Kyrkomötet gav utlåtande om finansministeriets utvecklingsprogram för smidigare skötsel av dödsbon

Kyrkomötet gav på torsdag 6 november utlåtande om finansministeriets utvecklingsprogram Underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter (EOAVH).

Programmets mål är att digitalisera myndighetsprocessen vid bouppteckningar. Därför bereder finansministeriet lagstiftning om att inrätta ett nytt personregister, ett elektroniskt delägarregister för dödsbon. Tanken är att den nya modellen tas i bruk från början av 2027.

I det elektroniska delägarregistret för dödsbon samlas motsvarande personuppgifter som nu samlas in med hjälp av släktutredningar. Enligt finansministeriets förslag ska uppgifter för bouppteckning i fortsättningen lämnas ut ur kyrkan folkbokföring endast till det nya elektroniska registret.

Kyrkomötet understöder det huvudsakliga målet som är att förenkla skötseln av dödsbons angelägenheter. I sitt betänkande konstaterar ekonomiutskottet att samarbetet mellan kyrkan och staten har varit smidig i den här frågan. Det är bra att man vid beredningen av lagstiftningen har beaktat kyrkans självstyrande ställning och kyrkolagstiftningen. Det väsentliga är att uppgifter som har getts ut från medlemsdatasystemet eller kyrkböckerna inte lämnas vidare till andra register.

Kyrkomötet anser att kyrkan ska ha rätt att ta ut en avgift för alla uppgifter som den lämnar ut. Kyrkostyrelsen ska fortsättningsvis ha rätt att bestämma avgiftens storlek. Det är nödvändigt att alla faktiska kostnader kan räknas med i prissättningen. I fortsättningen måste man också säkerställa att programmets ekonomiska lösningar inte inverkar på den statliga finansiering som kyrkan får för sina samhällsuppgifter.

Kyrkomötet menar att den största osäkerhetsfaktorn gäller programmets tidsplan. Kyrkan kan inte förbinda sig till den tidsplan som beskrivs i samarbetspromemorian. Att knyta kyrkan till verksamheten kring delägarregistret för dödsbon förutsätter att man granskar behörighetsbestämmelserna i kyrkolagen.

Ekonomiutskottets betänkande 6/2025 om Kyrkostyrelsens framställning 8/2025 till kyrkomötet: Finansministeriets begäran om yttrande av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

Yttrande om samarbetet mellan Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och staten inom programmet Underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter

Kyrkomötet beslöt om ändringar lagen om kyrkans pensionsfond – pensionsfonden blir mera självständig

Kyrkomötet beslöt enhälligt att ändra lagen om evangelisk-lutherska kyrkans pensionsfond. Syftet med ändringen är att utveckla kyrkans pensionsfond till en mer självständig organisation. Målet är att förtydliga verksamheten och ansvarsfördelningen i kyrkans pensionsfond och att öka dess professionalitet.

I stället för en direktion skulle Kyrkans pensionsfond få en styrelse som kyrkomötet väljer utifrån ett förslag av kyrkostyrelsen. Pensionsfondens styrelse skulle utnämna en direktör för pensionsfonden.

I sitt betänkande betonar lagutskottet att det vid beredningen av styrelsens sammansättning bör anlitas tillräcklig och vid behov extern sakkunskap för att säkerställa att styrelsen har omfattande sakkunskap om pensionsförsäkringsverksamhet, placeringsverksamhet och tillhörande lagstiftning.

Kyrkomötet beslöt samtidigt att upphäva och göra ändringar i kyrkoordningen och reglementet för kyrkostyrelsen så att de inte innehåller bestämmelser som står i konflikt med den föreslagna lagändringen.

Kyrkomötet sände förslaget om lagändringen till riksdagen. Lagen förväntas träda ikraft 1.1.2027.

Lagutskottets betänkande 4/2025 om kyrkostyrelsens framställning 2/2025 till kyrkomötet Förslag till ändring av lagen om evangelisk-lutherska kyrkans pensionsfond, kyrkoordningen och reglementet för kyrkostyrelsen

Ändrade bestämmelser om val av medlemmar till kyrkostyrelsens plenum

Kyrkomötet godkände enhälligt ändringar i kyrkoordningens bestämmelser om val av medlemmar till kyrkostyrelsens plenum. Det är kyrkomötet som väljer medlemmar i kyrkostyrelsens plenum på förslag av stiften.

