Äktenskapslagen och kyrkan

Två vigselringar ligger på en vit ros.

Enligt Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är äktenskapet ett förbund mellan en man och en kvinna. Då den nya könsneutrala äktenskapslagen trädde i kraft 2017 ändrade inte kyrkan sin äktenskapssyn. Det är kyrkomötet som i egenskap av kyrkans högsta beslutandeorgan kan ändra på kyrkans äktenskapssyn.

Fastän kyrkan har definierat äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna har många församlingar i praktiken öppnat sina kyrkorum för vigsel av par av samma kön. Det finns också präster som är villiga att viga par av samma kön.

Biskopsmötet gjorde 12.3.2024 en framställning till kyrkomötet om att foga en bestämmelse om två parallella äktenskapssyner till kyrkoordningen. Det skulle göra det möjligt också för par av samma kön att få kyrklig vigsel.

Vid sitt möte 13–17 maj 2024 behandlade kyrkomötet biskopsmötets framställning. Efter långa remissdiskussioner med sammanlagt 67 inlägg sände kyrkomötet ärendet till lagutskottet för beredning. Konstitutionsutskottet ska ge utlåtande i frågan.

I den slutliga behandlingen av utskottsbetänkandet kommer det att krävas tre fjärdedelars majoritet för att framställningen om två parallella äktenskapssyner ska godkännas.

Ärkebiskopen Tapio Luomas inlägg i remissdebatten 15 maj 2024 (på finska)

Biskopsmötets framställning till kyrkomötet 1/2024

Biskopsmötets behandling av äktenskapsfrågan

Kyrkans nuvarande undervisning om äktenskapet har beskrivits bland annat i biskopsmötets redogörelse med anledning av ändring i äktenskapslagen (Biskopsmötets brev 1/2016 till kyrkomötet). I redogörelsen hänvisar biskopsmötet till biskopsmötets tidigare utredning (Partnerskapslagens följder för kyrkan 2010). Också Högsta förvaltningsdomstolen har tagit ställning i frågan (HFD 2020:97).

Biskopsmötet diskuterade 21.10.2020 Högsta förvaltningsdomstolens avgörande och godkände en bedömning om vilka följder avgörandet har för evangelisk-lutherska kyrkan. I sin utvärdering 2020 konstaterar biskopsmötet att ”HFD:s beslut klargör det rättsliga läget gällande kyrklig vigsel av par av samma kön. Beslutet är viktigt också med tanke på religionsfriheten. Det bekräftar att kyrkan som religionssamfund har autonomi och rätt att själv bestämma om man viger par av samma kön eller inte. HFD:s avgörande visar att utgående från tidigare beslut är kyrkans nuvarande äktenskapssyn tydlig och bygger på synen att äktenskapet ingås mellan man och kvinna. För att ändra på kyrkans äktenskapssyn krävs ett beslut med kvalificerad majoritet i kyrkomötet.”

I sitt svar till kyrkomötet 1/2020 betonar biskopsmötet principerna för respektfull debatt och konstaterar ”att domkapitlen har rätt att besluta om följder för präster som mot kyrkans äktenskapssyn och de anvisningar som getts vigt av par av samma kön. De vigslar som framkommer ska behandlas från fall till fall. Det är skäl att vara återhållsam då det gäller påföljder.”

I praktiken har biskopsmötets slutsatser inneburit att domkapitlen har avhållit sig från att straffa präster som vigt par av samma kön. Ett undantag till detta är det beslut där Kuopio stifts domkapitel i juni 2021 gav en präst en varning för att hen vigt ett par av samma kön till äktenskap. Domkapitlet beslöt i oktober 2021 efter en begäran om omprövning att avföra den skriftliga varning som det gett med anledning av den utdragna processen.

Våren 2022 bad kyrkomötet biskopsmötet fortsätta det arbete biskoparna presenterade i ett brev till kyrkomötet i augusti 2020. Begäran föregicks av en omfattande och mångsidig diskussion om relationer eller äktenskap mellan par av samma kön. Biskopsmötet behandlade kyrkomötets begäran i september 2022 och gav biskopsmötets kansli i uppgift att bereda ärendet.

Vid ett extra insatt biskopsmöte 12.3.2024 beslöt biskopsmötet att föreslå för kyrkomötet att man tar in en ny bestämmelse om parallella syner på äktenskapet i kyrkoordningen. Enligt den ena synen är äktenskapet ett förbund mellan en man och en kvinna, och enligt den andra synen ingås äktenskap mellan två personer.  Det handlar om två olika teologiskt motiverade synsätt. Biskopsmötet godkände förslaget till ändringar i kyrkoordningen på sitt möte.

