Kyrkostyrelsens plenum: Att statens åtgärder för att balansera ekonomin riktas mot kyrkans medlemmar är diskriminerande

De planerande åtgärderna som riktar sig mot ersättningen till kyrkan för de samhälleliga uppgifter som den sköter går emot grundlagen och är diskriminerande. Nedskärningarna ställer kyrkans medlemmar i en ojämlik ställning i jämförelse med dem som inte hör till kyrkan.

Det här konstaterade kyrkostyrelsens plenum 27.8.2025 i ett utlåtande om utkastet till regeringens proposition där man föreslår en minskning på 9,8 miljoner årligen 2025 och 2026 i den statliga finansieringen för de samhällsuppgifter som Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sköter.

Den statliga finansieringen är en ersättning för de lagstadgade samhälleliga uppgifter som evangelisk-lutherska kyrkan har. Till de uppgifter som staten i lag ålagt församlingarna hör att svara för begravningsplatser och tillhandahålla tjänster inom begravningsverksamheten. Med begravningsverksamhet avses underhåll av begravningsplatser, begravningstjänster, förvaring av avlidna och krematorieverksamhet. Själva jordfästningen är inte en del av denna helhet. Andra lagstadgade uppgifter som kyrkan har är folkbokföring och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och föremål. Kyrkoskatten används till församlingsverksamhet.

I sitt utlåtande konstaterar kyrkostyrelsen att begravning är en samhällelig tjänst som församlingarna är beredd att sköta i alla säkerhetssituationer. Det kan inte vara något som enbart kyrkans medlemmar betalar för.

– Kyrkostyrelsen anser att målet att stärka den offentliga ekonomin i sig är värt att understöda. Att ansvaret för att balansera den offentliga ekonomin riktar sig på det föreslagna sättet mot evangelisk-lutherska kyrkans församlingar och församlingsmedlemmar är oändamålsenligt och diskriminerande, säger tf kanslichef Pirjo Pihlaja.

Efter de nedskärningar som gjordes 2025 och de nu föreslagna nedskärningarna skulle nivån på ersättningen ligga på ca 45 procent av de uppskattade totalkostnaderna för uppgifterna. Riksdagens förvaltningsutskott ansåg då det behandlade den nya finansieringslagen som trädde i kraft 2016 att en skälig nivå skulle vara att ersättningen täcker 80 procent av totalkostnaderna.

I kyrkostyrelsens utlåtande uppskattas att höjningarna av avgifterna inom begravningsverksamheten alltmer påverkar hushållens ställning och mindre bemedlade dödsbons möjlighet att täcka utgifterna för begravningen. Bidrag för begravning som en del av det kompletterande utkomststödet påverkar indirekt välfärdsområdenas och Helsingfors stads ekonomi.

Kyrkostyrelsen förutsätter att begravningslagen uppdateras så att man via avgifterna för begravningsverksamheten kan rätta till den diskriminering av kyrkans medlemmar som blir en följd av nedskärningarna i statsfinansieringen.

Mera information: ecklesiastikrådet Pirjo Pihlaja, pirjo.pihlaja@evl.fi
Utlåtandet i sin helhet (på finska) finns i tjänsten Lausuntopalvelu.fi.

Förslag till kyrkomötet om ändring i kyrkoordningens bestämmelser om antalet medlemmar i församlingens och samfällighetens beslutsorgan och medlemmarna yttrande- och närvarorätt

Plenum godkände innehållsmässigt ändringar i kyrkoordningens bestämmelser om sammansättningen hos de beslutsorgan som väljs i församlingsvalet: kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet. Kyrkans laggranskningskommitté ska ge utlåtande om förslaget.

Målet är att öka församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas självbestämmanderätt om antalet medlemmar i och sammansättningen på de beslutsorgan som väljs i val. Förslaget har gjorts på uppdrag av kyrkomötet.

Enligt framställningen skulle man i bestämmelserna bara fastslå minimiantalet medlemmar i organen. Ledamöternas minimiantal skulle basera sig på antalet medlemmar i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. Församlingen eller den kyrkliga samfälligheten skulle ha möjlighet att besluta om ett större antal medlemmar i organen. Antalet medlemmar i kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkofullmäktige har justerats lite neråt jämfört med nuläget.

I förslaget ingår också en ändring i kyrkoordningen så att församlingarna i sin förvaltningsstadga mera fritt än hittills kunde besluta om närvaro- och yttranderätt i beslutsorganen för andra personer än vad som nu nämns i förvaltningsstadgan. Detta skulle ge möjlighet att bevilja närvaro- och yttranderätt till exempel åt unga påverkansgrupper och stärka de ungas deltagande- och påverkansmöjligheter i församlingen.

Målet är att de föreslagna ändringarna skulle träda i kraft i början av 2026 så att man kunde beakta ändringarna i beslutsorganens medlemsantal redan i församlingsvalet 2026. Församlingsvalet hålls 15.11.2026.

Mera information: ecklesiastikrådet Pirjo Pihlaja, pirjo.pihlaja@evl.fi

Preciseringar i Kyrkostyrelsens framtida uppgifter

Plenum godkände en uppdaterad version av listan på Kyrkostyrelsens funktioner i Kyrkostyrelsens service- och uppgiftsstrategi. Samtidigt upphävde man beslutet från i maj.

