Kyrkoskatten ger medlemsförmåner och används till gott i samhället

Under 2024 samlade skattemyndigheterna in drygt en miljard i kyrkoskatt från medlemmarna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Vad används då kyrkoskatten till?

Kanske har du i din närhet barn eller unga som deltar i evangelisk-lutherska kyrkans klubbar eller läger? Har du hört om människor som hamnat i en återvändsgränd och fått hjälp av församlingen? Mötte du prästen i sjukhuskorridoren när du besökte en nära människa som var svårt sjuk?

De här och många andra av kyrkans tjänster finansieras med kyrkoskattemedel. Enligt kyrkolagen uppbärs kyrkoskatten för att fullgöra kyrkans uppgifter. Med skattemedel finansieras kristen fostran och stöd till välfärden, diakoni, själavård, gudstjänster, dop, vigsel till äktenskap, jordfästningar, musikverksamhet samt missionsarbete, internationell diakoni och andra tjänande uppgifter som grundar sig på det kristna budskapet.

Bild 1. I sektorbidragen för församlingsverksamhetens olika uppgiftsområden ingår de direkta verksamhetskostnaderna och fastighets- och förvaltningskostnader. Dessa kostnader uppgick totalt till 971,76 miljoner euro 2024 och de står för huvuddelen av församlingarnas ekonomi. I diagrammet visas kostnaderna i euro i tusental.

Det kommer in en hel del intäkter från kyrkoskatten som kyrkan använder för att å sin sida trygga det finländska välfärdssamhället. Kyrkoskattens storlek varierar mellan en och två procent. Samma inkomster som används som grund för kommunalskatten utgör också grund för kyrkoskatten. Under 2024 betalade församlingsmedlemmarna i medeltal ungefär 400 euro i kyrkoskatt. Skatten varierar beroende på den skatteskyldigas inkomst och kyrkoskattesatsen som är olika beroende på församlingstillhörighet. Skatteprocenten varierar en hel del.

En hel by fostrar – det gör också kyrkan

Under 2024 användes merparten av kyrkoskattemedlen till barn- och ungdomsarbete, över 330 000 miljoner euro. Av de här medlen gick över 105 miljoner till småbarnspedagogik, 86 miljoner till konfirmandarbete, 129 miljoner till ungdomsarbete och cirka 12 miljoner euro till förmiddags- och eftermiddagsverksamhet. Kyrkan ordnar mångsidig verksamhet för barn, unga och familjer. Dit hör också olika klubbar, läger och utfärder. Barnledarna och ungdomsarbetsledarna är också med och stöder familjer, barn och unga.

Bild 2. Sektorbidragen för församlingsverksamheten. I allmänt församlingsarbete ingår gudstjänster, kyrkliga förrättningar så som jordfästningar och övriga kyrkliga förrättningar, vuxenarbete och andra församlingstillfällen. I tjänster ingår diakoni, familjerådgivning, sjukhussjälavård och samtalstjänsten. I diagrammet är summorna angivna i euro i tusental.

Kyrkan stöder de mest utsatta, trötta och sjuka

Under fjolåret användes 124 miljoner euro till kyrkans diakoniarbete. Via kyrkans diakoniarbete hjälper diakonerna utsatta människor ur ett helhetsperspektiv. Det sker på människans egna villkor och stöder hennes andliga, sociala, materiella eller fysiska välbefinnande. I församlingarna är diakoniarbetet konkret omsorg: samtalshjälp, mathjälp och ekonomisk rådgivning, ibland också mindre ekonomiskt stöd i akuta situationer. En viktig uppgift inom diakoniarbetet är att föra människor samman och stärka möjligheterna till deltagande hos dem som lever i de mest utsatta livssituationerna. På så sätt fullgör diakonin kyrkans grunduppgift. Diakoniarbetarna får varje dag tack för det arbete de gör på gräsrotsnivå och den hjälp de ger till dem som har det svårt. Diakoniarbetarna är utbildade inom social- och hälsovården.

Kyrkans anställda – präster och diakoner och de som arbetar med fostran – erbjuder samtalshjälp och själavård i olika livssituationer. Under 2024 användes cirka 13 miljoner euro till familjerådgivning och ungefär tio miljoner euro till sjukhussjälavården.

