Kyrkomötet beslöt att ärkebiskopen och biskoparna i framtiden väljs genom preferensval

Kyrkomötet godkände enhälligt på fredag 8.5.2026 ändringar i kyrkoordningens bestämmelser som ändrar valsättet vid val av ärkebiskop och biskopar så att de i framtiden kommer att väljas genom preferensval.

Enligt lagutskottet är fördelarna med preferensval tydliga framför allt vid val av ärkebiskop och biskop. Utskottet föreslog en permanent ändring i kyrkoordningen istället för en försökslagstiftning. Ärendet har sin grund i ett ombudsinitiativ från 2018 där initiativtagarna uttryckte oro för polariseringen i kyrkan och föreslog en försökslagstiftning med preferensval. Då kyrkomötet sände ärendet till kyrkostyrelsen för beredning omfattade förslaget även prästassessorer och framställningen från kyrkostyrelsen omfattade även assessorsval.

Lagutskottet lyfter fram preferensvalets många positiva konsekvenser. Vid preferensval är effekten av en röst som väljaren ger mer omfattande än i det nuvarande valsättet. Även om den kandidat som väljaren placerat på första plats inte blir vald har den avgivna rösten ändå en inverkan eftersom rösten går vidare till följande kandidat på röstsedeln. Väljaren kan också själv avgöra vilka kandidater hen vill ge sin röst till utan skyldighet att placera alla eller ett visst minimiantal kandidater i prioritetsordning. Det främjar demokratin och upplevelsen av påverkansmöjlighet och delaktighet.

Enligt lagutskottet kan preferensval sänka tröskeln för att kandidera. Vid preferensval väljs en kandidat som fått brett stöd och det ger den som valts ett starkt mandat. Utskottet lyfter också fram kostnadsbesparingar som en motivering för att införa preferensval vid val av ärkebiskop och biskopar.

Preferensval går till så att väljaren anger sina kandidater i preferensordning på röstsedeln. Det är möjligt att ange en eller flera kandidater men väljaren har ändå bara en röst. Om den kandidat som väljaren angett som första preferens inte blir vald går rösten vidare till den kandidat som väljaren angett som andra preferens på röstsedeln.

Om någon av kandidaterna har antecknats på första plats på över hälften av röstsedlarna blir hen vald. Om ingen av kandidaterna får över hälften av rösterna i den första rösträkningen gallras den kandidat bort som fått det minsta antalet röster. Rösterna för den kandidat som gallrats bort överförs till de kandidater som antecknats på följande plats på röstsedeln. Om någon av kandidaterna efter detta får över hälften av de avgivna rösterna, blir hen vald. Rösträkningen fortsätter tills någon av kandidaterna fått minst hälften av rösterna.

Valet av ärkebiskop sker enligt samma modell men det antal röster som getts av de röstberättigade i ärkestiftet delas med tre på samma sätt som man gjort vid tidigare ärkebiskopsval.

Ändringarna i kyrkoordningen träder i kraft från början av juni 2026.

Lagutskottets betänkande 1/2026 om kyrkostyrelsens framställning 10/2025 till kyrkomötet: Framställning om temporär ändring av kyrkoordningen för användning av preferensval vid val av ärkebiskop, biskop och prästassessor

Kyrkomötet godkände bestämmelser om elektroniskt dödsbosregister i kyrkolagen

Kyrkomötet godkände en ändring i kyrkolagen så att lagens bestämmelser beaktar det statliga lagstiftningsprojektet om elektronisk ärendehantering för dödsbon. Inom projektet föreslår man att det grundas en lag om elektroniskt delägarregister för dödsbon och lagar som anknyter till detta.

Kyrkomötet införde bestämmelser om att de regionala centralregistren är den myndighet som på nationell nivå ger ut uppgifter ur kyrkans gemensamma medlemsregister till dödsbon i kyrkolagen. Kyrkomötet godkände också en preciserande bestämmelse om när centralregistren kan ge ut uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt till myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, som skulle vara den nya registerföraren för det elektroniska delägarregistret för dödsbon.

Ändringarna i kyrkolagen möjliggör för evangelisk-lutherska kyrkans del elektronisk ärendehantering av dödsbon och underlättar och gör behandlingen av ärenden för dödsbon mera smidig då en närstående har avlidit. Ändringen i kyrkolagen träder i kraft tidigast 1.1.2027 eller samtidigt som annan lagstiftning som rör elektronisk ärendehantering av dödsbon. Ändringar i kyrkolagen ska behandlas av riksdagen.

Idag tillhandahåller kyrkan uppgifter för bouppteckning via de släktutredningar som centralregistren gör.

Lagutskottet menar att ett elektroniskt delägarregister för ett dödsbo underlättar för dödsboets delägare en smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter. Idag kan man bli tvungen att begära släktutredningar från fyra olika håll, från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, Ortodoxa kyrkan i Finland och Nationalarkivet. I fortsättningen är det Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som samlar in uppgifterna, och det bedöms underlätta skötseln av dödsboet för delägarna.

För centralregistrens del innebär reformen att kundserviceuppgifterna i anslutning till bouppteckningar upphör eftersom uppgifterna lämnas ut via ett elektroniskt gränssnitt direkt till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Utskottet menar att det kan påverka antalet anställda vid centralregistren i framtiden.

Kyrkomötet godkände samtidigt en ändring av hänvisningsbestämmelsen i kyrkolagens i 3 kapitel (24 §) så att den beaktar att besluten om skydd av det allmänna byggnadsarvet har överförts till Tillstånds- och tillsynsverket. Ändringen behövs eftersom närings-, trafik- och miljöcentralernas lades ner i början av året som en del av statens regionförvaltningsreform och beslutanderätten om byggnadsskydd enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet överfördes till Tillstånds- och tillsynsverket.

Lagutskottets betänkande 2/2026 om kyrkostyrelsens framställning 4/2026 till kyrkomötet: Ändring av 3 och 8 kap. i kyrkolagen i anslutning till lagstiftningen om dödsboets delägarregister

Barn över 12 år ska själv kunna anhålla om flera faddrar

Kyrkomötet beslöt att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att bereda ändringar i kyrkans bestämmelser för att ge en minderårig rätt att på eget initiativ be om att antalet faddrar utökas från ingången av det år då den minderårige fyller 12 år. Att en minderårig ber om flera faddrar på eget initiativ ska ändå höra till undantagen och förutsätter att kyrkoherden prövar saken från fall till fall, och att det finns vägande skäl för det. Att vårdnadshavarna ber om att antalet faddrar utökas ska förbli det primära tillvägagångssättet.

Allmänna utskottet skriver i sitt betänkande att det har blivit allt vanligare att antalet faddrar utökas. En minderårigs behov av att på eget initiativ be om att få flera faddrar är inte bara marginellt. Utskottet ansåg att det i nuläget är inkonsekvent att en medlem i kyrkan som fyllt 15 år och som är konfirmerad kan vara fadder men inte själv be om att få flera faddrar. Utskottet föreslog att rätten ska gälla från ingången av det år då personen fyller 15 år, alltså det år då unga blir konfirmerade.

Vid behandlingen av ärendet föreslog ombudet Samuli Niiles (Lappo stift) att åldersgränsen för när unga som själva kan be om flera faddrar ska vara 12 år. Efter omröstning vann Niiles förslag om 12 års åldersgräns över utskottets förslag på 15 års åldersgräns med rösterna 35–64, en tom röst.

Allmänna utskottets betänkande 3/2026 om ombudsinitiativ 3/2026 Utökande av antalet faddrar för personer som fyllt 15 år

Kyrkomötet fastställde boksluten för Kyrkans centralfond och Kyrkans pensionsfond

Kyrkomötet fastställde Kyrkans centralfonds bokslut och godkände resultatet för räkenskapsperioden 2025. Kyrkans centralfonds överskott för räkenskapsperioden, 3,9 miljoner euro, bokförs som ökning i det egna kapitalet under föregående räkenskapsperioders under-/överskott.

Ekonomiutskottet konstaterar i sitt betänkande att resultatet för räkenskapsperioden var mycket bra. Det påverkades av en betydande ökning av intäkterna från centralfondsavgiften (4 miljoner euro) och av att oanvända byggnadsunderstöd (cirka 1,5 miljoner euro) intäktsfördes i resultaträkningen. Överskottet påverkades också av obesatta vakanser på grund av Kyrkostyrelsens omställningsprojekt. Ekonomiutskottet anser att Kyrkans centralfond bör förbereda sig på en svagare ekonomisk utveckling i framtiden.

Ekonomiutskottet tog ställning till lägesrapporten från uppföljningsgruppen för fördelningsgrunderna för statlig finansiering. Utskottet förordar inte att övergångsperioden för ändringen av fördelningsgrunderna förlängs till år 2027. Kyrkomötet beslöt om de nya fördelningsgrunderna i november 2024.

Under 2025 pågick fyra spetsprojekt vid Kyrkostyrelsen. Projektet Kolneutral kyrka 2030 avslutades i slutet av 2025. Digi@Kirkko och utvecklingen av rekryteringen fortsätter ännu under 2026. Projektet med den finska översättningen av gamla testamentet (VT2028) avslutas i slutet av 2027. Enligt ekonomiutskottet är det viktigt att framöver fästa uppmärksamhet vid att församlingarna får aktuell information om och den bästa möjliga nyttan av spetsprojekten. Alla församlingar behöver veta hur de kan bli delaktiga i spetsprojektet eller delta i eventuella pilotförsök.

Under verksamhetsåret pågick ett omställningsprojekt vid Kyrkostyrelsen. Den nya kanslichefen Niilo Pesonen inledde sitt arbete i början av september. Enligt ekonomiutskottet fortsatte Kyrkostyrelsen att mitt i förändringarna på ett sakkunnigt sätt sköta kyrkans gemensamma förvaltning, ekonomi, verksamhet och kommunikation samt kyrkans relationer till staten och det övriga samhället.

Kyrkomötet fastställde också bokslutet för Kyrkans pensionsfond. Kyrkans pensionsfonds resultat på 21,7 miljoner euro flyttas över till Kyrkans pensionsfonds överskott.

Avkastningen av fondens placeringsverksamhet var 5,8 procent. Portföljens reella avkastning på 5,6 procent var över målet på 3,5 procent som ställts upp i placeringsstrategin.

Ekonomiutskottet anser att det är viktigt att församlingarna även i fortsättningen kan anlita rådgivningstjänster till exempel i anslutning till hållbara placeringar.

En ny lag om evangelisk-lutherska kyrkans pensionsfond förväntas träda i kraft 1.1.2027.

Kyrkans pensionsfond (KER) fungerar som pensionsanstalt för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. KER ansvarar för finansieringen av de kyrkligt anställdas pensioner och placeringen av pensionsmedlen. Pensionerna finansieras med avgifter som uppbärs av arbetsgivarna och arbetstagarna. Pensionsfonden utvecklar aktivt sin verksamhet inom ansvarsfull placering och har undertecknat de FN-stödda principerna för ansvarsfulla investeringar.

Ekonomiutskottets betänkande 4/2026 Kyrkans centralfonds verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse samt beviljande av ansvarsfrihet för 2025

Kyrkomötet godkände också en ny arbetsordning för kyrkomötet. Syftet med ändringen är närmast att precisera punkterna i arbetsordningen och inte att ändra rådande arbetssätt vid kyrkomötet. Det enda betydande nya tillägget är möjligheten att hålla aktualitetsdebatter, ett så kallat debattinitiativ som kan göras av minst tio kyrkomötesombud. Samtidigt tar man in ett omnämnande av aftonskola vid kyrkomötet, en praxis som redan tillämpats men som det inte funnits en bestämmelse om.

Kansliutskottets betänkande 1/2026: Revidering av arbetsordningen för kyrkomötet

Kyrkomötesombudet Tapio Tähtinen hade anhållit om befrielse från uppdraget som ombud. Kyrkomötet beviljade anhållan.

Ärkebiskop Tapio Luoma avslutade kyrkomötet i Åbo på fredagen.

Läs mer om kyrkomötet

En förteckning över ärenden som behandlades finns på kyrkomötets webbplats. Där finns också länk till webbtjänsten domus.evl.fi där kyrkomötets dokument publiceras.

Inspelningar från kyrkomötets arbete i plenum finns på kyrkomötets webbplats .

Bilder från kyrkomötet finns i Kyrkans materialbank.

Kyrkomötets kansli ger ut nyhetsbrev inför och efter kyrkomötet med information om vilka ärenden som kommer att behandlas respektive mötets beslut. Nyhetsbreven finns på kyrkomötets webbplats där det också går att beställa nyhetsbrevet.

Kyrkomötesombuden i alfabetisk ordning och stiftsvis

Mera information:
Följ kyrkomötet via mötets webbplats.
sakkunnig i kommunikation Åsa Holmvik, tfn 040 5811 815
ledande sakkunnig i kommunikation Lucas Snellman, tfn 050 5668 230
kommunikationschef Tuula Putkinen, tfn 046 922 0232
sakkunnig i kommunikation Tuija Helenelund, tfn 050 529 8503

Texten har kompletterats 12.5.2026 klockan 10.15 med ett stycke om lägesrapporten från uppföljningsgruppen från fördelningsgrunder för statlig finansiering.