Kyrkans uppdrag är grunden för de olika befattningarna och yrkeskategorierna i kyrkan. Beskrivningarna är avsedda att användas av församlingar, arbetstagare, studerande och utbildande organisationer.
I samarbete med utbildande institutioner och arbetslivet har kärnkompetensbeskrivningar utarbetats för olika kyrkliga yrken. Kyrkostyrelsens plenum har 21.4.2020 godkänt de nya kärnkompetensbeskrivningarna. Biskopsmötet har 18.5.2020 godkänt nya kärnkompetensbeskrivningar för präster.
Kärnkompetensbeskrivningarna baserar sig på den gemensamma kompetensbeskrivningen för kyrkliga yrken, eftersom den gemensamma kompetensen har blivit allt viktigare i takt med att yrkena utvecklas.
I det här skedet har en ny yrkesmässig beskrivning av kärnkompetensen beretts för följande kyrkliga yrken och specialuppgifter:
Utöver de nya beskrivningarna av kärnkompetensen för kyrkliga yrken och specialuppgifter används också den kärnkompetensprofil för missionärer som färdigställdes 2016. Den har färdigställts vid planeringen av specialutbildningen i internationellt arbete (KTEL) 35 sp som förbereder för missionsarbete.
Kärnkompetensbeskrivningarna som separata pdf-filer finns som bilagor att ladda ned i sidans vänstra spalt.
Kyrkostyrelsen godkände den 21 april 2020 en gemensam beskrivning av kärnkompetensen för kyrkans yrken och en beskrivning av kärnkompetensen för tio yrken och specialuppgifter. Beskrivningen av prästernas kärnkompetens godkändes vid biskopsmötet den 18 maj 2020.
Behovet att förnya beskrivningarna av kärnkompetensen baserar sig på att församlingarnas verksamhetsmiljö och kraven i arbetet har förändrats och yrkena breddats. Även synen på kärnkompetens har utvecklats.
Med kärnkompetens avses sådan praktisk tillämpning av kunskaper och färdigheter utifrån vilken man kan identifiera en representant för yrkeskåren eller organisationen. Beskrivningarna är avsedda att användas av församlingar, arbetstagare, studerande och utbildande organisationer.
Utgångspunkten för innehållet i kärnkompetensbeskrivningarna är kyrkans uppdrag, som utgör grunden för kyrkans olika uppgifter och yrken. Kyrkan utför uppdraget på ett helhetsbetonat sätt: genom att möta, kalla och tjäna människor samt föra fram det goda budskapet.
Kärnkompetensen för kyrkliga yrken består av dels den kärnkompetens som är gemensam för alla yrken, dels den kärnkompetens som behövs i respektive yrke. Den gemensamma kärnkompetensen utgörs av fyra områden:
Följande yrken har fått en ny eller uppdaterad beskrivning av kärnkompetensen: tjänsteinnehavare inom diakonin, kantor, barnledare, ledare för missionsarbete och internationellt arbete, ungdomsarbetsledare, skol- och studentarbetare, präst, familjerådgivare, sjukhuspräst, anställda inom omsorgs- och teckenspråksarbetet samt ledare inom småbarnspedagogiken.
Kärnkompetensbeskrivningarna beskriver kompetensen för hela yrkeskåren, inte den individuella kompetensen. Beskrivningarna av kärnkompetensen är därför heltäckande och omfattande.
Beskrivningarna är strategiska verktyg för kompetensledning. Med hjälp av dem kan man gestalta en gemensam kärnkompetens som förenar kyrkans yrken (gemensam kärnkompetensbeskrivning för kyrkans yrken) samt olika kompetensprofiler för yrken inom andligt arbete. I församlingsarbetet används de till exempel på följande sätt:
Utöver i församlingsarbetet är kärnkompetensbeskrivningarna till nytta för dem som studerar med sikte på arbete inom kyrkan, då de under studietiden kan använda beskrivningarna för att bilda sig en helhetsbild av kyrkans yrken. Beskrivningen av kärnkompetensen fungerar också som en spegel för den studerandes egen yrkesmässiga tillväxt och utveckling av yrkesidentiteten. Beskrivningarna har också använts i ordinationsutbildning som stiften ordnat.
Kärnkompetensbeskrivningarna lämpar sig för utveckling av utbildningarna både inom den yrkesinriktade utbildningen och inom kyrkans fortbildning. De har använts i nätverkssamarbete och i det utbildningspolitiska påverkansarbetet för att presentera kyrkans yrken och kunnandet hos kyrkans anställda. I det internationella samarbetet mellan kyrkorna har beskrivningarna använts vid jämförelse av utbildningar och yrken och vid utveckling av samarbetet. De är också till hjälp vid erkännandet av yrkeskvalifikationer inom EU.
Reformprocessen har letts av Kyrkans utbildningscentral. I arbetet har utöver sakkunniga vid Kyrkostyrelsen också deltagit uppföljningsgrupper för utbildningar inom olika branscher samt många företrädare för församlingarna, stiften, de utbildande institutionerna och även för fackföreningarna.