Med hela kyrkans ekonomi avses alla ekonomiska församlingsenheter, Kyrkans centralfond och Kyrkans pensionsfond. Till Kyrkans centralfond hör kyrkomötet, Kyrkostyrelsen och stiften. År 2022 fanns det 256 ekonomiska församlingsenheter, varav 31 var kyrkliga samfälligheter.
Kyrkans verksamhet finansieras i första hand genom kyrkoskatten. Medlemmarna i evangelisk-lutherska kyrkan betalar kyrkoskatt, som baserar sig på medlemmarnas beskattningsbara förvärvsinkomster. Kyrkoskattens belopp beräknas utifrån församlingens inkomstskattesats (kyrkoskattesats). Kyrkofullmäktige i varje församling eller kyrklig samfällighet beslutar årligen om kyrkoskattesatsen. Procenten varierar enligt församling mellan 1,0 och 2,0.
Församlingarna betalar en grundavgift till Kyrkans centralfond samt en lönebaserad pensionsavgift och kyrkoskattebaserad pensionsfondsavgift till Kyrkans pensionsfond. Kyrkans centralfond finansierar Kyrkostyrelsens och stiftens verksamhet. Kyrkans centralfond beviljar enligt kyrkolagen församlingarna understöd i form av komplettering av skatteinkomsterna, understöd enligt prövning och byggnadsunderstöd.
Kyrkans pensionsfond fungerar som pensionsanstalt för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Kyrkans pensionsfond ansvarar för finansieringen av de kyrkligt anställdas pensioner och placeringen av pensionsmedlen. Kyrkomötet fastställer avgifternas storlek.
Kyrkans servicecentral finns i anslutning till Kyrkostyrelsen och dess uppgift är att sköta bokföringen och löneräkningen tillsammans med betalningsrörelsen för församlingsekonomierna, stiften, Kyrkans centralfond och Kyrkans pensionsfond. Kyrkans servicecentrals verksamhet finansieras med serviceavgifter som användarna betalar. Kyrkomötet fastställer avgifternas storlek.
Kyrkan får ersättning för sina samhälleliga uppgifter i form av statlig finansiering. Finansieringen uppgår 2023 till sammanlagt cirka 123 miljoner euro.
En del av finansieringen fördelas direkt till församlingarna på basis av invånarantalet, en del beviljas på basis av ansökningar som understöd för underhåll av byggnader och genom en del finansieras gemensamma uppgifter i anslutning till folkbokföringen. Kyrkomötet beslutar om fördelningsandelarna.
Lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter (begravningsväsendet, folkbokföringen och underhållet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och lösöre) trädde i kraft 1.1.2016. De evangelisk-lutherska församlingarnas ställning som huvudmän för de allmänna begravningsplatserna grundar sig på begravningslagen.
I lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata föreskrivs om kyrkans myndighetsuppgifter i anslutning till befolkningsbokföringen. I kyrkolagen finns bestämmelser om skyddet av kyrkliga byggnader, som syftar till att trygga den kyrkliga byggda kulturmiljön som en del av kulturarvet, värna om dess egenart och särdrag samt främja en kulturellt hållbar vård och användning av den.