Kyrkans mål för regeringsprogrammet 2027–2031

Våra tre mål för regeringsprogrammet

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland deltar i den samhälleliga debatten och påverkar regeringsprogrammet utifrån sin egen uppgift och värdegrund. Målen bygger också på den kunskap och erfarenhet som kyrkan får om människors liv och organisationernas vardag runt om i Finland.

Utgångspunkten för målen är ansvaret att främja människovärdet, det gemensamma goda, rättvisan och ett välfungerande samhälle.

Mål 1: Religionsfriheten är tryggad som en del av det fungerande civilsamhället

Religionsfriheten hör till de grundläggande fri- och rättigheterna. Den tryggar individens rätt till sin egen övertygelse och religionsutövning också i det offentliga rummet. De religiösa samfunden utgör en del av det fungerande civilsamhället, där man bygger förtroende, meningsfullhet och ömsesidig förståelse.

I det finländska samhället har tillgodoseendet av religionsfriheten en koppling till hur samhället kan leva med mångfald och stärka förtroendet mellan människor också i tider av osäkerhet och förändring.

Tryggandet av religionsfriheten handlar inte bara om enskilda juridiska frågor, utan om den gemensamma framtidssynen: hurdant samhälle bygger vi och vilka ses som fullvärdiga aktörer i detta samhälle?

Detta mål samlar de centrala metoderna för att trygga religionsfriheten som en del av det fungerande civilsamhället, stärka den samhälleliga resiliensen och främja det globala ansvaret.

  • Regeringen ser till att den allmänbildande skolan ger alla tillräcklig kännedom om religionerna och att undervisningen sker i en anda av positiv religionsfrihet där elevernas egen religion beaktas.
  • Regeringen styr myndigheterna att särskilt uppmärksamma att de religiösa minoriteternas rättigheter tillgodoses och att ingripa i hatretorik och trakasserier mot dessa.

  • Regeringen stärker myndigheternas och de religiösa samfundens samarbete kring beredskap, i krissituationer och i uppföljningen efter dessa.
  • Regeringen säkerställer fungerande samarbetsformer med kyrkan och andra religiösa samfund i regleringen om social- och hälsovårdstjänster som en del av att stärka det övergripande välbefinnandet, den psykiska hälsan och det existentiella stödet.

  • Regeringen förbinder sig att på lång sikt öka anslagen för utvecklingssamarbete till 0,7 procent av bruttonationalprodukten före 2030. Målet uppnås genom en kombination av gåvobaserad finansiering och underskottsneutrala investeringar. Samtidigt tryggas förutsägbarheten och kontinuiteten i finansieringen för frivilligorganisationer som bedriver utvecklingssamarbete, däribland trosbaserade aktörer.
  • Regeringen stärker de ekonomiska resurserna för organisationer som främjar global rättvisa genom att föreskriva om en permanent rätt till donationsavdrag som omfattar alla allmännyttiga föreningar och stiftelser som fått tillstånd för penninginsamling.

Mål 2: Rätten till ett människovärdigt liv är tryggad under hela levnadsloppet

Rätten till ett människovärdigt liv förverkligas i vardagen genom hur människor klarar sig i olika livsskeden och vilket slags stöd de får när deras egna resurser inte räcker till. Det handlar inte bara om enskilda tjänster eller förmåner. Det handlar om en helhet där lagstiftningen garanterar, skyddar och främjar förverkligandet av de mänskliga rättigheterna och ger alla möjlighet att leva ett tryggat liv.

Den främsta utmaningen för det finländska välfärdssamhället gäller hur man i rätt tid och på ett jämlikt sätt kan stöda människor i olika livsskeden.

Fattigdomen bland barnfamiljer, ungas psykiska ohälsa, ensamhet i olika åldersgrupper, omvälvningarna i arbetslivet och ett samhälle där människorna lever allt längre kräver lösningar som sträcker sig över förvaltningsgränserna och regeringsperioderna och stärker samhällets förmåga att ta hand om alla sina medlemmar. Alla dessa påverkas också av de nya utmaningar som digitaliseringen och artificiell intelligens medför.

Detta mål sammanfattar de centrala åtgärder som säkerställer rätten till ett människovärdigt liv under hela levnadsloppet och som stärker samhällets hållbarhet i en föränderlig omvärld.

