Novembertiden

Utrymmet är dunkelt och om det är möjligt, försök att skapa en atmosfär av stjärnhimmel. Under en stjärnhimmel känner vi oss ofta små och det stimulerar oss att fundera över stora existentiella frågor. I rummet kan det spelas “rymdmusik”.

Vi välkomnar människor och ger dem information om samtalskyrkan vid dörren. Papperet bör till exempel innehålla reglerna för respektfull diskussion.

Barnen kan göra stjärnprydnader.

Längst bak i kyrkan kan det finnas en dryck eller ett mellanmål att ta med sig till kyrkbänken. (smoothie/smörgås m.m.)

Ordna en samtalskyrka med ungdomar (t.ex. Dialogpaus eller en paneldiskussion). Låt ungdomarna vara med och bestämma vilka som bjuds in till diskussionen och vad de vill ställa för frågor. Det är bra om ungdomar är representerade i diskussionen. Innan diskussionen går man igenom reglerna för en respektfull diskussion.

Som uppvärmning kan små grupper spela ett spel, där varje person kommer med tre påståenden om sina egna handlingar, varav två är sanna och ett är falskt. Frågor ställs för att ta reda på vilket av påståendena som är falskt.

Församlingen kan också få frågor om sina åsikter, till exempel med hjälp mentimeter.

I slutet av diskussionen kan de insikter som framkommit sättas upp som stjärnor på väggen och läsas upp.

Eftersom det är bra att ge tid för själva diskussionen hålls de andra delarna i mässan korta. Det är till exempel en bra att flytta syndabekännelsen efter samtalet (predikan).

Sångerna som ingår behandlar teman som tro och tvivel.

Temat får oss att undra över Gud och att reflektera över ämnen kring tro och otro. Diskussionen kan ta upp frågor som t.ex.

– Vad är det för saker som får dig att tro på Gud? Vad är det för saker som får dig att tvivla?
– Varför tror vissa människor, medan andra inte gör det?
– Vilken typ av Gud känns det bra att tro på? Vilken typ av Gud är det svårt att tro på?
– Vad är det du värdesätter med kristendomen och vad är det du inte värdesätter?
– Vad tror du är kristendomens roll och betydelse i vår tid?
– Vilken typ av kyrka (församling) tycker du är trovärdig?

Människans upplevelse inför Gud kan jämföras med den upplevelse man har när man tittar på stjärnhimlen. Stjärnorna är så långt borta och så olika att det mänskliga sinnet inte kan förstå dem. Konstellationer är verktyg som det mänskliga sinnet har ritat för att hjälpa oss att uppfatta denna storhet. Precis som Gud är oändlig kan människans sinne inte förstå Gud och hans storhet. Bibeln är, precis som stjärnbilderna, ett verktyg för oss att tala om Gud.

På kyrkkaffet kan en fri diskussion om det som människor började tänka eller vilka insikter man fick av diskussionen.

Stjärnprydnaderna får tas hem.

Be människor ta med sig en vän till kyrkan.
I kyrkan kan man bekanta sig med föremål, bilder, berättelser, ljud och dofter från församlingens missionsprojekt.

På ett stort kort/papper eller en digital plattform ges möjlighet att skriva eller rita önskningar eller hälsningar till de som arbetar som missionärer på den plats vi bekantar oss med. Det går också bra att bifoga foton eller berättelser.

Vi leker ”Sista paret ut ”-leken.
Står i en rad med par. Ett är udda och ropar längst fram i kön ”Sista paret ut!” Paret längst bak i kön börjar båda springa från olika sidor av kön och försöker hinna ikapp innan den som ropar fångar någon av dem. Den som är sist ut är nästa som ropar och paret flyttas fram till första ledet i kön.

Vi hittar på olika hypotetiska situationer/problem och i par funderar vi på vilket beteende Jesus skulle vägleda oss till i den aktuella situationen

Jesus skickar sina lärjungar i par för att berätta om Jesus och för att göra som Jesus skulle ha gjort, till andra människors bästa. Vad skulle Jesus göra? (What would Jesus do?) är en fråga som hjälper oss att fundera på hur vi ska göra i olika situationer. Vi behöver också varandra för att våga vara frimodiga kristna. Det är ofta mer bekvämt att göra saker med en vän än ensam. Då kan man också våga mer.

Jesus skickade ut lärjungarna två och två. Berätta för ett par om en gång när du provade något nytt med någon annan – eller när du hade en annan idé eller ett annat sätt att göra saker på. Hur lyckades du?