Sjukhusprästerna ger mångsidigt stöd i krissituationer. Under fjolåret mötte de cirka 150 000 människor. Sjukhusprästerna erbjuder mångsidigt samtalsstöd till patienter och deras närstående, dessutom erbjuder de till exempel arbetshandledning till vårdanställda. De kan ge nattvard, viga och döpa. Under 2024 deltog närmare 10 000 människor i de jordfästningar som sjukhusprästerna förrättade.

Kyrkan mitt i byn skapar gemenskap

Kyrkan äger många fastigheter. I Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands ägo finns omkring 6 800 byggnader. Av dem är en femtedel det som i kyrkolagen benämns kyrkobyggnader, alltså kyrkor, klockstaplar, kapell eller gravkapell. Andra byggnader som församlingarna äger är bland annat församlingshem och läger- och kurscenter. Församlingarna har betydande kostnader för fastighetsverksamheten. Nettokostnaderna för församlingarnas verksamhetslokaler uppgick 2024 till 311,2 miljoner euro.

Kyrkan erbjuder församlingsmedlemmarna en mångsidig verksamhet. I Finland finns det kyrkor på nästan varje ort. Vid sidan av andlig verksamhet ordnas bland annat konserter i kyrkorna. Körer övar i kyrkorna och församlingarnas klubbar samlas där. Församlingarna satsar på att använda sina kyrkor för många olika ändamål och sambruk.

Församlingarnas beslutsfattare är förtroendevalda och de besluter om församlingens verksamhet. Som i alla organisationer behöver det finnas en fungerande ekonomi- och personaladministration. Församlingarnas anställda bereder ärenden för beslutsfattandet och gör upp planer och avtal. I kostnadsberäkningarna som illustreras ovan är fastighet- och administrationskostnaderna medräknade i sektorbidragen för församlingarnas olika verksamhetsområden.

Också under speciella omständigheter, till exempel vid kriser, öppnar kyrkan sina dörrar för dem som drabbats och för dem som vill bearbeta sin sorg och nöd i en trygg miljö. Kyrkorna stöder systemet med kvotflyktingar som en form av internationellt skydd. Församlingarna erbjuder en gemenskap för nyanlända, stöd och trygghet under asylansökningsprocessen och integrationen. De samarbetar med de mottagningscentraler som finns på församlingen område och när det gäller kvotflyktingar med kommunens ansvariga för flyktingarbetet.

Inför det heliga i vardag och fest

Kyrkan finns med i såväl vardag som fest. Dop, konfirmation, vigsel till äktenskap och jordfästning är kyrkliga fester som förrättas av församlingen. De är högtidliga och stämningsfulla oberoende av festplats eller antal gäster. Under 2024 hölls närmare 80 000 kyrkliga förrättningar och 2,3 miljoner människor deltog i dem.  

De kristna helgerna ger rytm åt året. De ger pauser i arbetet. Högtidstraditionerna skapar gemenskap och förmedlar kultur mellan människor och generationer. De mest populära kyrkogångshelgerna är julen, påsken och alla helgons dag.

Högmässa eller gudstjänst med nattvard firas på söndagen, de kristnas helgdag. Mässan är öppen för alla. Det grundläggande innehållet i mässan är detsamma överallt: man ber för viktiga saker, läser bibeln, håller predikan som förklarar bibeltexter och firar gemensam måltid, det vill säga nattvard. Du kan komma ensam till mässan men det är också ett tillfälle att möta andra människor. Gemenskapen fortsätter över kyrkkaffet efter gudstjänsten. Efter mötet med andra på söndag kan du gå ut i vardagen och hjälpa människor, bygga ett rättvist samhälle och försvara svaga och fattiga.

I kyrkan ordnas också andra andaktstillfällen, till exempel stunder av stillhet och bön. Under 2024 deltog närmare 6,8 miljoner människor i gudstjänster och andaktsstunder. Församlingarna bjuder in församlingsmedlemmarna att delta i frivilligverksamheten. För att stöda deras deltagande behövs också resurser.

Kulturarvet skapar kristen identitet och stärker samhällets mentala resiliens

Kyrkan har under århundraden haft en viktig roll i att bygga och upprätthålla vårt gemensamma kulturarv. Det kyrkliga kulturarvet och religionen som en grund för kulturen påverkar våra värderingar och attityder i samhället. Församlingarna bevarar och förmedlar ett värdefullt kulturarv till kommande generationer samtidigt som de bär ansvar för andlig kontinuitet.