Förslaget till ändringar i kyrkoordningen gick vidare till kyrkans laggranskningskommitté för granskning och i april beslöt biskopsmötet att göra en framställning till kyrkomötet i maj. En ändring i kyrkoordningen om parallella äktenskapssyner kräver att trefjärdedelar av ombuden i kyrkomötet ställer sig bakom förslaget. (Läs nyheten om biskopsmötets beslut)

Kyrkomötet besluter om lärofrågor

Beslut i lärofrågor i stil med frågan om äktenskapssynen fattas av kyrkomötet. Viktiga frågor, dit frågan om kyrkans äktenskapssyn hör, kräver kvalificerad, dvs. trefjärdedels, majoritet i kyrkomötet.

Biskopsmötet, kyrkostyrelsen och stiftsfullmäktige kan göra framställningar till kyrkomötet. Också enskilda kyrkomötesombud kan väcka initiativ. Till och med ett initiativ av en enskild församlingsmedlem kan avancera ända till kyrkomötet.

Med anledning av den nya äktenskapslagen har kyrkomötet i flera omgångar diskuterat äktenskapsfrågan. I maj 2017 lämnades ett ombudsinitiativ till kyrkomötet om att kyrkan så snabbt som möjligt ska bredda kyrkans äktenskapssyn så att den också omfattar par av samma kön. Efter en lång diskussion lät kyrkomötet initiativet förfalla i maj 2018. Samtidigt godkände kyrkomötet en kläm om där man bad biskopsmötet främja en respektfull diskussion och fortsätta utreda alternativ för att finna lösningar på den rådande oenigheten om äktenskapssynen som finns i kyrkan.

I november 2020 lyftes äktenskapsfrågan på frågetimmen i kyrkomötet. Dessutom lämnade 31 kyrkomötesombud under kyrkomötesveckan in en vädjan till biskopsmötet och kyrkostyrelsen om att de skulle skrida till åtgärder mot dem som organiserar vigsel av par av samma kön. (läs en artikel om saken i Kotimaa, på finska).

I augusti 2021 behandlade kyrkomötet ett nytt ombudsinitiativ, undertecknat av 44 ombud, om att kyrkomötet ber biskopsmötet göra en framställning om vigsel och välsignelse av par av samma kön. Ärendet remitterades till konstitutionsutskottet.

I maj 2022 beslöt kyrkomötet efter omröstning att i enlighet med konstitutionsutskottets betänkande att sända ombudsinitiativet till biskopsmötet för kännedom. Rösterna föll 59–43 (en blank röst). plus en tom röst. Motförslaget var låta ärendet förfalla.

Dessutom beslöt kyrkomötet efter omröstning att biskopsmötet fortsätta sitt arbete som biskoparna presenterat i ett brev till kyrkomötet 1/2020. Också i den här omröstningen vann utskottsbetänkandet över motförslag med rösterna 61–42 (en blank röst). Motförslaget var att den andra beslutsklämmen lyder att man ber biskopsmötet fortsätta sitt arbete för att bevara den kyrkliga enheten trots olika äktenskapssyner.

Konstitutionsutskottets betänkande 1/2022 om ombudsinitiativ 2/2021   
Biskopsmötets svar på kyrkomötets begäran

Nu senast behandlade alltså kyrkomötet frågan i maj 2024 utifrån biskopsmötets framställning 1/2024 (se ovan).

Respektfull diskussion och godkännande av olika uppfattningar

Biskoparnas svar på kyrkomötets begäran blev klart 6.8.2020. Kyrkomötet får det under sin session 10-14 augusti 2020. Som lösning på den oenighet som råder kring äktenskapssynen ser biskoparna en situation där kyrkans medlemmar kan leva tillsammans med olika uppfattningar – oberoende av vars och ens respektive äktenskapssyn och praxis. För att nå detta krävs öppenhet och dialog, dvs. en respektfull diskussion.

I sitt svar uppmanar biskoparna kyrkomötet, biskopsmötet och kyrkostyrelsen att förbinda sig till en respektfull diskussion och främja den. Dessutom önskar biskopsmötet att principerna för en respektfull diskussion lyfts fram i utbildningen av kyrkans anställda och förtroendevalda, och att man främjar en respektfull diskussion på alla nivåer i församlingens verksamhet.

