Församlingens uppgifter

Samarbetet mellan församlingarna och utbildningsinrättningarna

För att praktiken eller lärandet i arbetslivet ska vara framgångsrikt måste utbildningsinrättningarna och församlingarna förbinda sig till samarbete och se till att informationsgången är smidig. Utbildningsinrättningarna har olika praxis när det gäller praktik eller lärande i arbetslivet.

  • Oftast kontaktar den studerande själv församlingen och frågar om en praktikplats eller en plats för lärande i arbetslivet. Därefter godkänner utbildningsinrättningen platsen. I vissa situationer kan också utbildningsinrättningen fråga om en praktikplats eller plats för lärande i arbetslivet till en studerande. Ett undantag från detta är praktik för teologie magisterexamen vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet, som samordnas av universitetet.
  • Utbildningsinrättningen ingår avtal om praktik eller lärande i arbetslivet med både församlingen och den studerande.
  • Antalet perioder som genomförs i församlingarna och periodernas omfattning varierar beroende på examen.
  • Den studerandes tidigare kunnande kan påverka periodens längd.
  • Perioderna kan genomföras när som helst under året.
  • Studerandena kan avlägga sin första examen, komplettera en tidigare examen eller vara vuxenstuderande som byter bransch.

Församlingens ansvar under praktikperioden eller lärandet i arbetslivet

Församlingen ska säkerställa att den studerande har en trygg och högklassig lärmiljö. Det här förutsätter att

  • församlingen har en handledare
    • som har tillräckligt med tid för att handleda
    • som sätter sig in i den studerandes mål och
    • som är intresserad av att handleda.
  • I regel ska handledaren ha en examen som ger behörighet för den tjänst eller befattning som den studerandes praktik eller lärande i arbetslivet hänför sig till. Om handledaren har en annan utbildningsbakgrund än den studerande ska församlingen se till att den studerande under perioden har möjlighet att också diskutera eller arbeta tillsammans med en anställd som har utbildning inom området i fråga.
  • Hela arbetsgemenskapen deltar i handledningen av den studerande.
  • Församlingen ska erbjuda den studerande sådana lärandesituationer i arbetslivet som motsvarar både målen i examen och studerandens individuella mål.
  • Arbetarskyddet (se nedan) och introduktionen ska tillgodoses.
  • Introduktionen omfattar bland annat kännedom om församlingens jämställdhets- och likabehandlingsplan eller de verksamhetsprinciper som hänför sig till dem samt verksamhetsprinciperna för främjande av gott uppförande och förebyggande av osakligt bemötande.
  • Församlingens förvaltning och ledning stöder skapandet av god praxis för praktik och lärande i arbetslivet.
  • Församlingen förbinder sig att samarbeta med utbildningsinrättningen.

Med tanke på karaktären hos praktiken och lärandet i arbetslivet ersätter en studerande som avlägger en period i församlingen inte församlingens ordinarie personal. Efter praktiken eller lärandet i arbetslivet kan församlingarna dock anställa studerandena till exempel som sommararbetare och vikarier.

Mer information med tanke på församlingens ansvar

Beslutsfattande

Församlingen beslutar om att ta emot en studerande för praktik eller lärande i arbetslivet samt utser en handledare för den studerande.

Information

Hela arbetsplatsen underrättas om beslutet. De anställda i församlingen ska vara medvetna om karaktären hos praktiken eller lärandet i arbetslivet. Under perioden ska den studerande inte bara tillämpa och öva det han eller hon har lärt sig, utan framför allt lära sig nya saker. Perioden i församlingen ger möjlighet att lära sig det kunnande som hör till församlingens grundläggande arbete.

Träffa den studerande

I församlingen avsätts tid för ett möte där man tillsammans med den studerande går igenom hans eller hennes egna mål för perioden. Utifrån detta utarbetar handledaren en preliminär plan. Man kan också träffas och samtala via nätet eller per telefon.

Förberedelse

Om praktiken eller lärandet i arbetslivet genomförs inom andligt arbete begär församlingen före praktikperioden eller lärandet i arbetslivet med personuppgiftsblanketten information av den studerande bland annat om medlemskap i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Om utbildningsinrättningen undantagsvis granskar dessa uppgifter, avtalas detta separat med församlingen.

Före praktikperioden eller lärandet i arbetslivet i församlingen undertecknar den studerande förbindelsen om tystnadsplikt och sekretess.