Kyrkans materiella arv, den kyrkliga kulturmiljön med begravningsplatser, byggnader och kyrkliga föremål och konst förmedlar kunskap om det förgångna och avspeglar till exempel kristna seder, värderingar och kristen tro. Kulturarvet föder känslominnen och hjälper människor att fästa sig vid gemenskaper och platser. Det mentala och andliga arvet är kyrkans immateriella, levande kulturarv. All den församlingsverksamhet som nämnts i den här artikeln upprätthåller och skapar nytt kulturarv.

Kyrkan får finansiering av staten för att upprätthålla och sköta kulturarvet och den täcker en del av kostnaderna för skötseln av kulturarvet. Av den statliga finansieringen delas en del direkt till församlingarna för skötseln av kulturarvet. Dessutom delar kyrkan årligen ut understöd till församlingarna för renovering av bland annat skyddade kyrkor och för konservering av kulturhistoriskt värdefulla föremål och konstverk. Ifjol uppgick de kostnader för kulturarvet som borde täckas av statens finansiering till cirka 23,6 miljoner euro.

En kyrka med tusentals musikevenemang

Visste du att evangelisk-lutherska kyrkan är den enskilt största arbetsgivaren för yrkesmusiker? I församlingarna arbetar cirka 900 högskoleutbildade musiker, kantorer. Utöver det erbjuder kyrkan flera hundra frilansmusiker och naturligtvis musikintresserade möjligheter att uppträda. I kyrkorna ordnas årligen 15 000 musikevenemang och de samlar ungefär 1,6 miljoner deltagare (2024). De konserter och andra musikevenemang som församlingarna ordnar är oftast gratis och det finns ett utbud som vänder sig till allt från bebisar till seniorer.  

Även bland utomstående arrangörer är det populärt att ordna konserter i kyrkor. På många mindre orter är kyrkan den enda konsertsal som lämpar sig för klassisk musik. Kantorer och församlingarnas övriga musikanställda övar med körer och ordnar konserter och andra musikevenemang i församlingarna. Runt om i landet finns hundratals körer med tiotusentals sångare som leds av kantorer.

För en rättvisare värld

Kyrkan samarbetar med kyrkor i andra länder och stöder missionsarbetet på olika håll i världen. Ungefär 35 miljoner euro används till missionsarbete. Kyrkans olika samarbetsorganisationer – till de största hör Kyrkans Utlandshjälp och Finska Missionssällskapet – får finansiering förutom av församlingarna även av andra aktörer såsom företags- och privata donatorer och understöd från staten. Kyrkans samarbetsorganisationer använder uppskattningsvis drygt 80 miljoner euro årligen för att så många människor som möjligt får sina basbehov tillgodosedda. Livsmedelstrygghet, tillgång till rent vatten och sanitär, läs- och skrivkunnighet och arbete för fred är exempel på detta.

Intäkter från kyrkoskatten är inte avsedda för begravningsverksamheten

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har fått i uppgift av staten att sköta om tjänster inom begravningsverksamheten. Med begravningsverksamheten avses underhåll av begravningsplatser, begravningstjänster, förvaring av avlidna och krematorieverksamhet. Tjänsterna är till för alla finländare – också för dem som inte hör till kyrkan. Därför får kyrkans finansiering från staten för detta. Det är tänkt att kostnaderna för begravningsverksamheten ska täckas med den statliga finansieringen och med intäkterna från de avgifter som uppbärs för tjänsterna. Det är alltså inte meningen att man ska använda kyrkoskatten till begravningsverksamhet.

Ifjol skar staten märkbart ned på finansieringen till kyrkan. Idag täcker den bara ungefär hälften av kostnaderna. Därför var många församlingar tvungna att höja sina avgifter i början av 2025. Eftersom den statliga finansieringen och avgiftsintäkterna inte räcker till har många församlingar i praktiken varit tvungna att använda kyrkoskattemedel också för att sköta begravningsverksamheten.

Vad då statlig finansiering?

Det handlar om lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter (430/2015). Undervisnings- och kulturministeriet beviljar kyrkan årligen finansiering för de lagstadgade uppgifter som anknyter till begravningsverksamhet, folkbokföringen och upprätthållandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Källa:  www.kirkontilastot.fi
Text: Kyrkans kommunikation, redigerad översättning av Kirkollisverolla jäsenetuja ja yhteistä hyvää (27.3.2025)

Läs mer om hur kyrkan stöder och hjälper människor

Aktuellt just nu: Begravningsverksamheten, statlig finansiering och kyrkoskatten