Biskoparna beskriver kännetecken på en respektfull diskussion och på en osaklig diskussion. Principerna kan enligt biskoparna också förutom på äktenskapsdiskussionen tillämpas på diskussioner i andra frågor som skapar spänning. Biskoparna säger att en respektfull diskussion inte utesluter en kritisk och öppen diskussion utan tvärtemot stöder och främjar den genom att synliggöra spelregler för en vettig dialog.

Kyrkostyrelsen har också på uppdrag av kyrkomötet berett en samtalsmodell och material som anknyter till den så att de som tänker olika i kyrkan ska kunna förstå varandras syn och föra en konstruktiv diskussion om äktenskap och familj. Modellen bygger på material som använts i motsvarande process i Skottland och England.

Kyrkan avstår inte från vigselrätten

Biskopsmötet utredde 2017 på basen av ett ombudsinitiativ i kyrkomötet vilka konsekvenser det skulle ha för kyrkan att avstå från vigselrätten och vad olika alternativ kyrkan har för att lösa äktenskapsfrågan. Professor emerita Eila Helander gjorde utredningen som överlämnades till biskopsmötet 6.9.2017. 

Professor Helander konstaterar i sin utredning att kyrkan inte borde avstå från vigselrätten. Att avstå från vigselrätten skulle på lång sikt påverka bland annat såväl medlemsantalet och åldersstrukturen i kyrkan som kyrkans identitet. Kyrkomötet beslöt i maj 2018 att kyrkan inte avstår från vigselrätten.

I utredningens slutsatser presenterade professor Helander en kompromiss där kyrkan behåller rätten att viga till äktenskap enligt nuvarande praxis, men samtidigt godkänner att det inom kyrkan kan finnas också en annan teologiskt underbyggd modell för vigsel och välsignelse. Då kan anhängarna av båda praxis verka inom samma kyrka.

Helanders utredning i sin helhet

Rättslig utredning om hur ändring i äktenskapsfrågan påverkar kyrkan

Kyrkostyrelsen har på uppdrag av kyrkomötet gjort en rättslig utredning kring vilka följder ändringen i äktenskapslagen har för kyrkan. I utredningen som godkänts av kyrkostyrelsens plenum konstateras bland annat att

  • kyrkan enligt äktenskapslagen fortsättningsvis har rätt att själv besluta om sin vigselpraxis, också när lagändringen trätt ikraft.
  • den nya lagen förpliktar inte prästerna att viga par av samma kön till äktenskap.
  • om en präst viger par av samma kön till äktenskap efter att lagändringen har trätt ikraft är äktenskapet juridiskt giltigt om man vid vigseln har följt de villkor och former som finns i äktenskapslagens bestämmelser.
  • om en präst viger ett par av samma kön blir det inte några följder för det par som vigts till äktenskap. Eventuella följder för prästen behandlas av domkapitlet.
  • de juridiska experterna anser inte att det med hänvisning till de grundläggande rättigheterna finns något som gör att kyrkan skulle vara tvungen att ändra sin äktenskapssyn och sin vigselpraxis. Det skulle däremot vara bra att lagstiftningen och andra bestämmelser med tiden skulle vara så enhetliga som möjligt.

Forskning om äktenskapet

En forskning om äktenskapssynen som kyrkomötet hade begärt av kyrkostyrelsen publicerades i Kyrkans forskningscentrals publikationsserie 21.11.2017. Forskningen behandlar bland annat äktenskapets kulturhistoriska betydelse, äktenskapets psykologi, förändringar i parförhållanden och familjebegreppet. På forskningscentralens sidan finns artiklarna i boken Perhe ja avioliitto muutoksessa (Kirkon tutkimuskeskuksen julkaisuja 127 – 2017, på svenska ung. Familj och äktenskap i förändring). Artiklarna är skrivna dels på finska, dels på svenska.

Forskningsrapporten Vihkiäkö vai ei (pdf) som Kyrkans forskningscentral våren 2019 gav ut som webbpublikation visar på mångfalden i äktenskapssynen inom kyrkan. I en undersökning inom praktisk teologi utredde man bland annat prästernas attityder till homosexualitet och hur präster förhåller sig till att viga par av samma kön till äktenskap och hur de förhåller sig till äktenskapet som institution. Undersökningen har gjorts av yngre forskare TM Laura Kallatsa och universitetslektor, docent, TD, FD Jouko Kiiski vid Östra Finlands universitet.

Tillbaka till toppen