Planering

I församlingen planeras

  • hur den studerande ska tas emot och tidtabellen för detta
  • handledarens arbetsresurs och användningen av den under praktiken eller lärandet i arbetslivet
  • samordning av praktikperioder eller perioder av lärande i arbetslivet som pågår samtidigt
  • introduktionen av handledaren, arbetsgemenskapen, chefen och kyrkoherden
  • introduktion av arbetsplatsens och arbetsenhetens praxis (t.ex. nycklar, lösenord osv.)
  • introduktion i arbetarskyddet och försäkringar (se nedan)
  • introduktion av dokumentet Trygg församling samt av församlingens egna säkerhetsdokument, samt
  • säkerställande av att handledaren och dennes chef känner till de s.k. SORA-författningarna (se närmare nedan) för att säkerställa säkerheten för dem som deltar i församlingens verksamhet under perioden.

Mottagande

Handledaren är på plats för att ta emot den studerande och tillräckligt med tid har reserverats för det första mötet. Introduktionen inleds och den studerande bekantar sig med arbetsplatsen och lokalerna. Faserna och processen för praktiken eller lärandet i arbetslivet planeras tillsammans med den studerande.

Under perioden

Församlingen ansvarar för att arbetsuppgifterna är tillräckligt utmanande, överensstämmer med målen för examen och hör till yrket. Särskilt för vuxenstuderande eller studerande som byter bransch är det viktigt att man kan lära sig nya saker för att motivationen ska hållas uppe.

Lärandet under perioden förutsätter stöd och uppmuntran av handledaren och andra församlingsanställda samt bedömning och respons. På så sätt kan den studerande lära sig av sitt arbete. Därför är det viktigt att redan i början av perioden boka in tider för diskussion mellan den studerande och handledaren samt andra anställda.

Den studerande informeras om möjligheten att delta i de dagar som stiften ordnar för dem som studerar för kyrkliga yrken (KiTOS).

När perioden avslutas

Församlingen ger respons till högskolan eller utbildningsanordnaren om arrangemangen för praktiken eller lärandet i arbetslivet, utvecklingsbehoven samt om hur samarbetet fungerar. Det är viktigt att församlingen ger respons för att praktikverksamheten eller lärandet i arbetslivet ska kunna utvecklas.

Studerande har rätt till en trygg studiemiljö under praktiken eller lärandet i arbetslivet. Innan perioden inleds ska arbetsgivaren ge den studerande god introduktion i alla centrala frågor om arbetarskyddet som gäller den studerandes arbetsuppgifter.

Arbetsgivaren ansvarar för den studerandes arbetarskydd under praktiken eller inlärningen i arbetslivet (arbetarskyddslagen 738/2002, 4 §). Utbildningsinrättningen ska meddela arbetsgivaren om ovan nämnda arbetarskyddsansvar.

Försäkringar

Utbildningsinrättningen är försäkringsskyldig i fråga om oavlönade praktikperioder och perioder för lärande i arbetslivet. När det gäller avlönade praktikperioder och lärande i arbetslivet är arbetsgivaren försäkringsskyldig.

En förutsättning för att ersättning ska betalas ut för en skada eller sjukdom som uppkommit under praktiken eller lärandet i arbetslivet är att skadefallet har inträffat på den arbetsplats där praktiken eller lärandet i arbetslivet genomförs. Ersättning betalas även för skadefall som har inträffat vid direkt förflyttning från praktik- eller arbetsplatsen till hemmet/utbildningsinrättningen eller vice versa. Arbetsgivaren klargör försäkringsskyddets innehåll för den studerande.

Under praktiken eller lärandet i arbetslivet tillämpas lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete (460/2015).

Den så kallade SORA-lagstiftningen (lösningar vid olämplighet) syftar till att förbättra säkerheten i arbetslivet och studiemiljön. Lagstiftningen gäller antagning till studier samt indragning och återställande av studierätten. SORA-lagstiftningen gäller både yrkesutbildning och högskoleutbildning.

Den studerandes handledare, kyrkoherden eller någon annan chef ska kontakta utbildningsinrättningen om det sker sådana förändringar i den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga som inverkar på förmågan att klara av arbetet samt på patienternas, kundernas, trafikens eller minderårigas säkerhet.

Trots sekretessbestämmelserna har informationsinnehavaren rätt att lämna ut sådana upplysningar om den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga samt sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av uppgifterna

  • till dem som ansvarar för praktik, för att garantera säkerheten för de studerande samt personalen och kunderna på praktikplatsen (yrkeshögskolelagen 932/2014, 65 §; universitetslagen 954/2011, 90 a §),
  • till dem som ansvarar för utbildning som ordnas på en arbetsplats, för att säkerheten för de studerande och för personalen och kunderna på arbetsplatsen ska kunna garanteras (Lagen om yrkesutbildning 531/2017,109 §),

SORA-lagstiftningen ger högskolan och utbildningsanordnaren möjligheten att återkalla den studerandes studierätt, när det i utbildningen eller i yrkesutövningen ingår krav som gäller säkerheten för minderåriga, patient- eller kundsäkerheten eller trafiksäkerheten. Dessutom innehåller SORA-lagstiftningen bestämmelser om narkotikatest (Yrkeshögskolelagen 932/2014, 31–36 §; Lagen om yrkesutbildning 53/2017 80–84 §; Universitetslagen 558/2009, 41a–43d §).