Vi behöver varandra för att våga vara djärva kristna.

Var träffar du vänner som tror på Gud?

Vilket uppdrag skickar Jesus ut dig på?

Låt oss göra ett ordmoln: hur Gud rustar oss för det han sänder oss att göra. Ordmolnet kan kompletteras då man vill.

Dela ut några uppgiftskort. Korten innehåller olika idéer om hur du som familj eller person kan agera som en ambassadör för Jesus nästa vecka. Vad skulle du kunna göra som Jesus skulle göra?

På kyrkkaffet får man bekanta sig med missionfältets föremål. Se mer information.

Föremål från missionsfält: Miniutställning – Finska Missionssällskapet
Virtuaalilasit: Lähde virtuaalimatkalle Afrikkaan – Suomen Lähetysseura
Virtuaalipelit: Tansania 360 -virtuaalipeli – Suomen Lähetysseura ja Kolumbia 360 -virtuaalipeli – Suomen Lähetysseura

Musiken som spelas är hoppfull och ljus.
En person från trakten, som spelar harpa inbjuds att framföra musiken. Eller något annat instrument.

I kyrksalen finns gamla foton (från 50-100 år sedan) av människor i olika situationer och miljöer.

Skriv eller rita ett brev till nära och kära som redan har åkt hem till himlen. Vilken typ av hälsning vill du skicka, vad vill du säga eller berätta? Vad vill du be om?

Det finns också färgpennor och målarbilder som barn och vuxna kan färglägga, t.ex. i sina favoritfärger, för att minnas en nära anhörig som har dött.

I kyrkan finns altare i olika färger, med olika landskap eller årstider, där du kan tända ett eget ljus till minne av din närstående. Det finns utrymme för att minnas inte bara dem som har dött under det senaste året utan också dem som har dött tidigare.

Livet är en gåva. Även om livet på jorden tar slut finns det mycket kvar. Låt oss fundera på vad som kan finnas kvar.

Minnet och minnena är viktiga. Vi är invävda i en kedja av familj, vänner och bekanta. Förbindelsen fortsätter även efter döden. Att tända ett ljus på graven eller hemma är ett sätt att minnas.

Frågor som väcker undran:
– Hur kan man se nära och kära i himlen som redan har dött?
– Hur känner jag igen mormor i himlen? Kommer mormor att se likadan ut i himlen som hon gjorde när hon var gammal, eller kommer jag att känna igen henne på hennes beteende eller hennes tal?
– Vilka saker finns redan på jorden från himlen?
– Hur kan jag ta med mig en bit av himlen till jorden?

Uppmuntra människor att ta fram foton av sina nära och kära hemma och tända ett ljus eller bygga en snölykta till deras minne.

Tillsammans minns vi våra döda nära och kära: vilka ögonblick, yttranden, seder eller platser minns vi av de döda? Vad är jag tacksam för? Vad lärde jag mig av personen? Vad saknar jag? Vilket minne får mig att skratta eller le?

I förväg eller före mässan kan man göra en egen kyrka: hur ser den ut, vilka färger har den, vad händer där? Material av mjölkkartonger, annan kartong och återvunnet material. passar som material.

Förutom de redan byggda kyrkorna kan man se t.ex. lego eller byggklossar i trä som är redo att ”öppnas” för lek, inte i en låda utan t.ex. på en matta.

I kyrkorummet finns det möjlighet att bygga sin egen kyrka med lego eller byggklossar. När vi bygger tänker vi på vad församlingens grund är och vad den bygger på. Vad är centralt för församlingen? Försök att se till att de saker återspeglas i bygget.

Titta på Story of Martin Luther Playmobilversion (Svensk text): The story of Martin Luther (Playmobil Animation) – YouTube

Vad är centralt och viktigt i kyrkan och församlingen?
Hur och i vilken riktning vill du reformera kyrkan och din egen församling?
Hur skulle din drömkyrka se ut? Vad finns det från den med i den kyrka/församling du befinner dig i nu? Vad skulle vara annorlunda?

Reformarbetet kan fortsätta i hemmet: hur skulle du förnya ditt kristna liv i hemmet?

Uppmuntra människor att föra in i kyrkan de element som de skulle vilja se i en drömkyrka. Du kan samla in önskemålen i en feedbacklåda.

Varje kyrkobesökare får en bokstav av orden FÖRLÅT och KÄRLEK. Då man kommer in i kyrkan kan bokstäver placeras på en bricka.

