politik och som principer som styr beslutsfattandet.
Oho! Tämä YouTube-upotus ei näy, koska et ole hyväksynyt markkinointievästeitä. Hyväksy markkinointievästeet.