Kyrkan stöder psykiskt och andligt dem som verkar inom försvarsmakten. Försvarsmakten har en viktig roll i synnerhet då det gäller att bevara freden och trygga Finlands självständighet.
Lutherska och ortodoxa kyrkans militärpräster arbetar bland de värnpliktiga, personalen och reservisterna i försvarsmakten och gränsbevakningen, samt bland soldater som tjänstgör i internationella uppdrag.
Militärprästerna:
Militärprästerna är statliga tjänstemän. Staten betalar deras lön. Kyrkans arbete inom försvarsmakten leds av fältbiskopen som tillhör generalitetet.
Kyrkligt arbete utförs inom försvarsmakten inte bara av militärprästerna utan också av värnpliktiga präster, teologie studerande, diakoner och ungdomsarbetsledare.
Militärprästerna bildar i försvarsmaktens organisation en egen grupp inom militärpersonalen och befälet. De använder militäruniform då de är i tjänst, men bär kyrkans liturgiska dräkter vid gudstjänster och kyrkliga fester. I stället för militära gradbeteckningar bär militärprästerna en tjänstegradbeteckning som består av ett kors och två palmkvistar.
Präster har arbetat bland finländska soldater ända sedan 1500-talet. Till exempel under vinter- och fortsättningskriget hade prästerna en viktig roll som förmedlare av andligt stöd och tröst. Vid fronten rörde sig prästerna ute bland soldaterna, höll andakter, gudstjänster och delade ut nattvarden. Prästerna försökte också hålla de sårades livsmod uppe.
Försvarsmaktens kyrkliga arbete i dess nuvarande form anses ha inletts 31.3.1918, då assessor Hjalmar Svanberg för general Mannerheim framlade en plan för kyrkligt arbete inom försvarsmakten.