På en vägg kan det stå med stora bokstäver  FÖRLÅT och på en annan KÄRLEK.

Eller från dagens bön:
Vi ber dig: Öppna nya möjligheter för oss,
så att vi lär oss att älska varandra
så som du älskar oss,
att förlåta varandra
så som du förlåter oss.

I början av gudstjänsten hälsar vi på varandra på olika sätt.

Man får leka med bokstäverna: Vilka ord kan man göra med dem? På papper som finns framme får deltagarna skriva orden. Tillsammans går vi igenom vilka ord det blev.
På papperslappar får man skriva vad man idag vill be om förlåtelse för. Om lappen får användas i syndabekännelsen kan den sättas i korg som är märkt att den läses upp senare. Undersök dagens text med hjälp av still-bilder. Gör två olika slag av still-bilder som berättar om textens början och slut. Vad hände i texten? Arbetssättet passar bra för Årgång 1 första läsning eller evangelietexten.

Önska frid med en armbågshälsning eller High five!

Josefs berättelse kan användas som underlag för en predikan. De svartsjuka bröderna sålde Josef som slav, men i slutändan kunde de inte överleva hungersnöden utan hans hjälp. Förlåtelsen vann.

Förlåtelse är svårt. Hur kan du som förälder eller professionell lära ut det till barn och ungdomar? Ibland ser vuxna bara en del av en situation mellan barn eller ungdomar, och inte nödvändigtvis helheten. Då kan det vara svårt att bedöma vem som har gjort rätt och vem som har gjort fel, eller vem som ska be om ursäkt. Rättfärdigar till exempel försvaret av den svage att man slår mobbaren? Är du hårdare mot dig själv eller mot andra? Hur kan du behandla dig själv och andra varsamt och dela det goda?

Förlåtelse betyder inte att man accepterar ondska. Du behöver inte acceptera ondskan, men du måste sätta gränser för den. Tillsammans med dina närmaste, t.ex. i familjen, kan du lära dig att be om ursäkt, att förlåta och vad du kan göra för att det ska bli bättre nästa gång. Ofta är detta inte lätt – vare sig för vuxna eller barn. Förlåtelse är viktigt eftersom det hjälper till att hålla hjärtat fritt från bitterhet. Ingen av oss gör alltid det rätta. Alla behöver be om förlåtelse till andra människor eller till Gud ibland.

Kärlek och förlåtelse hör ihop. Kärlek till andra, till Gud och till mig själv hjälper mig att förlåta. Jag ber: Förlåt mig. Gud, som är kärlek, förlåter.

Finns det samma regler för alla? Syskon, i klassen, arbetsplatsen, hobbyn.

I vilka situationer hemma måste du ofta be om förlåtelse? Finns det några gemensamma faktorer i dessa situationer? Vem i familjen tycker att det är svårt att be om förlåtelse och vem gör det ?

På vilka sätt kan ni be om förlåtelse hemma? Hur kan man visa kärlek efter ett gräl och försoning?

Kan ni komma överens om ett konkret sätt att be om förlåtelse och säga förlåt, t.ex. att ge en kram eller high five?

I kyrksalen finns bilder på hur tron uttrycks i olika situationer. Till exempel en fotbollsspelare som gör korstecknet, en kyrka som en del av en stadsbild på ett vykort, ett smycke med ett kors på en människas hals, ett kors ritat på en brödlimpa. Även bilder utan traditionell kristen symbolik, där människor gör gott mot varandra och mot världen. Alla bilderna förenas av tron och det handlande som följer med den i den här världen.

Det kan också finnas bilder av maktuttryck i samhället:lagbok, riksdagshus, ordförande klubba etc.

Bjud in medlemmar i ungdomsrådet eller elevrådet att förbereda mässan. De kan spela World Trade Game eller fundera på vad de skulle vilja göra i samhället, i skolan eller i församlingen, till och med i en gudstjänst, och vad som kan göras åt de frågor som ungdomarna tar upp. Ungdomarnas idéer tas upp i olika delar av mässan, t.ex. i inledningen, predikan eller förbönen, och deras önskemål om förändring genomförs i mässan där det är möjligt.

Ta ställning till förhållandet mellan att leva som kristen och ”den här världen” fenomen genom att använda gröna, gula och röda kort eller genom att flytta till ”ja eller nej”-området i utrymmet. Möjliga påståenden är bland annat: att vara kristen kan vara…

– delta i Elokapina demonstration som stänger trafiken.
– vara en investerare / vilja vara rik.
– köra med bil till gymmet.
– åka flyg på semestern.
– yoga som hobby.
– delta i partipolitiken.
– gå på krog.

