Prästämbetet i Evangelisk–lutherska kyrkan i Finland är till för att förkunna evangelium och förvalta sakramenten (Kyrkolagen 7 kap. 1 §). Genom den apostoliska successionen sträcker sig prästämbetet ända till apostlarna och Kristus.
Prästens särskilda uppgift är att förrätta den offentliga gudstjänsten, särskilt högmässan, att dela ut de heliga sakramenten, att handha övriga kyrkliga förrättningar samt enskild själavård och bikt.
Prästämbetet erhålls genom ordination till ämbetet. Ordinationen förrättas av en biskop. Biskopen och domkapitlet besluter om vem som godkänns för att ordineras till prästämbetet. Beslutet kan inte överklagas.
Den som ordineras till präst skall
(Kyrkoordningen 7 kap. 4 §)
En förutsättning för ordinationen är en vokation (kallelse), det vill säga. att kyrkan eller någon församling har kallat personen att sköta en prästtjänst (lat. vocatio externa). Man har alltså inte subjektiv rätt att erhålla prästvigning.
En person kan ordineras till församlingspräst, till specialuppgifter i kyrkan eller till tjänst vid domkapitlet, till tjänst i kyrkans missionsorganisationer eller på vissa grunder till präst i något annat kristet samfund. Det är också möjligt att erhålla ordination som lärare i teologisk vetenskap eller som religionslärare.
Den som vigs till prästämbetet ska vid prästvigningen ge följande löfte: ”Jag N.N. lovar inför Gud den allsmäktige och allvetande, att jag vid utövandet av prästämbetet, som jag nu står redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga ord och den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag ska inte offentligt förkunna eller utsprida eller hemligt främja eller hylla läror som strider däremot. Jag vill även rätt förkunna Guds ord och förvalta de heliga sakramenten enligt Kristi instiftelse. Jag vill efterleva kyrkans lag och ordning samt villigt tjäna församlingen och ordets åhörare. Allt detta vill jag efterkomma, så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud.”