I statsbudgeten för 2025 skar staten ner 19,6 miljoner euro av den finansiering som evangelisk-lutherska kyrkan får för att sköta sina samhälleliga uppgifter. Enligt lagen ska kyrkan sköta begravningsverksamheten, folkbokföringen och skötseln av kulturhistoriska byggnader och föremål. Samtidigt gjorde staten en skatteändring som ökar församlingarnas intäkter fram till 2030. Nedskärningen har effekter på framför allt begravningsverksamheten och församlingarna har varit tvungna att höja sina avgifter. Att kyrkan blir tvungen att använda kyrkoskatt till begravningsverksamhet medför ett likabehandlingsproblem. Enligt lagen är begravningsavgiften är den samma för alla oberoende av kyrkomedlemskap, medan endast medlemmar betalar kyrkoskatt.
Den statliga finansieringen är alltså en ersättning för skötseln av de samhälleliga uppgifter som staten har lagt på församlingarna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Till kyrkans samhälleliga uppgifter hör att svara för begravningsplatser och tillhandahålla tjänster inom begravningsverksamheten. Andra lagstadgade uppgifter som kyrkan har är folkbokföring och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla objekt.
Den statliga finansieringen till kyrkan kan enligt lagen användas endast för samhälleliga uppgifter som är till nytta för alla människor oberoende av religion. Kostnaderna för begravningsverksamheten utgör den största utgiftsposten för de samhälleliga uppgifter som staten lagt på kyrkan.
De totala kostnaderna för begravningsverksamheten beräknas uppgå till ca 165 miljoner euro under 2025. Med begravningsverksamhet avses underhåll av begravningsplatser, begravningstjänster, förvaring av avlidna och krematorieverksamhet. Själva jordfästningen är inte en del av denna helhet.
Kyrkan producerar de lagstadgade tjänsterna inom begravningsverksamheten på lika villkor för alla, oberoende av om de är medlemmar i en församling eller inte. Exempelvis hörde ca 30 procent av de som begravdes i Helsingfors under 2024 inte till kyrkan. I hela Finland är andelen begravningar av personer som inte hör till kyrkan i genomsnitt 17 procent.
En skälig utgångsnivå för den statliga finansieringen har fastställts till 80 procent av de totala kostnaderna för samhälleliga uppgifter, men idag är verkligheten är en annan. När den ursprungliga lagen stiftades 2014 fastställdes nivån på den statliga ersättningen till 80 procent av de faktiska kostnaderna för produktionen av tjänster. Idag täcker den statliga finansieringen cirka 50 procent av kostnaderna. Om man genomför de minskningar för åren 2026–2027 som regeringen planerade i vårens ramförhandlingar skulle den statliga finansieringen uppgå till endast cirka 45 procent av totalkostnaderna för kyrkans samhälleliga uppgifter.
Församlingarnas begravningsverksamhet finansieras inte bara med statlig finansiering utan också med avgifter inom begravningsverksamheten. Nedskärningarna innebär alltså att församlingarna blir tvungna att avsevärt höja avgifterna inom begravningsverksamheten.
Nedskärningarna i den statliga finansieringen har motiverats med att intäkterna från kyrkoskatteinkomsterna ökar. Alltså förutsätter man att kyrkan ersätter att den minskade statliga finansieringen med kyrkoskatteinkomster, utöver höjningen av avgifterna för begravningsverksamheten.
Det är endast kyrkans medlemmar som betalar kyrkoskatt. Kyrkoskatteinkomsterna ska enligt kyrkolagen användas för egentliga församlingsuppgifter, som bland annat gudstjänster, kristen fostran, missionsarbete och diakoniarbete. Intäkterna från kyrkoskatten kan alltså inte användas för skötseln av de samhälleliga uppgifter som staten har lagt på kyrkan.
Användning av kyrkoskatten till skötseln av samhälleliga uppgifter leder alltså till likabehandlingsproblem.
Om minskningen av den statliga finansieringen kompenseras med intäkter från kyrkoskatten blir de som hör till kyrkan tvungna att svara för kostnaderna för begravningsverksamheten också för dem som inte hör till kyrkan. Det utgör ett hot mot förverkligandet av religionsfriheten och jämlikheten – rättigheter som tryggas i grundlagen (6 och 11 §). Till exempel i Helsingfors var mindre än 45 procent av invånarna medlemmar i kyrkan i slutet av 2024.
Jämlikheten hotas också av att priset på tjänsterna inom begravningsverksamheten enligt begravningslagen ska vara samma för alla oberoende av om de hör till kyrkan eller inte.
Enligt säkerhetsstrategin för samhället ska samhället trygga tillhandahållandet av tjänster inom begravningsverksamheten och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ska vara beredd att sköta uppgifterna inom begravningsverksamheten i alla säkerhetssituationer.
I regeringens proposition (2024) om minskning av den statliga finansieringen förband sig regeringen att göra en utredning om förhållandet mellan den statliga finansieringen och kostnaderna för den evangelisk-lutherska kyrkans samhälleliga uppgifter. Inga ytterligare nedskärningar bör göras innan utredningsarbetet har slutförts.
Läs mer:Vad får jag som medlem i kyrkan?I artikeln Kyrkoskatten ger medlemsförmåner och används till gott i samhället går det att läsa mera utförligt om vad kyrkoskatten används till.Valtionrahoituksen leikkaukset toteutuvat – hautaustoimen maksut nousevat (17.12,2024)Läs om kyrkostyrelsens plenums beslut om utlåtande om den statliga finansieringen (pressmeddelande 27.8.2025).Kyrkostyrelsens plenums utlåtande 27.8.2025 om finansieringslagen (i sin helhet, på finska)