Hyppää sisältöön

Kodifiering av kyrkolagstiftningen

Kyrkomötet godkände den nya kyrkolagen och de separata lagar som har samband med den samt kyrkoordningen 11.11.2021. En regeringsproposition om detta behandlas av riksdagen. Enligt propositionen ska de föreslagna lagarna träda i kraft den 1 januari 2023. 

Beredning

En övergripande kodifiering av kyrkolagstiftningen har beretts sedan 2005. Riksdagens förvaltningsutskott avbröt våren 2020 behandlingen av det förslag till kyrkolag som kyrkomötet lade fram i maj 2018. I sin skrivelse till Kyrkostyrelsen konstaterade förvaltningsutskottet att förslaget till kyrkolag bör beredas på nytt som en helhet. I kyrkostyrelsens framställning med förslag till kyrkolag (Kyrkostyrelsens framställning 10/2020) föreslogs att det stiftas en ny kyrkolag där det föreskrivs om kyrkans organisation och förvaltning. Bestämmelserna om kyrkans tjänsteinnehavare, kyrkans arbetsmarknadsverk och kyrkans pensionsfond samlas i egna lagar. I kyrkostyrelsens framställning med förslag till revidering av kyrkoordningen (Kyrkostyrelsens framställning 11/2020) föreslogs på motsvarande sätt en ny kyrkoordning som träder i kraft vid samma tidpunkt som den nya kyrkolagen. När den nya kyrkolagen träder i kraft upphävs den nu gällande kyrkolagen, kyrkoordningen och kyrkans valordning. Vid kyrkomötet behandlades förslagen i lagutskottet, som gav sitt betänkande (LaUB 1/2021). Konstitutionsutskottet, biskopsmötet och kyrkans laggranskningsnämnd gav sina utlåtanden till kyrkomötet.

Lagstiftning och kyrkoordning som kyrkomötet föreslår

Kyrkomötet beslutade 11.11.2021 att föreslå för statsrådet att det vidtar åtgärder för att stifta följande lagar:

  1. kyrkolag,
  2. lag om evangelisk-lutherska kyrkans tjänsteinnehavare,
  3. lag om evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk,
  4. lag om ändring av 2 § i lagen om domstolars skyldighet att informera om vissa avgöranden och 
  5. lag om evangelisk-lutherska kyrkans pensionsfond.

Kyrkomötet beslutade dessutom föreslå att statsrådet, när det överlämnar de propositioner som avses i 1–5 punkten till riksdagen, ska återta propositionen RP 19/2019 med förslag till kyrkolag och propositionen RP 93/2019 med förslag till komplettering av regeringens proposition till riksdagen med förslag till kyrkolag (RP 19/2019), vilka är under behandling i riksdagen. Kyrkomötet godkände den nya kyrkoordningen vid samma behandling. Kyrkomötet beslutade 6.5.2022 komplettera förslaget till kyrkolag. Statsrådet lämnade 30.6.2022 en proposition till riksdagen på förslag av kyrkomötet.

