Med den statliga finansieringen finansieras församlingarnas lagstadgade samhälleliga uppgifter, dvs. begravningsverksamheten, folkbokföringen samt underhållet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och lösöre. Tjänsterna produceras för alla, även för dem som inte hör till kyrkan, och därför ska de totala kostnaderna för dessa uppgifter täckas enbart med statlig finansiering och avgifter för tjänsterna. Kyrkoskatteinkomsten ska inte användas för att täcka kostnaderna för lagstadgade samhälleliga uppgifter.
Lagen om statlig finansiering till den evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter (430/2015) trädde i kraft i början av 2016. I och med lagen har församlingarnas andel av samfundsskatten ersatts av finansiering ur statens budgetanslag. Det finansieringsbelopp som togs in i lagen och som var bundet till konsumentprisindexet var då 114 miljoner euro. Indexet har dock under lagens giltighetstid upprepade gånger försämrats genom nedskärningar och frysningar. Senast minskade finansieringen med en procentenhet 2024.
Den 22.11.2024 godkände riksdagen regeringens proposition (RP 113/2024 rd) genom vilken lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter ändrades. I och med lagändringen skars finansieringen till Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ned med 19,6 miljoner euro i budgeten för 2025. Nedskärningen avses vara permanent.
Nedskärningen av den statliga finansieringen kommer 2025 att höja särskilt de avgifter som församlingarna tar ut för begravningstjänster.
Den statliga finansieringen redovisas till Kyrkans centralfond (Kyrkostyrelsen), som fördelar en del av beloppet direkt till församlingsekonomierna för ovan nämnda ändamål, medan en del delas ut som understöd till församlingsekonomierna i enlighet med kyrkomötets årliga beslut.
Fördelningsgrunderna för det belopp som direkt delas ut till församlingarna ändras från och med 2025. Syftet med reformen är att finansieringen ska fördelas mera rättvist än tidigare mellan församlingarna och att den fördelningsgrund som används för statsfinansieringen noggrannare än för närvarande ska motsvara kostnaderna för fullgörandet av de lagstadgade skyldigheterna.
Den statliga finansieringen delades fram till 2024 ut enligt fördelningsnyckeln euro/kommunmedlem. Från och med 2027 fastställs viktkoefficienterna för de nya fördelningsgrunderna så att 15 procent av den summa som fördelas till församlingsenheten baserar sig på församlingsenhetens relativa andel enligt kulturarvsindex, 15 procent på det fastställda invånarantalet i församlingsenheten för föregående år, 35 procent på den relativa andelen enligt antalet avlidna på församlingsenhetens område som ett fem års glidande medelvärde och 35 procent på antalet begravda på församlingsenhetens område som ett fem års glidande medelvärde. Åren 2025 och 2026 är övergångsår, då hälften av den andel som fördelas direkt till församlingarna bestäms enligt nuvarande grunden euro/kommunmedlem och hälften enligt den nya fördelningsgrunden. Kommunens folkmängd beräknas på basis av den senast fastställda folkmängden, dvs. situationen 31.12.2023.Kyrkostyrelsen använder år 2025 den statliga finansieringen (ca 105 miljoner euro) i enlighet med kyrkomötets fördelningsbeslut på följande sätt:
För kulturhistoriskt värdefulla byggnader och värdefullt lösöre anvisas ca 8,3 miljoner euro, varav ca 7,9 miljoner euro delas ut till församlingarna i form av understöd för vård av kulturarvet. För utveckling och underhåll av Kirjuri anvisas 2,6 miljoner euro. Det resterande beloppet på cirka 94,2 miljoner euro redovisas direkt till församlingarna.
Tabellerna nedan över fördelningen av den statliga finansieringen till församlingsekonomierna är inte tillgängliganpassade.