Latinets successio apostolica betyder apostolisk efterföljd: den vigningskedja till biskopsämbetet som härstammar ända från apostlarna. De tolv apostlarna som Jesus utsåg var kyrkans pelare. De valde sina efterträdare och tillsatte dem som biskopar genom handpåläggning. På det här sättet har det apostoliska ämbetet fortgått från Kristus via apostlarna och de personer som apostlarna valde ända till våra dagar.
Biskopsämbetet är det synliga tecknet på apostolisk succession och ett vittnesbörd om kyrkans enhet. Biskopen har rätt att viga präster till kyrkans andliga ämbete och övervaka att sakramenten förvaltas rätt samt att den apostoliska undervisningen genomförs. Biskopen ansvarar också för att den apostoliska successionen fortgår.
För många av de gamla kyrkorna (anglikanska, katolska och ortodoxa kyrkan) är den apostoliska successionen ett ofrånkomligt tecken för enhet, rätt lära och en apostolisk tradition.