I framtiden behövs bara en fadder som är medlem i kyrkan

Kyrkomötet beslöt ändra kyrkoordningen så att den som döps ska ha minst en fadder som är konfirmerad medlem av en evangelisk-luthersk kyrka.

På så sätt vill kyrkan underlätta doparrangemangen och sänka tröskeln att döpa barn eller vuxna till medlemmar i kyrkan. Ändringen berör främst de familjer som har svårt att hitta faddrar. I praktiken har förfarandet med en fadder redan tillämpats eftersom kyrkoherden kunnat besluta om det på särskilda grunder.

Kyrkomötet betonar medlemskapets betydelse och att fadderskapet kvarstår som en institution som stöder dopet. Historiskt har fadderskap inte varit någon statisk institution utan anpassat sig till olika kontexter i olika tider. Att vara fadder är ett förtroendeuppdrag av församlingen och därför är det motiverat att faddern är döpt, konfirmerad och hör till kyrkan. Till uppdraget hör att vara vittne, medhjälpare och medvandrare.

Kyrkoherden kan besluta om att barnet efter dopet får ytterligare högst två faddrar.

Ändringen i kyrkoordningen angående antalet faddrar träder ikraft samtidigt som den nya kyrkolagen och kyrkoordningen, troligen i början av 2020.

Lagutskottets betänkande 4/2019

https://evl.fi/dopet

Församlingar ska ha påverkansgrupp för unga

Kyrkomötet beslöt att församlingarna ska inrätta en påverkansgrupp för unga för att garantera ungas delaktighet och inflytande i församlingen. En bestämmelse om påverkansgrupp för unga fogades till i kyrkoordningen.

Påverkansgrupperna för unga kan vara lokalt utformade och med en praxis som byggs upp tillsammans med unga. Påverkansgruppen kan vara gemensam för flera församlingar. Organiseringen av påverkansgrupperna och deras verksamhet bör vara en lätt process som inte kräver stora ekonomiska satsningar av församlingen.

Gruppens uppgift är att påverka beredningen av ärenden och beslutsfattandet, och att delta såväl i planeringen som i genomförandet av församlingens verksamhet. Konfirmerade församlingsmedlemmar under 29 år kan väljas in i påverkansgruppen.

Lagutskottets betänkande 1/2019

I samband med behandlingen av budgeten beslöt kyrkomötet att inte anslå extra medel för påverkansgrupper för unga som ett tjugotal ombud föreslagit i ett budgetinitiativ. Ekonomiutskottet ansåg att det är viktigt att säkerställa att kostnaderna för deltagande i evenemang som utvecklar delaktighet hålls så låga att alla församlingar har möjlighet att skicka representanter till dem. Utskottet ansåg att det inte är ändamålsenligt att bevilja ett treårigt särskilt anslag för detta.

Kyrkan slopar underställningsförfarande

Kyrkomötet beslöt att göra ändringar i kyrkolagen så att man helt slopar underställningsförfarandet i kyrkans förvaltning. Målet är att kyrkans förvaltning blir lättare och att man tydliggör de olika myndigheternas roller och gränserna för deras behörighet. Då man slopar underställningsförfarandet kan också besluten verkställas snabbare.

Ändringen stärker församlingarnas självständighet och verksamhetsfrihet, församlingarna svarar själva för de beslut som fattas på församlingsnivå framöver. Domkapitlens roll och uppgifter blir mera inriktade på rådgivning, konsultering och utbildning. Domkapitlen har redan på eget initiativ utvecklat verksamheten i den riktningen.

Det underställningsförfarande som idag används inom byggnadsskyddet för kyrkliga byggnader ska ersättas med ett tillståndsförfarande.

Lagändringen går nu till riksdagen som fattar de slutliga besluten om ändringar i kyrkolagen.

Lagutskottets betänkande 2/2019 Framtidsuppdrag: Upphävande av bestämmelser om underställning

Kyrkomötet avslutade på torsdagen beslutsfattandet för den här mandatperioden. I morgon avslutar kyrkomötet sitt arbete med mässa klockan 9 i S:t Marie kyrka i Åbo där biskop Bo-Göran Åstrand predikar. Efter det hålls avslutningsplenum på Turun kristillinen opisto klockan 10.30.

Nya kyrkomötesombud väljs 11 februari 2020. Det nya kyrkomötet samlas till sin första session i maj 2020.

Läs mer om kyrkomötesvalet