Det pågår ett omfattande omställningsprojekt vid Kyrkostyrelsen som plenum inledde i september 2024. Då arbetet gick vidare under sommaren upptäckte man att den funktionslista som fanns i service- och uppgiftsstrategin inte till sin struktur stödde utformningen av de nya tjänsterna och uppgifterna på bästa möjliga sätt. Styrgruppen för projektet konstaterade vid sitt möte i augusti att det finns skäl att precisera funktionslistan. Det nya beslutet ändrade service- och uppgiftsstrategin som godkändes i våras bara till den del den handlar om Kyrkostyrelsens funktioner. Nu är Kyrkostyrelsens funktioner delade i tre huvudklasser: beslutsfattande och stöd för beslutsfattande, påverkansarbete, och tematiskt stöd för beslutsfattande och påverkansarbete.

Den godkända service- och uppgiftsstrategin styr den pågående förändringen där man omdefinierar Kyrkostyrelsens service och uppgifter, och organisationsstruktur. Enligt de principer i strategin som godkändes i maj koncentrerar sig Kyrkostyrelsen i fortsättningen främst på att stöda beslutsfattandet och det strategiskt ledda påverkansarbetet.

Målet med Kyrkostyrelsens omställningsprojekt är att spara in tre miljoner euro fram till utgången av år 2027. Som en del av omställningsprojektet förs omställningsförhandlingar och man uppskattar att inbesparingarna minskar antalet årsverken vid Kyrkostyrelsen med 35–40 årsverken jämfört med situationen vid utgången av 2023.

Målet med omställningsprojektet är enligt kyrkomötets uppdrag att definiera uppgifterna och styra resurserna i den verksamhet som finansieras från Kyrkans centralfond i en långsiktig lösning, så att man inte varje år behöver söka enskilda sparåtgärder.

Mera information: Elina Hellqvist, specialmedarbetare åt kanslichefen, elina.hellqvist@evl.fi, tfn 040 688 1478

Kyrkostyrelsen godkände kollekter som församlingarna bär upp under 2026

Plenum godkände för vilka ändamål man samlar in kollekter i högmässorna 2026 i Åbo ärkestift och i Tammerfors, Uleåborgs, S:t Michels, Kuopio, Lappo, Helsingfors och Esbo stift, samt i de svenskspråkiga församlingarna i Borgå stift kollekter utifrån ett förslag från Borgå domkapitel. En förteckning över kollekterna i Borgå stift 2025 finns på webbplatsen evl.fi/plus. Lista över beviljade kollektmål i finska stift finns på motsvarande finska webbsida evl.fi/plus.

Samtidigt gav plenum de finska stiftens domkapitel rätt att besluta om två kollekter för verksamhet i stiftet.

De största kollektmålen finns liksom tidigare inom missionsarbetet och internationell diakoni. De officiella kollekterna och rekommenderade kollekter följer i stort sett samma principer som tidigare år.

Plenum röstade om fördelningen av kollekter för de finska stiften. Enligt det ursprungliga förslaget skulle alla missionsorganisationer som tecknat grundavtal med kyrkan få en officiell kollekt, enligt tidigare förfarande. Plenummedlemmen Martina Harms-Aalto gjorde ett motförslag om att de kollekter som tillfaller Suomen ev.lut. Kansanlähetys ry (Folkmissionen) och uppbärs 20.6.2025, och Suomen Luterilainen Evankeliumiyhdistys ry (Lutherska Evangeliföreningen i Finland) och uppbärs 2.8.2026, i stället för officiella kollekter flyttas till rekommenderade kollekter. Harms-Aaltos motförslag vann med rösterna 6–4. Plenummedlemmen Vuokko Vänskä lämnade avvikande åsikt till beslutet.

Mera information: tf kanslichef Pirjo Pihlaja, pirjo.pihlaja@evl.fi
Elina Hellqvist, specialmedarbetare åt kanslichefen, elina.hellqvist@evl.fi, tfn 040 688 1478

Ny lagfaren sakkunnig för kyrkomötet

Kyrkostyrelsen föreslår att kyrkomötet utser biträdande dekan och professor Juha Raitio till ny lagfaren sakkunnig i kyrkomötet för resten av mandatperioden fram till 30.4.2028. Raitio ersätter professor Janne Salminen som anhållit om avsked från 1.9.2025.

Mera information: ecklesiastikrådet Pirjo Pihlaja, pirjo.pihlaja@evl.fi

Plenum antecknade för kännedom Kirkkopalveluts styrelses beslut om att insamlingen Gemensamt Ansvar 2026 fokuserar på äldre och rädslan för att klara sig. Årets samarbetspartner i Finland är Vanhus- ja lähimmäispalvelun liitto VALLI ry. Medlen för insamlingen fördelas så att Kyrkans Utlandshjälp får 50 procent av intäkterna, församlingarna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 30 procent och den inhemska samarbetsparten VALLI ry får 20 procent.
De totala intäkterna från insamlingen Gemensamt Ansvar 2025 var ca 2,5 miljoner euro och omkostnadsprocenten 28 procent.

Plenum beviljade kyrkoherde Niilo Pesonen avsked från delegationen för fostran och familjefrågor från och med 1.9.2025. Pesonen tillträder som kanslichef för Kyrkostyrelsen i början av september.

Nästa plenum hålls i Helsingfors 16.9.2025.

Protokollet från plenum sätts ut i webbtjänsten domus.evl.fi om ca en vecka.