De viktigaste ändringarna

I de nya författningarna föreslås att den gällande kyrkolagstiftningen kodifieras. Målet är en logisk struktur och en författningshelhet som är tydlig för användaren.  Till de nya författningarna hänför sig också flera innehållsmässiga ändringar. Bestämmelserna om ändringar i församlingsindelningen ses över, och bestämmelser om förutsättningarna för ändringar i församlingsindelningen och om ordnandet av förvaltningen av delområden i en församling tas in i kyrkolagen. I kyrkolagen föreslås det en ny bestämmelse om församlingsmedlemmarnas möjligheter att delta och påverka, och till stöd för den föreslås det bestämmelser om kommunikation och skyldighet att lämna uppgifter. Inom kyrkans förvaltning slopas underställningsförfarandena på ett övergripande sätt. Det nuvarande underställningsförfarandet som idag används i det kyrkliga byggnadsskyddet för kyrkliga byggnader ska enligt förslaget ersättas med ett tillståndsförfarande. Det administrativa förfarandet för bildande av en kyrklig samfällighet ska i fortsättningen jämställas med förfarandet för ändring av församlingsindelningen. Beslutanderätten när det gäller ändring av församlingsindelningen kvarstår hos kyrkostyrelsen, som också bildar en kyrklig samfällighet genom att godkänna en på lokal nivå eller stiftsnivå upprättad grundstadga för den kyrkliga samfälligheten. De bestämmelser som styr organen i en församling eller kyrklig samfällighet samlas till en enda enhetlig förvaltningsstadga. De nya bestämmelserna möjliggör också elektroniskt beslutsförfarande. Kyrkans arkivfunktion utvecklas genom att mer heltäckande bestämmelser om den nu tas in i kyrkolagen och kyrkoordningen. Avsikten är att kyrkan ska iaktta den allmänna arkivlagstiftningen i tillämpliga delar. Samtidigt ska lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen delvis börja gälla även de kyrkliga myndigheterna.  Dessutom föreslås det att organiseringen av kyrkobokföringen ändras så att församlingarnas gemensamma centralregister i fortsättningen fungerar som personuppgiftsansvariga för kyrkböckerna.

Kyrkoordningen ska precis som för närvarande godkännas av kyrkomötet med stöd av ett bemyndigande i kyrkolagen. I kyrkoordningen föreslås det ingå sådana närmare bestämmelser om kyrkans verksamhet, bekännelse, uppdrag, organisation och förvaltning som hör till kyrkans interna lagstiftningsbehörighet. 

Till den nya lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan överförs i regel de nuvarande bestämmelserna i kyrkolagen som gäller grunderna för tjänsteinnehavarens rättsliga ställning. En del av bestämmelserna gäller också kyrkans arbetstagare i arbetsavtalsförhållande. I lagen föreslås bestämmelser om inledande av ett tjänsteförhållande, arbetsgivarens och tjänsteinnehavarens skyldigheter, förändringar i tjänsteförhållandet, tjänstledigheter, permitteringsförfarande, upphörande av tjänsteförhållandet, avstängning från tjänsteutövning och sökande av ändring. I kyrkolagen kvarstår de bestämmelser som utfärdas genom lag och som är centrala med tanke på behörighetsförhållandena mellan kyrkans organ och kyrkans interna autonomi. Den gällande kyrkolagens bestämmelser om evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk ska enligt förslaget separeras från kyrkolagen och en ny lag stiftas om evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk. Kyrkans arbetsmarknadsverk finns i anslutning till kyrkostyrelsen och bevakar församlingarnas, de kyrkliga samfälligheternas, domkapitlens och kyrkostyrelsens intressen i arbetsmarknadsfrågor. Verket sköter självständigt de uppgifter som det ålagts i lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal och lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans arbetskollektivavtal. I den nya lagen om Kyrkans pensionsfond tas de bestämmelser in som gäller Kyrkans pensionsfond och som för närvarande finns i kyrkolagen, kyrkoordningen och lagen om finansiering av evangelisk-lutherska kyrkans pensionsskydd. I lagen ska det enligt förslaget tas in nya bestämmelser om ägarstyrningsprinciperna, skyldigheten att föra förteckning över förtroendeuppdrag, principerna för agerande vid intressekonflikter samt affärerna inom ledningen och dess närmaste krets. Lagen utökas också med bestämmelser om insiders i Kyrkans pensionsfond samt om det offentliga registret över värdepappersinnehav hos insiders och upprätthållandet av registret.

I reformen har de ändringsbehov som grundlagen och övrig lagstiftning förutsätter beaktats. Reformen innehåller inga ändringar i förhållandet mellan kyrkan och staten. Tidpunkten för ikraftträdandet av den nya lagstiftningen är öppen. Författningarna kan i praktiken träda i kraft tidigast 1.1.2023.

Skeden i behandlingen

Redigerad