Församlingen som resurs för välbefinnande

Tips från församlingar på olika håll i Finland:

• Extra vuxen under rasterna. Observera att en församlingsanställd inte kan vara den egentliga rastövervakaren och alltså inte ersätta en lärare.
• Rastcafé. Församlingens anställda har kommit med kaffetermosar och kex och fått värdefulla pratstunder med elever och studerande. Speciellt abi- café är uppskattat då abiturienterna ofta hellre talar om framtidsplaner och stress med någon vuxen “utifrån”.
• Aktiviteter:
• Uppgifter som ger poäng klassvis samlas hela året och sen pris.
• Cirkusredskap med, helst under uteraster.
• Brädspel, Uno
• Bingo, får rulla fram en nummer, får fråga eller uppgift
• Hur syns det att det är kyrkan? Flagga, collage.

Tips från församlingar på olika håll i Finland:

• Bjudit in ettorna till församlingens lägergård i början av terminen. Församlingens anställda har ordnat program och lärarna har haft möjlighet att följa med gruppens dynamik. Församlingen har betalat bussen till lägergården.
• Femmorna har cyklat till lägergården där de haft program med barn- och ungdomsarbetsledarna och grillat korv. Lärarna har varit med men inte haft ansvar för programmet.

Bra att tänka på då skolans elever/studerande och personal drabbas direkt eller indirekt av sorg eller kris:

• Alla reagerar på olika sätt: En del behöver samtala och gå igenom händelserna och då kan musik, sånger, dikter och böcker vara bra hjälpmedel för att bearbeta och uttrycka sorg. Andra vill inte vill prata och kanske upplever rutiner och skolvardagen som ett sätt att handskas med sorg eller “ta paus från” sorgen. Ibland är det därför bättre att tillsammans göra något trevligt än att tala om sorgen.
• Minnestund/ Tyst minut: En lärare eller hela skolan tillsammans kan hålla en tyst minut då man kommer ihåg den som dött. Då är det bra att kort informera om vad som hänt (så att alla vet), läsa en text, spela ett musikstycke, tända ett ljus.
• Minnesplats: När en sorg bearbetas är det bra med en tydlig plats. Då kan ett minnesbord vara ett alternativ för ett gemensamt sörjande. (Ifall eleven har en plats, kan den uppmärksammas). På bordet kan en vit duk med ljus, blommor och ett fotografi placeras. En bok/häfte och penna där den som vill kan skriva till den som omkommit eller minnen till anhöriga kan också finnas på bordet.
• Flagga på halvstång: Flaggning på halvstång för att hedra den omkomna är också ett fint sätt att ihågkomma en död människa. En kort minnestund kan ordnas vid flaggstången.
• Delta i begravning: Ifall de anhöriga önskar det kan någon från skolans personal och eventuellt också elever/studerande delta i begravningen. Då är det bra att i förväg tala både med de anhöriga och med de barn och unga som vill delta.
•  Ge sorgen tid: När det gått en tid kan man bearbeta sorgen genom ett besök på begravningsplatsen. Ett annat sätt att ge eleverna möjlighet att minnas den/de som dött är att samlas i skolan eller på begravningsplatsen på Alla helgons dag. Då kan eleverna få uttrycka sina känslor och tankar kring saknad och död och komma ihåg de vänner och släktingar som dött.

Församlingens anställda ställer upp vid sorg och kris

Bord vid en minnesstund i en skola (foto: Monika Lindvik)

Då skolans elever/studerande och personal drabbats av sorg kan församlingens anställda hjälpa till genom att finnas till hands. Församlingen kan också hjälpa till med samlingar där man berättar vad som hänt. Vid dödsfall är det vanligt att hålla en minnesstund då man tänder ljus, läser en text och tänker på den som dött. I Vasa svenska församling har man en väska färdigt packad för de situationer då man behövs i skolan.

Sorgeväska (foto: Monika Lindvik)

Det är också bra att i skolorna ha en sorgelåda/ett sorgeskåp där allt det man behöver för att hålla en samling finns så som ett ljus, en vit duk, en text. Församlingen och skolan kan tillsammans förbereda lådan och samtidigt diskutera hur man gör ifall skolan drabbas av sorg.

Sorgelåda (foto: Monika Lindvik)

Läs mera om Barn och sorg på evl.fi där de här artiklarna finns:

• Barns sätt att bearbeta sorg
• Att tala om döden med barn
• Ska barnen vara med på begravningen?

Krisplan

I varje skola ska det finnas en Krisplan. I den är det bra att det också finns kontaktuppgifter till församlingen. Den som från församlingen kommer till skolan kan kolla att församlingens kontaktuppgifter är korrekta.

I Elev- och studerandevårdslagen görs delas elev- och studerandevården upp i två delar: Å ena sidan preventiv elev- och studerandevård som riktar sig till grupper och å andra sidan individuell elev- och studerandevård.

Den primära elev- och studerandevården är preventiv och riktar sig till grupper. I det här arbetet kan församlingen vara en resurs genom att ordna gemenskapsskapande program där barnen och ungdomarna får öva sig på socioemotionella färdigheter. En församlingsanställd kan också vara med i skolans elev-eller studerandevårdsgrupp då man talar om en hel grupp eller då man talar om en individ som gett den lov till att den församlingsanställda får vara med.

Den individuella elev- och studerandevården sköts av skolhälsovård, studerandevård, psykologtjänster, kuratorer. Det är fråga om ett mångprofessionellt team av sakkunniga. Barnet/ Ungdomen har rätt att säga om det är någon hen vill eller inte vill att ska vara med på möten. Om barnet/ungdomen eller hens vårdnadshavare önskar kan en församlingsanställd vara med. Andligt stöd kan ges barnet/ den studerande endast om hen ber om det.

• “Fritis” efter skolan (enbart församlingen eller med kommunen) – info till hemmen att samarbete med församlingen
• Klubbar efter skolan i församlingens utrymmen
• Öppet hus från 9-14 under skolloven (behöver inte anmäla sig eller binda sig för hela veckan); aktivitet, lunch
• Barn- eller ungdomskör/ band som över i skolan men leds av en församlingsanställd.