Barn och unga som känner sitt eget kulturella arv kan spegla det mot andra religioner och kulturer. Målet för skolans religionsundervisning är att ge eleverna beredskap för dialog och förståelse och stöda deras förmåga att fungera i ett samhälle med en mångfald av värdegrunder och kulturer.
Kyrkan vill vara med och bygga ett samhälle där barn, unga och familjer får leva enligt sina egna värderingar. Här får också tro och religion vara närvarande. Barns rätt till sitt eget språk, sin egen kultur, religion och övertygelse garanteras i lag.
Samhället ansvarar för religionsundervisningen i skolorna och åskådningsfostran i daghemmen. Undervisningen i skolan har som mål att ge en bred allmänbildning och verktyg för att förstå och diskutera religion och livsåskådning. Eleverna ska ges möjlighet att lära känna den egna religionen och kulturen och dess mångfald.
Här spelar också olika kyrkor och samfund en viktig roll genom att erbjuda expertis, material och inlärningsmiljöer, och på så sätt synliggöra den kulturella och religiösa mångfalden. Samarbetet mellan kyrkan, daghem och skolor bygger på förtroende, jämlikhet och ömsesidig respekt. Det tar också hänsyn till familjernas mångfald.
Religion är ett ämne i grundskolan och gymnasiet där eleverna studerar både sin egen och andra religioner och världsåskådningar.
Religionsundervisningen i skolorna är inte konfessionell och innehåller inte heller religionsutövning även om den kallas ”undervisning i egen religion”. Med stöd i religionsfrihetslagen och FN:s barnkonvention tar undervisningen hänsyn till elevens religionstillhörighet.
Cirka 90 procent av eleverna deltar i den undervisning som följer läroplanen för evangelisk-luthersk religion. Bland minoritetsgrupperna som har en egen läroplan i religion finns ortodoxa, katoliker och muslimer. De som inte hör till något religionssamfund kan välja livsåskådningskunskap. Läroplanen uppmuntrar till samarbete mellan undervisningsgrupperna.
Åskådningsfostran är lärande och verksamhet som sker i daghem, familjedaghem och förskolor och som alla barn har rätt till. Inom småbarnspedagogiken sker åskådningsfostran i vardagliga situationer där barnets egen kultur och religion respekteras och stöds. Åskådningsfostran är lyhörd för familjens bakgrund, synsätt och värderingar.
Barnen får …
Församlingen är ofta en av skolornas och daghemmens samarbetspartner. Det här samarbetet kan se ut på olika sätt. De församlingsanställda kan vara ett stöd för religions- och åskådningsfostran. Skolan och daghemmet har det pedagogiska ansvaret.
Festkulturen är en viktig del av småbarnspedagogiken och skolans verksamhet. I den finländska festtraditionen ingår fester som har religiös anknytning. De här festerna räknas inte som religionsutövning fastän de kan innehålla enstaka element med koppling till religion, som en sommarpsalm eller jultablå.
Däremot är det religionsutövning om skolan eller daghemmet tillsammans med församlingen planerar och ordnar julkyrka, påskandakt eller religiösa morgonsamlingar. Det är då på skolans och daghemmens ansvar att ordna ett meningsfullt alternativ för dem som inte deltar.
Församlingen kan också vara med och stöda skolans och daghemmens strävan till samhörighet och välmående bland eleverna. Klubbverksamhet och närvaro på raster är exempel på samarbetsformer som syftar till att förebygga mobbning och utanförskap. Församlingens anställda kan också vara till stöd i krissituationer. Hur församlingssamarbetet ser ut i praktiken kan definieras i ett samarbetsavtal mellan kommunen och församlingen.
En webbplats med fokus på att inspirera och stöda samarbetet mellan skolor och församlingar.
Aktuell information och material för pedagogisk utveckling av åskådningsfostran.
De sätt på vilka församlingen kan vara en samarbetspartner för daghem och skolor kan delas upp i fyra områden eller “korgar”.