SORA-lagstiftningen tillämpas på följande examina som leder till kyrkliga tjänster och befattningar

  • Yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området
    • samhällspedagog (YH), ungdomsarbetsledare
    • statsrådets förordning 1035/2011
  • Yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdsbranschen
    • sjukskötare (YH), diakonissa
    • socionom (YH), diakon
    • socionom (YH), ungdomsarbetsledare
    • socionom (YH), ledare inom småbarnspedagogik
    • statsrådets förordning 1035/2011
  • Grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning, kompetensområdet för småbarnspedagogik och familjeverksamhet
    • barnledare
    • statsrådets förordning om yrkesutbildning 673/2017, 20 §

Straffregisterutdrag

Om de praktiska arbetsuppgifter som hänför sig till utbildningen på arbetsplatsen eller i någon annan lärmiljö i väsentlig grad förutsätter arbete med minderåriga, ska utbildningsanordnaren eller högskolan innan de praktiska uppgifterna inleds försäkra sig om att den studerande inte har sådan brottslig bakgrund som anges i SORA-lagstiftningen. Punkterna i strafflagen gäller brott mot barn, sexualbrott, våldsbrott, frihetsbrott och narkotikabrott.

För kontroll av brottslig bakgrund uppvisar den studerande ett straffregisterutdrag. En studerande som vägrar att visa upp ett straffregisterutdrag kan fråntas rätten att studera till dess att han eller hon visar upp ett straffregisterutdrag.

Om de praktiska uppgifter som hänför sig till utbildningen på arbetsplatsen eller i någon annan lärmiljö väsentligt förutsätter arbete med minderåriga, kan utbildningsanordnaren eller högskolan återkalla den studerandes studierätt, om

  • detta behövs för att skydda minderåriga och
  • den studerande har dömts till straff för brott mot barn, sexualbrott, våldsbrott, brott mot frihet eller narkotikabrott.

Narkotikatest

Utbildningsanordnaren eller högskolan kan ålägga den studerande att visa upp ett intyg över narkotikatest, om det finns grundad anledning att misstänka

  • att den studerande är narkotikapåverkad vid utförande av praktiska uppgifter som hör till utbildningen på arbetsplatsen eller i någon annan lärmiljö eller
  • att den studerande är narkotikaberoende.

Dessutom förutsätts att testet är nödvändigt för att utreda den studerandes funktionsförmåga och att den studerande arbetar i sådana uppgifter som förutsätter särskild noggrannhet, pålitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och där den studerandes handlande under narkotikapåverkan eller narkotikaberoende

  • allvarligt äventyrar den studerandes eller någon annans liv eller hälsa, eller
  • allvarligt äventyrar säkerheten i trafiken, eller
  • allvarligt äventyrar skyddet eller integriteten i fråga om uppgifter som skyddas av sekretessbestämmelserna, eller
  • avsevärt ökar risken för olaglig handel av sådan narkotika som avses i narkotikalagen och som utbildningsanordnaren eller högskolan, arbetsgivaren eller tillhandahållaren av utbildningsavtalsarbetsplatsen innehar.

Vid misstanke om droganvändning under praktiken eller lärandet i arbetslivet ska arbetsgivaren först kontakta den lärare som ansvarar för perioden.  Arbetsgivaren och läraren granskar tillsammans om förutsättningarna för intyg över narkotikatest uppfylls.

Ett intyg över narkotikatest utfärdas av en yrkesutbildad och legitimerad person inom hälso- och sjukvården som utbildningsanordnaren eller högskolan anvisar. Av intyget ska det framgå att den studerande har genomgått ett test för att utreda användningen av narkotika som avses i narkotikalagen. Intyget ska dessutom innehålla en utifrån testet gjord utredning om den studerande har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att hans eller hennes funktionsförmåga har försämrats. Intyget ska visas upp inom en skälig tid som utbildningsanordnaren eller högskolan bestämmer.

Vårdnadshavaren till en minderårig studerande ska informeras om att det krävs ett intyg över narkotikatest. Utbildningsanordnaren eller högskolan svarar för kostnaderna för intyg över narkotikatest.

Tillbaka till toppen