Hur är det att leva som kristen i dagens samhälle? Hur avspeglas detta i våra val, värderingar, tal och handlingar? Alla har en roll att spela i hur det goda växer i världen. Det är viktigt att ha olika exempel på den typ av liv och inflytande som kristendomen kan kalla oss till. Det finns andra sätt att göra gott än i församlingen eller genom att hjälpa andra.

Fundera tillsammans med ungdomarna på vad de skulle vilja göra i samhället, i skolan eller i församlingen och vad de skulle kunna göra åt det. Att göra skillnad innebär också alla de val vi gör i vår vardag, där vi kan välja att agera av kärlek till våra medmänniskor.

Bjud in kristna i olika åldrar och från olika samhällsskikt att komma till mässan för att diskutera hur deras tro syns eller påverkar deras liv. Alternativt kan man för ungdomarna presentera exempel från Finland och världen på hur kristendomen motiverar dem att handla för andras bästa eller för det allmänna bästa.

Erbjud möjligheter att arbeta som volontär inom områden som diakoni (t.ex. att möta äldre), fostran (t.ex. en klubb eller ett läger) eller gudstjänst. Det är också viktigt att erbjuda enstaka möjligheter att hjälpa till på ett sätt som inte kräver ett långsiktigt engagemang. Ungdomar kommer också att informeras om socialt relevanta påverkansnätverk som de kan gå med i, t.ex. Changemaker.

Bjud in talarna på mässan för att fortsätta diskussionen med ungdomarna.

Changemaker

I rummet finns en kista som är låst med ett hänglås. I en skål finns olika nycklar, men bara en av dem passar till låset. Varje person får bara prova en nyckel. Inuti kistan finns ett litet pris till den som gissar rätt nyckel och texten ”Var inte rädd. Jag är den förste och den siste, den evigt levande. Jag var död, men nu lever jag, jag lever för evigt och alltid. Jag har dödens och helvetets nycklar.” Upp. 1:17-18

Kyrkdörren kan dekoreras med en vackert utformad bibeltext från Uppenbarelseboken 3:20 på dörren för att stimulera tankar om dagens tema.

Föreställ er hur det är i den himmelske Faderns rum som beskrivs i Bibeln (Joh 14:2).

Dela med er av idéer eller rita och måla bilder av dem.

Jesus öppnade dörren mellan denna värld och evigheten. Jesus själv är den dörren och tron på Jesus är nyckeln till den dörren. Genom sitt liv och sin död gav Jesus oss nyckeln till dörren till det eviga livet. Kristendom är tro på Jesu uppståndelse. Att tro på Jesu uppståndelse är nyckeln till evigt liv.

Samtala om hur det är i himlen. Vilka beskrivningar ger Bibeln oss? Var finns himlen? Vad förblir ett mysterium?

Nyckelsymboliken kan också användas för att illustrera och förklara gudstjänstens olika delar. Andliga sånger, syndabekännelse, bön, Bibelns ord och nattvarden är nycklar som öppnar människans hjärta för Guds närvaro.

Gör nyckelringar som anknyter till dagens tema som man kan ta med dig hem. Det går att t.ex. använda lim eller små färdiga träskivor där man klipper ut en bild eller ett ord från en tidning eller servett.

Bilderna fästs med ett tunt, genomskinligt  lim, som ett skyddande lager över bilden.

I kyrkan finns en mängd olika klockor utställda

På något ställe i utrymmet finns olika ordspråk/aforismer med anknytning till tid. En omröstning kan göras för att avgöra vilket som är bäst. (t.ex. tiden läker alla sår, den tidiga fågeln fångar masken, det finns tid att vila i graven, väntan är lång, tid är pengar etc.)

Det kan finnas olika typer av klockor i kyrkan. Vid varje klocka finns en diskussionsfråga som är förknippad med tiden.

Timglas: var vill du investera/använda din tid i ditt liv?
Gökuret: vilken tid på året föddes du (dvs. när började du blomma) och vilken är din favoritsäsong, varför?
Tidsklocka: någon liten uppgift för att försöka förbättra din tid. Väckarklocka: är du en morgon- eller kvällsmänniska?
Klocka: äter du näringsriktigt? Hur många gånger om dagen äter du och vad är din favoritmåltid?
Kyrkklocka (kan du lära känna den här): Vilken är din favorithögtid/firande? Varför är det så?

Fyll i en lista över vilka saker/hur mycket tid per dag som ägnas åt varje sak.

