Kyrkliga byggnader som församlingarna äger är enligt kyrkolagen kyrkor, begravningskapell, klockstaplar och gravkapell.
Kyrkor enligt kyrkolagen är de kyrkor vars byggbeslut har fastställts i enlighet med den kyrkolagstiftning som gällde när byggnaden uppfördes eller som senare har fastställts som kyrka i en ny församling. En kyrklig lokal som invigs av en biskop blir inte bara för den skull en kyrka enligt kyrkolagen. Mer information om kyrkolagen och kyrkliga byggnader finns i cirkulär 28/2023.
För gudstjänster och andra förrättningar samt för övrigt församlingsliv kan församlingen också ha kapell som inte är kyrkliga byggnader enligt kyrkolagen. Bestämmelser om kapell finns i 3 kap. 54 § i kyrkoordningen.
Kyrkolag om kyrkliga byggnader kap 3, 21–26 § och administrativa föreskrifter kap. 3, 9 §.
Förberedelserna för ett större renoverings- eller ändringsprojekt som rör en kyrka eller ett begravningskapell inleds mest naturligt i församlingen genom att en renoveringskommitté tillsätts. Kommitténs medlemmar kan bestå av både anställda och förtroendevalda.
Kommitténs uppgift är inledningsvis att skriva ner församlingens egna önskemål och målsättningar. Det lönar sig för medlemmarna i kommissionen att bekanta sig med publikationerna Muuttuva kirkkorakennus tänään och Under samma tak. Renoveringskommittén kan också välja eller delta i valet av de experter som behövs.
Omfattningen av och orsaken till ett renoveringsprojekt inverkar i hög grad på hurdana utredningar som behövs till grund för planerna. Huvudprojekteraren den viktigaste experten. I branschövergripande projekt behövs också en byggherre. Renoveringskommittén och huvudprojekteraren utarbetar tillsammans planerna för beslutsfattandet och konkurrensutsättningen av entreprenader.
Om renoveringsåtgärderna gäller en kyrklig byggnad som är skyddad eller äldre än 50 år lönar det sig att kontakta Museiverket redan i början av planeringen. Vi rekommenderar att kommittémedlemmarna bekantar sig med Museiverkets publikation ”Vård och restaurering av kyrkliga byggnader”. Publikationen har sänts till alla finskspråkiga församlingar hösten 2021 och den finns på både finska och svenska på Museiverkets webbplats.
När en skyddad kyrka ska renoveras i stor omfattning måste planeringen basera sig på en byggnadshistorisk utredning. Anvisningar om hur en byggnadshistorisk utredning ska göras finns i Museiverkets publikation ”Talon tarinat – rakennushistorian selvitysopas”. Museiverkets webbplats Korjaustaito, som är en webbplats för byggnadsarvet, varaktig reparation och restaurering, innehåller mycket nyttig information om renovering av värdefulla byggnader.
Om värmesystemet ska repareras eller ändras rekommenderas det att en utredning av förhållandena görs. Med detta avses en uppföljning som gärna får sträcka sig över ett kalenderår, där man mäter temperaturen och den relativa fuktigheten i olika delar av byggnaden. Samtidigt lönar det sig att utreda hur väl byggnadens mantel håller värmen och om det finns eventuella värmeläckage, t.ex. i isoleringen i vindsbjälklaget eller bottenbjälklaget eller i tätningen av dörrar och fönster. En undersökning med värmekamera som utförs vintertid stöder utredningen väl.
Utredningen av förhållandena visar om det finns delar i manteln som kräver reparationer. Sakkunniga kan utreda hur förhållandena inverkar på bevarandet av kyrkokonsten och till och med på kyrkokonstruktionernas hållbarhet. Ramvillkor kan ställas för bevarandet av dem. Det är klokt att följa upp förhållandena också efter åtgärderna.
Inför ett byte av värmesystem är det bra att se på olika värmesystem och jämföra deras fördelar och nackdelar. Användningen av en byggnad kan i hög grad påverka valet av uppvärmningssätt: t.ex. en kyrka kan under uppvärmningsperioden vara i användning nästan hela tiden eller endast en gång varannan vecka.