I enlighet med lagutskottets förslag ändrade kyrkomötet bestämmelserna i kyrkoordningen så att en och samma person kan utses till lekmanna- eller prästmedlem i kyrkostyrelsens plenum för högst två på varandra följande mandatperioder. En personlig ersättare väljs för varje medlem.

Kyrkomötet bad kyrkostyrelsen bereda en ändring i kyrkomötets arbetsordning så att mandatperiodens första vårsession senareläggs med 1–2 veckor från och med 2028. Då skulle de stiftsfullmäktigen som inleder sin mandatperiod hinna göra förslag till val av medlemmar i kyrkostyrelsens plenum.

Lagutskottets betänkande 3/2025 om Kyrkostyrelsens framställning till kyrkomötet 10/2024: Ändring av kyrkoordningens bestämmelser om val av medlemmar till kyrkostyrelsens plenum

Kyrkomötet bad kyrkans olika aktörer beakta kyrkans fyraårsberättelse i sin verksamhet

Kyrkomötet behandlade framtidsutskottets betänkande om kyrkans fyraårsberättelse för åren 2020–2023: Kyrkan i ovissa tider och antecknade fyraårsberättelsen för kännedom. I diskussionen om betänkandet deltog omkring 20 ombud innan kyrkomötet.

Fyraårsberättelsen är en aktualitetsöversikt över finländarnas religiositet, värderingar och attityder. Den är också ett viktigt verktyg för kunskapsbaserat ledarskap på alla nivåer i kyrkan. Med hjälp av fyraårsberättelsen utvecklar och anpassar kyrkan sin verksamhet, så att den på bästa möjliga sätt kan verka i enlighet med sin uppgift i en föränderlig omvärld.

Kyrkomötet beslöt att be församlingarna stärka kyrkans missionsuppdrag så att kyrkan är närvarande där det andliga och spirituella sökandet finns.

Kyrkomötet ber biskoparna ser till att kyrkan även i fortsättningen söker konstruktiva sätt att hantera frågor där åsikterna i kyrkan går isär.

Kyrkomötet sände betänkandet till kyrkostyrelsen som ska beakta det då den utarbetar följande strategi och framtidsredogörelse. Betänkandet sändes också till stiften för kännedom och för diskussion tillsammans med församlingarna.

Kyrkomötet bad kyrkostyrelsen att också i fortsättningen ta fram strategiskt riktade forskningsdata till stöd för kyrkans beslutsfattande.

Framtidsutskottets betänkande 1/2025 om kyrkostyrelsens framställning 7/2024 till kyrkomötet Kyrkans fyraårsberättelse. Kyrkan i ovissa tider – Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2020–2023

Kyrkomötet slopade lektorstjänst i kyrkan

Kyrkomötet beslöt att stryka bestämmelserna om lektorstjänsterna ur kyrkolagen, lagen om tjänsteinnehavare i evangelisk-lutherska kyrkan och kyrkoordningen. Kyrkomötet beslöt också att det ska stiftas en övergångsbestämmelse som i samband med författningsändringen tryggar ställningen för den som innehar en lektorstjänst och giltigheten i domkapitlet tidigare beslut.

Lektorsämbetet grundades på 1960-talet med tanke på de kvinnor som studerat teologi men då ännu inte kunde få prästvigning. Att få tjänst som lektor i församlingen gav möjlighet att arbeta med bland annat kristen fostran, undervisning och själavård.

Konstitutionsutskottets betänkande 1/2025 om ombudsinitiativ 2/2025 till kyrkomötet Om slopande av lektorstjänst i kyrkans författning

Följ kyrkomötet

En arbetsplan för kyrkomötesveckan och en förteckning över ärenden som behandlas finns på kyrkomötets webbplats. Där finns också en länk till webbtjänsten domus.evl.fi där kyrkomötets dokument publiceras i den takt de blir klara.

Journalister är välkomna att följa mötet på plats. Det går också att följa kyrkomötets arbete i plenum via direktströmningen. På kyrkomötets webbplats finns länk till direktströmningen och till kyrkans materialbank där bilder från kyrkomötet publiceras. Under kyrkomötesveckan publiceras bilder från kyrkomötet i Kyrkans materialbank.

Följ kyrkomötet via mötets webbplats.
Kyrkomötesombuden i alfabetisk ordning (+utskottstillhörighet) och enligt stift.

Mera information:
sakkunnig i kommunikation Åsa Holmvik, tfn 040 5811 815
kommunikationschef Tuula Putkinen, tfn 046 922 0232
sakkunnig i kommunikation Tuija Helenelund, tfn 050 529 8503