Vad är det som är bra i världen just nu – vägg / Lyft upp teman för förbön
Vad är det som är fel i världen just nu – vägg / Lyft upp teman för förbön

Gud har skapat tiden. Men Gud befinner sig på andra sidan tiden, för han är evig. Varje liv har sin egen tid. Livet består av olika stadier. Etapperna består av ögonblick. Eftersom tiden är begränsad spelar det roll hur vi använder den.

Vikten av vila (Kom ihåg att helga dina vilodagar). Ibland är det viktigt att stanna upp och vara inaktiv (att hejda tidens gång internt). Gud skapade vilan genom att vila på den 7:e dagen. Naturen vilar också på vintern. Ibland är det bra att vara uttråkad och inte ha något att göra, eftersom kreativitet uppstår ur passivitet. Det krävs pauser för att komma ihåg vad som är viktigt i livet. I livet bör arbete och vila vara i balans.

Varje generation har sina egna ”viktiga” teman och sin egen tid. Detta är vår tid! Låt oss fundera på vilka som är de viktiga teman i denna tid som vi ska kämpa för. I förbönen kan du plocka ut aktuella samhällsteman från bordet att be för.

Matteus 24:14. Den som håller ut till slutet ska bli räddad.

Påminn om att det bästa sättet att förändra världen är att själv vara förändring.

Uppmuntra människor att handla och agera för viktiga saker!

Rummet är svagt upplyst med många levande ljus. Om utrymmet tillåter kan man också slå sig ner på golvet på madrasser.

När man kommer in i rummet får varje deltagare ett ljus.

En fridfull och meditativ atmosfär. Musik av Taize-typ.

Mässan kan inledas med några sånger, under tiden finns det möjlighet att skriva förböner.

Före mässan tillverkas nya ljus av gamla ljusstumpar i ljusverkstaden. I bibeltexten till söndagens tema talas det om oljelamporna som fanns i lerkrukorna. En plåtburk, kokosnöt eller apelsinskal kan formas så att det mest liknar ett sådant kärl.

I ljusverkstaden kan du anmäla dig till olika mässuppgifter i kyrk-kioskstil.

Denna mässa är tänkt som en tid av vila och stillhet. Du kan t.ex. använda formuläret för en enkel mässa eller delar av det.

Bönealtare för tro, hopp och kärlek formas i utrymmet. Varje altare har en liten bön/dikt på temat.

På trons altare – bild av Jesus, kors, bibel
På hoppets altare – symbol för den Helige Ande, även en dopfunt med vatten
Kärlekens altare – Fadern, skapelsens gåvor, nattvarden

I meditationspredikan kan vi tala om symboliken i eldslågan.
– Flamman anses vara en symbol för tro. På Uppbrottets söndag uppmanas vi att hålla lågan brinnande, inte att släcka den.
– Vi får vår tro från Gud (det är därför som kyrkans ljus får sin eld från altarljuset).
– När elden förs vidare försvinner den inte/försvinner inte från dig, den bara ökar.
– Det finns olika stadier i livet. Ibland brinner vår låga ut, ibland brinner den ut med en kontrollerad låga, eller så slocknar den helt (t.ex. i stark vind eller släckt av någon annan).
– Gud kan alltid tända vår låga på nytt, antingen genom sig själv eller genom ett annat ljus.
– Jesus är världens ljus. Vi är kallade att följa honom. Han lovar att när vi följer honom kommer vi inte att vandra i mörkret, utan ha livets ljus. (Johannes 8:12)

Efter trosbekännelsen, under sången, skickas en eld runt till alla deltagare. Det ljus som tänds under förbönen tas med till trons altare. Den Helige Andes altare kan användas för att minnas dopet och kärlekens altare kan ha bönestenar eller ett böneträd där man kan hänga upp olikfärgade radband.

Det kan också vara en bönegudstjänst.

Om förbönerna har skrivits före mässan läses de upp under mässan eller så berättar man åtminstone när man ska be för dem.

Det ljus som stöptes före mässan kanske inte har hunnit stelna under mässan. Om så är fallet bör du få veta hur och när du kan ta med ljuset hem. Hemma är ljuset en påminnelse om att Jesus är världens ljus.

Gör egna ljus av ljusstumpar: https://www.youtube.com/watch?v=Nm3balIu4XA

I inbjudan till gudstjänsten skrivs att man får klä ut sig till prins, prinsessa eller liknande kunglig klädsel.

