Sjukhuspräst som välsignar en bebis i kuvös

Yrken och utbildning

Präst

Viktiga arbetsuppgifter för en präst är sådant som hör ihop med gudstjänstlivet i församlingen, möten med människor, och själavård. En vanlig arbetsvecka består bland annat av gudstjänster, dop, jordfästningar, vigslar och olika församlingstillfällen.

En präst som arbetar i en församling är församlingspastor, kaplan eller kyrkoherde. En del präster har specialuppgifter i kyrkan. De kan t.ex. vara familjerådgivare eller sjukhussjälavårdare. I sådana fall är det i allmänhet också fråga om arbete som kräver teologisk sakkunskap.

Utbildning

Teologiemagister blir man vid Helsingfors universitet (Teologiska fakulteten), vid Åbo Akademi (Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi) och vid Itä-Suomen Yliopisto (Östra Finlands Universitet, filosofiska fakulteten). För teologie kandidatexamen krävs 180 sp och för magisterexamen 120 sp (sammanlagt 300 sp).

Studier som ger behörighet för prästtjänst inom evangelisk-lutherska kyrkan kan man bedriva: vid Teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet inom ett utbildningsprogram som ger färdigheter för kyrkornas och samhällets teologiska arbetsuppgifter, vid Östra Finlands universitet inom utbildningsprogrammet för västlig teologi, och vid Åbo Akademi inom allmänna linjen.

Kantor

En kantor är en yrkesutövare inom musik. Kantorn spelar och sjunger vid gudstjänster och andra församlingstillfällen. Kantorn leder också körer och musikensembler. Det ankommer också på kantorn att utveckla församlingens musikverksamhet. Det kan gälla allt från konserter till musiklekskola och från ungdomarnas musikgrupper till pensionärernas sånggrupper.

Utbildning

Man utbildar sig till kantor vid Sibelius-Akademin inom Konstuniversitetet i Helsingfors och i Kuopio, vid Oulun ammattikorkeakoulu och på svenska vid Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad.

För de flesta kantorstjänsterna förutsätts musikmagisterexamen som avlagts vid Sibelius-Akademin inom Konstuniversitetet, inriktningen Kyrkomusik och orgel.

Ungefär en femtedel av kantorstjänsterna förutsätter examen vid yrkeshögskola inom kulturområdet, musiker YH. Till vartdera alternativet hör studier för kantorsbehörighet.

Diakon och diakonissa

En diakonitjänsteinnehavare arbetar med enskilda mänskor, familjer och olika grupper, i olika livssituationer och under kriser. Arbetet går ut på att stärka klienternas egna resurser. Man är lyhörd för nöden och söker finna orsaker till problemen och påverka dessa. Den anställda ingår i nätverk som upprättats av medborgarorganisationer och instanser inom social- och hälsovården.

En diakonitjänsteinnehavare kan vara utbildad till diakon eller diakonissa. Arbetet förutsätter sakkunskap inom social- och hälsovården, samt inom diakonin. En diakon har utbildning som ger specialkunskaper inom det sociala området, och en diakonissa sakkunskap i fråga om befrämjandet av mänsklig hälsa utgående från en helhetssyn.

Utbildning

För en diakonitjänst kvalificerar man sig genom att avlägga yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovården (socionom YH / diakon (210 sp) eller sjukskötare YH / diakonissa (240 sp).

Utbildning erbjuds vid Diakoniyrkeshögskolan och Yrkeshögskolan Novia. 

Ungdomsarbetsledare

En kyrklig ungdomsarbetsledare arbetar bland barn och ungdom i skolåldern och deras familjer, samt bland unga vuxna. Uppgiften är att koordinera och utveckla församlingens verksamhet bland barn och ungdom. Arbetet utförs i samarbete med alla som berörs av det.

I arbetet gäller det att möta individer och leda olika grupper. Läger och utfärder är också en del av arbetet. Till det här kommer samarbete med skolor och utbildningsanstalter, och ett nätverkssamarbete med kommuner och organisationer. Sakkunskap inom pedagogik och ungdomsarbete är sådant som uppgiften förutsätter.

Utbildning

För att bli ungdomsarbetsledare ska man avlägga yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdsområdet (socionom YH/kyrklig ungdomsarbetsledare (210 sp) eller yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området (socialpedagog YH/ kyrklig ungdomsarbetsledare (210 sp).

Utbildning anordnas vid Diakoniyrkeshögskolan, Centria-ammattikorkeakoulu, och Yrkeshögskolan Novia.

Biskopsmötet har fastställt behörighetskraven för en ungdomsarbetsledartjänst.

Barnledare

En barnledare i församling arbetar med barn under skolåldern i dagklubbar, familjeverksamhet, och på läger och utfärder, samt inom morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever.

