Kyrkomötet är det högsta beslutsfattande organet i Evangelisk–lutherska kyrkan i Finland. Kyrkomötet besluter om viktiga riktlinjer för kyrkans lära och arbete och behandlar frågor som rör kyrkans förvaltning och ekonomi.
Det är kyrkomötet som utformar kyrkans lagstiftning. Det gör ändringar i innehållet i kyrkolagen och ger färdiga lagförslag till riksdagen som antingen antar eller förkastar dem.
Till kyrkomötet hör de tio biskoparna och 96 ombud som valts av stiften, varav en tredjedel (32) är präster och två tredjedelar (64) är lekmän. Det finns sammanlagt 109 kyrkomötesombud. De övriga är en representant som utsetts av regeringen, fältbiskopen och en representant för samerna.
Prästombuden väljs genom majoritetsval som sker i stiften. I valet är samtliga präster i stiftet röstberättigade och valbara.
Lekmannaombuden väljs i stiften genom hemliga och proportionella val i kyrkofullmäktige och församlingsråden. Röstberättigade är lekmannamedlemmarna i nämnda organ och valbara är de församlingsmedlemmar i stiftet som är valbara i sina församlingar och som uttryckt sitt medgivande till kandidatur.
Kyrkomötets mandatperiod är fyra år. Kyrkomötet samlas vanligtvis till veckolånga sessioner i maj och november.
Biskopsmötet, kyrkostyrelsen och stiftsfullmäktige har rätt att göra förslag till kyrkomötet och kyrkomötesombuden har initiativrätt. Ärkebiskopen är kyrkomötets ordförande.
Följ kyrkomötets arbete