Bygg en kungatron av en stor stol och fina tyger m.m. i kyrksalen. En fin krona placeras på tronen.

I en aktivitetsbön får man rita eller skriva sina egna böner på papper och föra dem till tronen. Man kan även komma till tronen för att be tyst.

I barnhörnann finns kronpyssel för barn. Kronan dekoreras med en lekjuvel och på kronan skrivs: Jesus är världens konung eller på kronan skrivs eller sätts bilder av det goda som Gud gör för  oss och vill att vi människor ska göra med honom.

Eftersom Gud är världens konung och han är far till oss alla, så är vi alla prinsar och prinsessor. Ställ fram olika prinsessklänningar och slängkappor att ha på sig.

Gud är kung över hela världen. I trosbekännelsen beskrivs hur Jesus sitter på Gud Faders högra sida och därifrån kommer för att döma levande och döda. Det här kan verka som en skrämmande tanke. Vi kan tillsammans fundera över vart tanken på Gud som domare leder oss. Är det meningen att den ska hjälpa oss att granska och utvärdera våra egna liv, att ta bättre hänsyn till människorna omkring oss? Gud som domare kämpar mot själviskheten för att vinna kärleken till sin nästa.

Vi är prinsar och prinsessor i Guds rike. Vi behöver inte vara rädda, för i slutändan kommer det goda att segra. På korset har Jesus redan övervunnit ondskans makt.

Frågor som väcker undran:
– Vilka beslut skulle du fatta om du var härskare och kunde bestämma vad som helst?
– Vad är Jesus för slags kung? Vilka beslut fattar han?
– Vad är det för slags liv som Jesus leder oss till? Vilka värderingar bör vägleda våra beslut?

Kronan man pysslat får man med hem.
Varje person kan tänka på en sak som de vill göra nästa vecka för någon annan eller för skapelsen. Ska jag till exempel ringa en gammal släkting för att höra hur det är eller erbjuda mig att hjälpa en granne med barnpassning?

I mässan används så många element som möjligt som är bekanta för unga människor. Dessutom används symbolik och föremål, till exempel i förbönen: en pizzakartong, en mössa, en ryggsäck, en mobiltelefon, en (bad)boll och jordglob. Symbolerna är också något som har med skriftskolan att göra, t.ex. konfirmandpasset (om det används), alba (för konfirmation) eller (skriftskole)korset. Hjälpledarna kan förbereda  förbönen kring dessa föremål. Förutom föremålen kan tre böneämnen ges: tacksägelse, välsignelse och förbön. Föremålen bör placeras synligt vid talarstolen så att de väcker uppmärksamhet redan före bönen.

Hjälpledarna är med och deltar i förbön och musik.

Konfirmanderna kan delta, t.ex. genom att rösta på en röstningsvägg. Detta kan kopplas till en predikan som tangerar ungdomarnas liv och värld. Ett annat sätt att levandegöra predikan är genom gåtor. Till exempel projiceras sångtexter som är konstruerade med emojier på väggen. En predikan kan byggas upp kring konfirmandsånger och om hjälpledarna är med kan de sjunga delar av sången.

Vi genomför en tydlig och familjär mässa, där vi tillsammans funderar på vad som händer i mässan.

Idén om ”gäster i kyrkan” kan användas som ett verktyg för att uttrycka sig:

– I korridoren hälsar vi när en vän kommer på besök – i mässan hälsar vi så här…
– När vi kommer in i hallen ställer vi ner våra väskor och ber om ursäkt om våra skor är smutsiga; syndabekännelse
– I vardagsrummet utbyter vi nyheter med en vän. I mässan berättar vi för Gud om våra glädjeämnen och sorger, vi lyssnar och samtalar. Att läsa Guds ord är Gud som talar till oss. Bönen är vårt samtal med Gud.
– En vän blir bjuden på något att äta – Gud bjuder oss på en måltid, nattvarden.
– Efter att ha ätit tillsammans är det dags att ta farväl – mässan avslutas med en tacksägelse för måltiden och en välsignelse att ta med sig hem.

Det är en bra att bjuda in vårdnadshavarna till mässan, så att diskussionen om erfarenheter, förväntningar och idéer kan fortsätta hemma.

Om församlingen har ett konfirmandhäfte, konfirmandpass eller liknande kan det delas ut till hemmen i slutet av mässan.

Ge dem ett litet paket kex (eller liknande) som de kan äta tillsammans och uppmuntra dem att gå tillbaka till bordet med sina familjer för att prata om sina tankar om konfirmandtiden.