  • Regeringen återinför möjligheten till individuell prövning och indexhöjningarna i all social trygghet, så att de sociala förmånerna och grundtryggheten motsvarar kostnaderna och behoven i vardagen.
  • Regeringen jämkar utkomstskyddet för arbetslösa och förmånssystemet för närståendevård så att föräldrar till barn med funktionsnedsättning har möjlighet att stärka sin försörjning genom deltidsarbete.

  • Regeringen stärker de ungas framtidstro så att den tryggar tillräckliga yrkesmässiga resurser för förebyggande psykosocialt stöd med låg tröskel i de ungas egna miljöer, såsom skolor, läroanstalter och fritidsverksamheter, och utnyttjar också organisationers och församlingars kompetens och närvaro.
  • Regeringen stärker de ungas delaktighet och en jämlik framtid. Regeringen tryggar åtminstone utbildning på andra stadiet också för unga som löper risk att marginaliseras, utvecklar de ungas möjligheter att påverka och ålägger kommunerna och välfärdsområdena att förebygga ensamhet.

  • Regeringen förtydligar lagstiftningen så att arbetslösa som de facto är arbetsoförmögna får de förmåner och rehabiliteringstjänster som de har rätt till i rätt tid samt samordnar förmånssystemet för utkomstskydd för arbetslösa och lönearbete så att det lönar sig att återgå till arbetet och ta emot deltidsarbete.
  • Regeringen undanröjer arbetsrelaterat utnyttjande och öppnar en rättvis väg till uppehållstillstånd genom arbete också för papperslösa.

  • Regeringen stärker de äldres rätt till ett människovärdigt liv och delaktighet genom att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av servicebehovet, tillräcklig hemvård samt trygga och bestående vård- och boendelösningar nära hemmet.
  • Regeringen skapar förutsättningar för vård i livets slutskede genom lagstiftning och genom att stödja samarbete mellan flera aktörer, där kommuner, välfärdsområden, församlingar och organisationer samarbetar på ett högklassigt sätt i hela landet.

Mål 3: Kyrkans offentliga uppgifter som en del av samhällets grundläggande strukturer är tryggade

De samhälleliga uppgifter som kyrkan sköter grundar sig på lagstiftning och en långvarig arbetsfördelning där det allmänna och kyrkan delar på ansvaret. Begravningsverksamheten, bevarandet av kulturarvet och folkbokföringen är en del av samhällets grundläggande strukturer som betjänar alla finländare.

Skötseln av dessa uppgifter förutsätter tydliga strukturer samt en förutsägbar och tillräcklig finansiering samt möjlighet att dra nytta av digitaliseringen. Det handlar om en fungerande offentlig infrastruktur: en jämlik tillgång till tjänster, fungerande och tillförlitliga system och allmänhetens förtroende för samhället.

Detta mål samlar de centrala riktlinjerna för att garantera kontinuiteten och stabiliteten i kyrkans samhälleliga uppgifter som en del av ett välfungerande och tillförlitligt samhälle.

  • Regeringen säkerställer att begravningsväsendet fungerar även när mortaliteten enligt prognoserna ökar varje år fram till 2040-talet. Man måste också räkna med att mortaliteten ökar snabbare än prognoserna.
  • Regeringen tryggar en tillräcklig finansiering av begravningsväsendet så att begravningsväsendet förblir en jämlik offentlig uppgift, begravningsavgifterna hålls skäliga och kostnaderna för den lagstadgade uppgiften inte överförs på kyrkans medlemmar.

  • Regeringen säkerställer tillräcklig statlig finansiering för att bevara, skydda och vårda den nationella kulturegendom som församlingarna underhåller, också i undantagsförhållanden.
  • Regeringen identifierar kyrkan som en del av samhällets strukturer för mental kristålighet också när det gäller kulturarvet och stärker samarbetet mellan olika förvaltningsområden och kulturarvsaktörer i beredskapen att skydda kulturarvet både nationellt och regionalt.

  • Regeringen stöder digitaliseringen i samhället genom att uppdatera lagen om trossamfundens medlemsregister och möjliggöra registrering av andra kontaktadresser utöver postadressen.

Ta kontakt

Vaikuttamisen johtaja, chef för påverkansarbete

Stiven Naatus
+358 406 881 469

Tillbaka till toppen