En barnledare möter också barnens föräldrar och andra vuxna. Till arbetsuppgifterna hör ofta samarbete till exempel med daghemmen och med olika organisationer. För att kunna sköta det här behövs sakkunskap inom barnpedagogik.

Utbildning

Barnledare blir man genom att avlägga grundexamen i barn- och familjearbete (180 sp). Det är fråga om en andra stadiets grundyrkesexamen inom det humanistiska och pedagogiska området.

Grundexamen i barn- och familjearbete kan man avlägga antingen som yrkesmässig grundutbildning eller som fristående examina. Till fristående examina hör examenstillfällen och dessutom ofta en förberedande utbildning. Sådana examina kan också avläggas genom läroavtal.

Grundexamen i barn- och familjearbete anordnas av följande utbildningsanstalter, både som grundutbildning och som fristående examina:

Grundexamen i barn- och familjearbete anordnas endast som fristående examina av följande:

Biskopsmötet har utfärdat en rekommendation om den examen som ger behörighet som barnledare i församling.

Ledare för barnverksamheten

En ledare för barnverksamheten organiserar och utvecklar församlingens småbarnsfostran (verksamhet bland barn under skolåldern och deras familjer). Dessutom koordinerar ledaren för barnverksamheten till exempel församlingens morgon-och eftermiddagsverksamhet för barn, familjeverksamhet och samarbetet med den kommunala dagvården. Uppgiften förutsätter sakkunskap inom barnpedagogik.

Utbildning

Ledare för barnverksamhet i församling kan man bli genom att avlägga yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdssektorn, socionom YH/kyrklig ledare för barnverksamheten (210 sp).

Utbildning anordnas vid Diakoniyrkeshögskolan (Seurakuntaopisto).  

Biskopsmötet har fastställt behörighetskraven för en kyrklig barnarbetsledare och en kyrklig barnledare. 

Sekreterare för internationellt arbete och missionssekreterare

En missionssekreterare/sekreterare för internationellt arbete arbetar med att stärka församlingens internationella verksamhet och missionsuppdraget. Till uppgiften hör att anordna sammankomster och främst samarbeta med kyrkans missionsorganisationer och Kyrkans utlandshjälp. Fastän arbetet utförs på lokal nivå är det till sitt innehåll globalt.

Arbetet förutsätter sakkunskap i fråga om livsåskådningar och religioner. Det gäller också att vara insatt i frågor kring möten och växelverkan mellan olika kulturer.

Utbildning

Behörighet som missionssekreterare får man genom att till en yrkeshögskoleexamen som förutsätts för diakonissa, diakon eller kyrklig ungdomsarbetsledare tillägga studier i mission och internationell diakoni (8 sp). Det går också bra att klara av de studierna efter yrkeshögskoleexamen som studier vid öppen yrkeshögskola.

Mission och internationell diakoni kan man studera vid Diakoniyrkeshögskolan, Centria-ammattikorkeakoulu och Yrkeshögskolan Novia.

Biskopsmötet har fastställt behörighetskraven för missionsekreterartjänst

Kyrkvaktmästare

Att kyrkvaktmästaryrket är mångsidigt ger de olika yrkesbeteckningarna en uppfattning om. Förutom kyrkvaktmästare (finska: suntio) talar man t.ex. om församlingsmästare, övervaktmästare, husmor, fastighetsarbetare eller -skötare. Kyrkvaktmästaren har till uppgift att göra församlingens utrymmen klara för gudstjänster, vigslar, dop och jordfästningar. Kyrkvaktmästaren sköter också om det praktiska för att de olika sammankomsterna ska kunna genomföras så bra som möjligt.

Med tanke på församlingens sammankomster och deltagarna i dem är det här arbetet nödvändigt och viktigt. Ofta är det kyrkvaktmästaren som den som kommer till en sammankomst först möter. Kyrkvaktmästaryrket förutsätter mångsidiga färdigheter i fråga om skötseln av fastigheter och grönområden, servering och församlingsarbete.

Utbildning

Yrkesexamen för kyrkvaktmästare är en andra stadiets yrkesexamen som avläggs som fristående examen. Denna examen kan också avläggas som läroavtalsutbildning.

Till examen hör två obligatoriska delar: att tjänstgöra under gudstjänster och kyrkliga förrättningar, samt att ha hand om skötseln av församlingens fastigheter. Till det här kommer två valbara delar. Dem kan man välja bland följande alternativ: att tjänstgöra vid begravningar och skötsel av grönområden i anslutning till begravningsväsendet, att erbjuda förplägnad i olika former, och ledar- och förmansuppgifter. Den andra valbara delen av examen kan man välja från någon annan grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen.

Till kyrkvaktmästare kan man också välja en person som har annan lämplig utbildning, men en yrkesexamen ger de bästa förutsättningarna att sköta uppgiften.

Yrkesexamen för kyrkvaktmästare anordnas av: