Augustinus (354–430) är en av den kristna kyrkans största och mest inflytelserika teologer.
Augustinus far var en tjänsteman vid namn Patricius, född i Tagaste i provinsen Numidien. Augustinus fick sitt kristna inflytande från sin mor Monica. Som ung sökte Augustinus först svar i sin tids filosofi, bland annat i nyplatonismen och manikeismen. Han fick en gedigen utbildning i Kartago och Rom.
Senare undervisade Augustinus i Milano där han lyssnade till biskop Ambrosius predikningar. De ledde Augustinus till en kristen tro. Han döptes år 387. År 395 blev Augustinus biskop i Hippo. Han dog i Hippo år 430 då vandaler belägrade staden.
Augustinus löste flera tvister som rörde den kristna läran. Han gjorde en märkbar insats i tre viktiga teologiska frågor: tvisten om donatismen som handlade om läran om kyrkan och sakramenten, tvisten med Pelagius anhängare som handlade om läran om nåden samt läran om treenigheten. Lösningen på dessa tvister hade ett stort inflytande på den kristna kyrkans framtid speciellt i väst.
Augustinus kom till den slutsatsen att människan blir frälst enbart genom Guds nåd. Nåden verkar enbart i dem som är förutbestämda för salighet (predestinationsläran). Enligt Augustinus uppfattning om kyrkan finns ingen frälsning utanför församlingen. Enligt honom är kyrkan Guds rike på jorden.
Guds synliga ord hör samman med de sakrament som kyrkan förvaltar. De förenar ständigt församlingens medlemmar med kyrkan. I treenighetsläran betonade Augustinus jämlikheten mellan de tre personerna i gudomen. Augustinus hade ett stort inflytande på att den syn på Guds treenighet som definierades vid kyrkomötet i Konstantinopel år 381 etablerades inom den västliga kyrkan.
Den katolska kyrkan tog bland annat till sig Augustinus kyrko- och sakramentsbegrepp. Hans tankar hade en stor betydelse för den medeltida mystiken och bidrog till att stärka klosterväsendet. Den lutherska kyrkan å sin sida tog till sig Augustinus lära om rättfärdiggörelsen, enligt vilken människan blir frälst enbart av nåd. Martin Luther var ursprungligen en munk och präst inom augustinerorden som högaktade arvet från Augustinus. Den reformerta kyrkan å sin sida tog till sig Augustinus predestinationslära.
De viktigaste bevarade verken av Augustinus är Confessiones (Bekännelser), De civitate Dei (Om gudsstaten) och De Trinitate (Om treenigheten). Vid sidan av sitt kyrkliga inflytande hade Augustinus också en stor betydelse för att teologin utvecklades som akademiskt vetenskapsområde.