Kyrkostyrelsens plenum sände pensionsfondens och centralfondens budgeter till kyrkomötet

Kyrkostyrelsens plenum behandlade på sitt möte på tisdag (16.9.2025) förslag till budgeter för Kyrkans pensionsfond och Kyrkans centralfond för 2026 och fondernas verksamhets- och ekonomiplaner för 2026–2028. Plenum sände budgeterna och verksamhetsberättelserna till kyrkomötet som samlas i november.

Plenum föreslår att pensionsavgiften som fastställs utifrån kyrkoskatten förblir på 5,0 procent under 2026. De pensionsavgifter som församlingarna betalar på lönerna förslås bli 28,7 procent under 2026. Plenum föreslår också att avgiften till centralfonden hålls på samma nivå som 2025, dvs. 6,5 procent under nästa år.

För att finansiera församlingsanställdas pensioner betalar församlingarna en pensionsavgift till Kyrkans pensionsfond. Församlingarna betalar också en avgift till Kyrkans centralfond för att finansiera den gemensamma verksamheten. Avgifterna baserar sig på den beräknade kyrkoskatten och kyrkomötet besluter varje år om avgifternas storlek.

Det mest centrala i Kyrkostyrelsens verksamhet under 2026 är ett omställningsprojekt som genomförs just nu med syftet att spara in 3 miljoner euro och minska 35–40 årsverken på Kyrkostyrelsen. Målet med omställningsprojektet är att förstärka Kyrkostyrelsens stöd till kyrkans gemensamma beslutsfattande och styra resurser till påverkansarbete som innefattar såväl värdepåverkan som intressebevakning. Däremot blir Kyrkostyrelsen tvungen att minska det stöd den ger till församlingarna. Plenum konstaterade att projektet innebär att Kyrkostyrelsens ekonomi- och verksamhetsplan för 2026 inte kommer att genomföras till alla delar i den omfattning som planerats.

Plenum röstade två gånger om Kyrkostyrelsens ekonomi- och verksamhetsplan. Efter omröstning strök plenum med rösterna 5–7 (en tom röst) en summa på 165 000 euro som reserverats för församlingarnas försöksverksamhet i Kyrkostyrelsen budget. Plenummedlemmen Hannu Kallunki föreslog ändringen.

Plenummedlemmen Pekka Niiranen föreslog att man i Kyrkans kommunikations målsättningstabell skulle stryka hänvisningen till kandidaternas representativitet i ett strategiskt mål om främjande av församlingsdemokratin. Det ursprungliga förslaget vann med rösterna 7–4 (två tomma).

Ekonomi- och verksamhetsplanerna fastställs av kyrkomötet som samlas i Åbo 3–7 november.

Mera information: ecklesiastikrådet Juha Tuohimäki, juha.tuohimaki@evl.fi, tfn 050 3474 728

Försökslagstiftning om preferensval vid val av ärkebiskop, biskop och prästassessor vidare till kyrkomötet

Kyrkostyrelsens plenum godkände innehållsmässigt ett förslag till tillfälliga bestämmelser i kyrkoordningen som för en viss tid skulle möjliggöra preferensval vid val av ärkebiskop, biskop och prästassessor. Målet är att ta reda på hur preferensval fungerar som valsätt i nämnda val. Beredningen av försökslagstiftningen har sin grund i ett uppdrag från kyrkomötet.

Kyrkans laggranskningskommitté ska ge utlåtande om förslaget innan det sänds vidare till kyrkomötet.

Vid preferensval anger väljaren så många kandidater hen vill i preferensordning på valsedeln. Om det visar sig att preferensval passar bättre än nuvarande valsätt vid de ifrågavarande valen behöver man överväga om kyrkan vill fortsätta med det förfarandet och göra en ny ändring i valbestämmelserna. Om nuvarande valsätt visar sig vara bättre, behövs ingen ny ändring i bestämmelserna.

Plenummedlemmen Pekka Niiranen föreslog att beredningen skulle remitteras och att man skulle stryka prästassessorvalet från förslaget. Det ursprungliga förslaget vann med rösterna 7–5 över Niiranens motförslag.

Mera information: tf ecklesiastikrådet Asta Virtaniemi, asta.virtaniemi@evl.fi, tfn 050 318 8608

Läs mer om kyrkostyrelsens plenums beslut i motsvarande finska pressmeddelande.