“Galileer”, sade de, “varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen skall komma tillbaka just så som ni har sett honom fara upp till himlen.”(Apg 1:11)
Kristi himmelsfärdsdag är en av kyrkoårets helgdagar som hör till påsktiden. Den firas alltid fyrtio dagar efter påsk. Bibeln berättar om hur Jesus efter sin uppståndelse under fyrtio dagar visade sig för sina efterföljare. Sedan togs han upp till himlen. Berättelsen om det här finns i Apostlagärningarna 1:1–11
Berättelsen om himmelsfärden är en berättelse om Jesus gudomlighet: Kristus är en av personerna i den treeniga Guden, precis som Fadern. Då han hade utfört sitt verk steg han upp till himlen. I ordet och sakramenten (heliga handlingar) är han fortfarande närvarande mitt ibland sin församling.
Kristi himmelsfärdsdag är en så kallad söckenhelg, det vill säga en helgdag som infaller på en annan dag än söndag. Kristi himmelsfärd förbereder pingsten, som firas femtio dagar efter påsk. Sedan 300-talet har Kristi himmelsfärdsdag varit en egen högtid. Läs mer om dagens teman i Kyrkoårskalendern
Pingsten handlar om Gud lovar att alltid vara nära oss. Han är det genom den heliga Anden. Innan Jesus steg upp till himlen på Kristi himmelsfärdsdag lovade han att vara hos oss människor, trots att han är borta. På pingsten firar vi att Gud har gett oss den heliga Anden, hjälparen, som alltid är närvarande i våra liv.
“Denne, nämligen Jesus, har Gud låtit uppstå, och vi kan alla vittna om det.”(Apg 2:32)
Pingsten är också den kristna kyrkans födelsedag, dagen då kyrkan grundades.
Händelserna under den första pingsten beskrivs i Apostlagärningarna. Då föll den heliga Anden över apostlarna och de började tala olika främmande språk. Alla människor från olika länder som samlats i Jerusalem fick plötsligt höra det glada buskapet om Jesus på sitt eget språk. Allt som allt tretusen människor döptes under ledning av Petrus. Det här visar att den kristna gemenskapen och det kristna budskapet hör till alla folk.
Pingsten hör tillsammans med påsken och julen till kyrkoårets tre största fester. Pingsten är den sista festen i den femtio dagar långa påsktiden. På pingstdagen börjar kyrkoårets tredje huvudfas.
Den liturgiska färgen för pingsten är röd, färgen som symboliserar den heliga Anden, blod, eld och vittnesbörd.
Vanliga symboler för pingsten är duvan och elden. På pingsten tänder kyrkvärden sex ljus på altaret, på samma sätt som på andra stora Kristusfester under kyrkoåret – på advent, juldagen, påskdagen och Kristi himmelsfärdsdag.
I många språk är den ursprungliga betydelsen för ordet pingst (pingst, Pfingst, pentekoste) femtionde dagen efter påsk. Pingsten har rötter också i judendomen. I början var den en skördefest. Senare började judarna komma ihåg de tio buden som gavs på Sinai. Kristna har firat pingst sedan 200-talet.
Söndagarna efter pingst handlar mycket om Jesus undervisning, om livet som kristen under ledning av den heliga Anden och om kyrkan som berättar om sin tro. Den liturgiska färgen är grön, färgen för liv, tillväxt och hopp. Nästan alla helger under pingsttiden har grönt som liturgisk färg.