Vi och de

Temat för grupparbetet är olikhet och hur vi behandlar människor som avviker från majoriteten. Genom våra egna observationer funderar vi på vilka människogrupper i vårt samhälle som diskrimineras och vad man kan göra för att undanröja diskrimineringen. Vi behandlar temat diskriminering via två bibeltexter.

Steg 1. Bibeltext 

Tid ca 25 min. Deltagarna delas in i två grupper.
Grupp 1 läser texten Jesus och den samariska kvinnan Joh. 4:5–15 Öppna länk i ny flik.
Grupp 2 läser texten Jesus äter med syndare Luk. 15:2 Öppna länk i ny flik.

Anvisningar till grupperna

Läs texten högt två gånger. Diskutera följande frågor:

1. Vilka människogrupper handlar texterna om? Vad vet vi om de här människorna och deras ställning i samhället (fariséer, samarier, Jesus)?
2. Framgår det av texten en spänning mellan de olika grupperna? Finns det sociala ytterligheter eller motsättningar?

Planera en tyst pantomim eller en levande staty som beskriver spänningarna, motsättningarna eller mötet mellan olika grupper av människor i texten.

Vardera gruppen presenterar sin framställning för den andra gruppen. Den grupp som ser på framställningen funderar över vilka känslor framställningen förmedlar.

Steg 2. Gemensam diskussion

Tid ca 15 min.

Fördjupa de känslor och tankar som uppgiften väckte. Ledaren lyfter fram att diskriminerande normer var en del av livet redan under Bibelns århundraden. Vid många möten ingriper Jesus i diskriminerande normer och undanröjer dem. Han lyfter fram och synliggör dem som majoriteten av människorna åsidosätter. Jesus utmanade också religiösa traditioner och regler när han sökte vägar att förmedla Guds kärlek till alla.

Frågor att fundera på tillsammans i gruppen eller i par.

• Vilka grupper anser du är diskriminerade eller förtryckta i dagens värld? Motivera.  
• Vilka tidigare diskriminerade eller förtryckta människogrupper har blivit synligare under de senaste åren och decennierna? Vilka tankar väcker det här hos dig?
• Vem och vilka aktörer anser du har lyckats bra med att undanröja diskriminering och ojämlikhet mellan människor?

(Här kan man ta en liten paus i arbetet.)

Steg 3. Vi övar

Underlag:

Tid ca 5 min.

Ordet ”norm” kan hänvisa till etiska normer, en sådan är till exempel kärleken till nästan. Med norm kan man också hänvisa till osynliga spelregler om vilka som har en plats i samhället och vilka som inte har det. Sådana normer kallas diskriminerande normer. När man själv hör till en majoritet kan det vara svårt att lägga märke till hur också det vardagliga språkbruket ibland förstärker tanken att man måste vara på ett visst sätt för att passa in.

Övning:

Tid ca 20 min. Påminn deltagarna om spelreglerna för en respektfull diskussion.

Fundera på följande situationer i den fiktiva församlingen Onnela. Visa med tummen om uttrycken eller händelserna enligt din åsikt är sådana som får alla att känna sig välkomna. Tummen upp betyder att situationen är okej och helt acceptabel för alla, tummen mitt emellan betyder ”jag är inte säker” eller ”lite besvärligt”, tummen ner betyder att situationen säkert kan vara diskriminerande eller besvärlig för någon. Ta en liten stund i varje enskilt fall och se om det fanns samstämmiga eller avvikande åsikter i gruppen. När någon visar tummen ner, be om en motivering. Fundera på ur vems perspektiv situationen kan kännas diskriminerande eller obekväm och varför. Inom parentes finns det tips till ledaren om vilka diskriminerande normer påståendet hänför sig till.

Om det är för utmanande för hela gruppen att uttrycka sina åsikter, kan man också komma överens om att deltagarna visar tummen så, att endast ledaren ser deltagarnas åsikter. Då kan diskussionen föras på en något mer allmän nivå.

1. En klubbledare i en klubb: ”Visa det här meddelandet hemma för pappa eller mamma” (kärnfamiljsnorm: det finns två vårdnadshavare i alla familjer och det är mamma och pappa)
2. Meddelande om familjeutflykt i tidningen: ”Anmälan till utflykten görs via nätet. Du kan be om mer information av vår medarbetare per e-post. Du kan ta med en liten matpeng, till exempel 15 €/person” (klassnorm: alla familjer har råd med matpeng, utbildningsnorm: alla familjer har kompetens och färdighet att sköta ärenden elektroniskt)
3. En pastor inleder: ”Bästa systrar och bröder …” (binäritetsnorm: det finns bara två kön, kvinna och man)
4. En ungdomsarbetsledare till en svart finländare född i Finland: ”Kan du ta med musik från din egen kultur till vårt läger på den internationella dagen?” (hudfärgsnorm: endast en vithyad kan vara finländare)
5. En kyrkoherde: ”I höst ordnar vi en motionskampanj där vi tävlar om antalet steg vi tar. Alla med! Det hurtigaste teamet belönas! ” (hälsonorm: alla medlemmar i gemenskapen är fysiskt rörliga och i god form och ingen på jobbet har nedsatt rörelseförmåga)
6. En förtroendevald: ”Att församlingen i allt högre grad består av kvinnor är ett stort problem. Verksamheten lockar inte tillräckligt många män.” (könsnorm)
7. En församlingsmedlem till en kvinnlig hjälpledare vid kyrkkaffet:  ”Har du hittat en pojkvän redan?” (Heteronorm: alla unga är heterosexuella, dvs. intresserade av det motsatta könet)
8. Ledare för bibelstudiegrupp:  ”Det har varit en tung vår på arbetsplatserna på grund av coronaviruset. Tur att vi snart får en välförtjänt semester så att vi alla kan andas ut en stund. ” (Klassnorm: alla är fast anställda och har lagstadgad semester)

Steg 4. Gemensam diskussion

• Vilka tankar väckte situationerna ovan? Tror du att de är sannolika?
• Utgör någon av de nämnda situationerna direkt diskriminering?
• Hurdana minoriteter förblir osynliga i kyrkan? Vad talar man inte om i församlingen?
• Vad kan du själv göra för att alla ska känna sig välkomna i församlingen?

Uppgiften har planerats av Minna Mannert.

Litteratur (på finska, svenska och engelska)